Hemmasittare kan inkluderas virtuellt

Den här artikeln publicerades ursprungligen på specialpedagogik.se

För gymnasieelever i behov av särskilt stöd kan omställningen till digitalt skolarbete vara extra krävande. Men för en särskild grupp öppnas möjligheter.
– Nu kan man få in elever med lång frånvaro i skolmiljö, säger Helene Fägerblad, SPSM.

Foto: Istock

Gymnasielärarna fick inte mycket tid till förberedelser. Ena dagen presenterade regeringen beslutet om att flytta undervisningen till digitala forum, och nästa dag rullade allt i gång. Från och med mitten av mars sitter eleverna hemma och skolarbetar för att minska risken för smittspridning. En miljö som redan är välkänd för den grupp som kallas hemmasittare.

Vi pratar om ­ungdomar – det är en stor ­utmaning att jobba hemma när man är 17, 18, 19 år. Den är enorm. Men den ­stora faran är att inte heller lärare vet hur de ska göra.

– För första gången på väldigt länge hamnar de i samma situation som sina klasskamrater. Det kan vara läge att få in dem i skolmiljö, säger Helene Fägerblad, rådgivare vid Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM.

Roberth Olofsson, undervisningsråd på Skolverket, är tydlig med att skolans kompensatoriska uppdrag gäller, även när den flyttat ut ur de vanliga fysiska lokalerna.

Helene Fägerblad, rådgivare vid SPSM.

Forskning visar att ele­ver som har behov av struktur och tät återkoppling får det svårare när skolan flyttar ut på nätet. Men övergången  från ögonkontakt med eleverna till att undervisa dem när de sitter ensamma hemma framför datorn i sin gamingfåtölj är inte enkel för pedagogerna heller.

– Vi pratar om ungdomar – jag är själv gymnasielärare också, säger  Maja Lindqvist, specialpedagog och skolutvecklare med bloggen specmaja.se.

– Det blir en stor utmaning att jobba hemma när man är 17, 18, 19 år. Den är enorm. Men den stora faran är att inte heller lärare vet hur de ska göra. De är inte vana vid att arbeta på det här sättet och nu ska det ske fort. Lärare sitter dessutom med dålig uppkoppling eller bristande lärplattformar.

Hur jobbar man med lektionsstruktur på webben?

– När vi jobbar med att planera distansutbildning har vi haft tid att förbereda oss. Då har vi jobbat med moduler, men de som sitter här nu har inte fått chans att förbereda arbetet. Men att få elever att fokusera under en föreläsning på 100 minuter är svårt i vanliga fall, hur blir det då nu? Jag tror att ­lärarna får sätta sig ner och ta hjälp av varandra.

Roberth Olofsson, undervisningsråd på Skolverket.

Hur får man elever att hålla sig i styr på datorn?

– Jag har varit inne och observerat i gymnasieklasser, och när jag står på elevsidan så ser jag att de är inne på massor av saker som inte handlar om undervisningen. Så det här är svårt. Man får ta hjälp av vårdnadshavarna, eller någon nära eleven. Det är en enorm utmaning när vi inte är i samma fysiska lärmiljö. Nu kan man inte säga att ”nu stänger vi locket på datorn och fokuserar” – locket måste vara uppe, ­säger Maja Lindqvist.

Det är bristen på tydlig struktur som kan ställa till det för många elever – och lärare som nu ska skapa tydliga linjer i en annan värld än den fysiska.

– Risken är att man inte tydligt följer upp eleverna, det är viktigt att hålla kontakten och göra väldigt tydliga återkopplingar så att man inte lämnar elever med uppgifter som ska vara klara om tre veckor. Om de inte klarar av att lämna in vanliga uppgifter i vanlig undervisning så kommer det att bli ännu tydligare nu, säger Helene Fägerblad på SPSM.

Men det handlar också om att skapa nya sociala vägar.

Maja Lindqvist, specialpedagog och skolutvecklare.

– Skolorna behöver se över den sociala relationen, vilken typ av kontakt behöver de ha? Mejl eller digitala mötesplatser? Här är det en väldig fördel med lärare som är vana vid den typen av verktyg. De flesta elever har en telefon och man kan lägga upp chattgrupper. Det kan också vara väldigt viktigt med en bra föräldrakontakt i det här läget, säger Helene Fägerblad.

Många elever behöver stöd av samma lärare som de är vana vid.

– Det är inte så enkelt att acceptera en annan lärare under några veckor. Det kan vara förödande. Däremot kan jag som lärare ta in stöd i hur man kan tänka. Generella insatser kan vara att skapa enormt tydliga stödstrukturer och stödmallar, säger Helene Fägerblad.

I samlingssatsningen skolahemma.se finns även forskningsresurser, berättar Skolverkets Roberth Olofsson.

– De tittar på aktuell forskning och omvärldsbevakning, och kommer att sammanställa forskning som kan vara relevant för de här situationerna, och sedan sammanställa och tillgängliggöra den för lärare och rektorer. Vi har beredskap så länge det behövs.