Så lockar fritidshemmet de äldre eleverna

Det är samling inför mellanmålet i matsalen på Sätraskolans fritidsklubb en tisdag i september och eleverna strömmar till. Fritidspedagogik räknar till 50, till 60, ja till närmare 70 barn. Och till sist kommer ytterligare ett drygt tiotal – det är sexorna, vars skoldag slutar sist.

Några tjejer i sexan passerar förbi på vägen mot mackorna:

– Varför vi är här? Det är ju självklart. För att det är kul här!

Läraren i fritidshem och bild Mubina Abedin tar till orda när borden fyllts med elever:

– Okej, allihop, flera saker på gång i dag. Lasse håller i en frågesport på temat ”figurer i filmer och sagor”, Ivan har styrketräning i idrottshallen, skriv upp er på det. Eller så kan ni göra mosaikplattor med mig.

Och så lägger hon till:

– Ni bestämmer själva, det går bra att lira pingis eller biljard också, eller bara hänga i lokalerna.

Personaltäthet en nyckel till framgång

Att eleverna får betydligt mer ansvar än i lågstadiet är en nyckel till att fritidshemmet fått fler att komma. Och att de har egna, tilltalande lokaler skilda från lågstadiets fritidshem.

Sätraskolan samarbetar med Skärholmens stadsdelsförvaltning som driver fritidsgården i samma lokaler. Eftersom bägge aktörerna bidrar med personal, varav vissa jobbar kvällstid, kan de ha en stor arbetsstyrka på eftermiddagen.

– Personaltätheten har bidragit till framgången. Vissa i personalen har hand om samma elever från fjärde klass till trean på gymnasiet. Sådana långvariga relationer till trygga vuxna är oerhört viktiga, säger verksamhetsutvecklaren Niklas Bulduk.

Liksom många andra skolor i Storstockholm har Sätraskolan en klubbmodell där man blir inskriven för en termin – men kan komma och gå som man vill. Läraren i fritidshem och föreståndaren Lasse Ragnarsson Karlsson kallar det ett ”lyckat mellanting mellan lågstadiefritids och fritidsgård”:

– Det ger både eleverna och deras föräldrar en större frihet.

Vissa är här varenda dag, andra några gånger i veckan.

– Men vi är väldigt noga med att de skriver upp sig när de kommer och när de går, säger han och pekar på namnlistorna som ligger på ett bord i entrén till deras lokaler.

Barnen är redan igång med att klura ut svaren på frågesporten (Vad heter nu det elaka lejonet i Lejonkungen?) och bakom en glasvägg är rundpingisen i full gång. Franska poptoner hörs ur högtalaren.

– Eleverna har själva satt ihop spellistan, ofta det som trendar på Tiktok, säger Mubina Abedin medan hon handleder 13 elever i produktionen av mosaikplattor inne i aulan intill.

”Vi är liksom inte i Danderyd här”

Lasse Ragnarsson Karlsson kom till skolan för tre år sedan. Med en bakgrund som biträdande rektor ansågs han lämplig att skapa struktur och kontinuitet i verksamheten. Under hans tid har det totala antalet inskrivna mellanstadieelever stadigt ökat, men det har varierat mellan årskurserna.

– För drygt ett år sedan var kullen fyror ganska liten, där tror jag att skolans beslut i fjol att avskaffa terminsavgiften kan ha spelat in. När de sedan började femman så fördubblades antalet inskrivna. 800 kronor per termin är mycket för en del familjer, vi är liksom inte i Danderyd här.

Personaltätheten gör att de kan vara flexibla i val av aktiviteter, berättar han.

– När en av oss går till konstgräsplanen och lirar fotboll med ett 20-tal ungar kan en annan baka med en handfull barn. Och jag kan gå till Snickis med fyra stycken, säger Lasse Ragnarsson Karlsson.

Personaltätheten gör också att det finns tid att stötta barn som har det tufft. Fritidsledaren Alex Augar berättar att de ibland deltar när barn träffar socialtjänsten:

– Vi är både deras ledare och vänner, de får förtroende för oss, de vågar berätta hur de har det därhemma.

Gängvåldet får fler att överväga fritidsklubben

Ytterligare en framgångsfaktor är den nära relation som de byggt med föräldrarna i området. Delar av Skärholmen, där skolan ligger, har drabbats av gängvåld på senare år. Många familjer är oroliga, risken finns att deras barn dras in i våldet. Fler och fler inser att fritidsklubben har en roll att spela.

Två gånger per termin bjuder de in föräldrar till träffar, ibland är också polisen med för att tala om riskerna när barn drar runt i området i stället för att ha aktiviteter på eftermiddagarna.

Rektor Margareta Grahn Forsman kom till skolan för tio år sedan och med tiden har hon i än högre grad insett fritidshemmets betydelse:

– När jag började här såg samhället annorlunda ut, då var det inte speciellt problematiskt att de flesta mellanstadiebarn inte var på fritidshemmet. I dag skulle jag vara orolig om de hängde i Sätra centrum istället för att vara hos oss.