Tinos lekotek är skolans mittpunkt

”Vi har fått många studiebesök till vårt lekotek, men vår rastbod började i liten skala för åtta år sedan. Då hade vi utlåningen i ett förråd. Min tanke var att bygga vidare på att barn tycker att det är kul med byteshandel och att leka affär. Vi frågade barnen hur vi skulle göra för att ta hand om våra saker bättre och det resulterade i ett lånesystem med lånelistor som funkat jättebra hela tiden. Eleverna som sköter utlåningen skriver upp namn och klass på den som lånar och när eleven lämnar tillbaka saken får den ett kryss på listan. Det finns ett värde i att barnen presenterar sig för varandra och lär sig varandras namn – och även i att få ett kryss när man lämnat tillbaka det man lånat.

När eleverna efter tag tyckte att förrådet var för trångt flyttade vi in rastboden i ett cykelförråd. Barnen gav förslag på utformningen i fritidsrådet och ville ha två luckor i boden, en för utlämning och en för inlämning, så det sågade vi upp.

Fick bästa platsen på skolgården

När skolan byggdes om för två år sedan fick rastboden en rejäl uppgradering. Då fick vi en fabriksbyggd rastbod. Barnen fick följa med till Peabs kontor och vara med och göra ritningarna. Lekoteket fick bästa platsen mitt på skolgården och placerades så att barnen som står i boden får solen i ansiktet. Lekoteket har en stor lucka med två köer, för utlåning respektive inlämning, och en köksbänk invändigt. Det finns el så att man kan ladda saker och dubbeldörrar för större grejer, samt tre bollomater, rännor för olika sorters bollar.

Lekoteket har blivit en samlingsplats på skolgården. Här finns alltid trygga vuxna och någon att leka med. På rasterna sköter de äldre eleverna utlåningen på schema och på fritids får de yngre pröva på. Det blir respektfulla möten mellan sexåringar och mellanstadieelever. Vi lånar ut inlines, skateboards, hopprep, bollar, filtar, lego, spel och gosedjur, bland annat.

Anpassar efter elevernas intressen

I Karlstad har fler skolor startat lekotek och rasturanger. Det viktiga är den fria leken – det ska inte finnas några hinder för barn att leka och aktivera sig. Ser jag att ett barn har ett intresse så hittar vi material till det: vill man låna lego och en filt för att leka ute så går det bra, i vintras spolade vi en skridskobana på skolgården så att de som ville kunde åka skridskor.

Lekoteket är ett komplement till andra aktiviteter som vi ordnar på skolgården. Det är ett långsiktigt och relationsskapande arbete. Jag känner varenda unge på skolan och vet vad de vill göra på rasterna eftersom jag träffar dem hela dagarna. Vi har sju, åtta aktiviteter igång varje rast. Jag förbereder dem innan genom att ställa ut koner, mattor, högtalare och annat.

I dag hade några elever spelhåla, andra ville köra sten, sax, påse-bana. Vi hade också bandymatch, gymnastik, parkour och cheerleading, ninjaline och klättring i träd, kubb, flaggan-leken och dans. Vi har musiken på hela dagarna på skolgården och har fått en danskultur. I dag var det 80 barn som dansade på skolgården. Ofta är det några elever som övar på en koreografi som andra kan haka på.

Skolledningen prioriterar uteverksamheten

Lekoteket är ett pedagogiskt verktyg som är prioriterat på skolan. Eftersom vi vuxna är där kommer barnen dit också och vi ställer ut bänkar och bord utanför så att man kan sitta där och spela eller låna böcker. Det är viktigt att som personal visa lekengagemang, man kan inte bara säga till barnen att gå ut och leka. Det bästa är att hälla ut saker på marken, då leker barnen direkt.

Hemligheten bakom att vi fått konceptet att hålla genom åren är att uteverksamheten är prioriterad av skolledningen och att det finns en organisation. Jag är ansvarig rastlärare och har en bra samverkan med fritids, så att det alltid finns någon som öppnar lekoteket på eftermiddagen.”

Berättat för Sara Djurberg

LÄS ÄVEN

Tinos lekotek är skolans mittpunkt

Lucie engagerar de äldre eleverna i rastboden

Gustav Sundh är ny krönikör i Fritidspedagogik

"Skolgårdsläraren" får Barnidrottspriset

Så planerar du raster där alla kan vara med