Världsledande ingenjör hittade rätt som lärare

Innan vi går in i Carl Janssons klassrum får vi höra historien om hur det kom sig att han lämnade en yrkesbana som framgångsrik och högspecialiserad ingenjör, om varför han tycker att han utvecklas mer som människa i lärarrollen och varför han tycker att ledarskap i klassrummet är viktigt. Vi är förstås också nyfikna på vad han plockat med sig från sin ingenjörskarriär till klassrummet och hur det går till att utbilda sig till lärare på två år.

När Carl Jansson berättar om sina tio år på tre olika företag lyser det i hans ögon. Han, som pluggade kemiteknik och fysik i fem år på Chalmers, kunde använda allt han lärt sig i sina kommande jobb. Han fick ta fram beräkningar för att mäta kvalitet på livsmedel, utveckla kvalitetsanalys för virke med hjälp av AI och mäta kvalitet på farliga ämnen genom akustiska signaler. Han är till och med uppfinnare för ett patent.

– Det var få i Sverige som hade kunnat göra mitt jobb med den spetskompetensen jag hade. Det var kreativt och kul att utveckla nya världsledande produkter.

Han var kvar på varje företag mellan två och fyra år. Då hade han gjort det han skulle och kunde lämna vidare till andra.

– Jag hade kunnat fortsätta och jobba så i treårscykler. Knackat kod, gjort mätningar, räknat ut saker under arbetsdagar som var helt förutsägbara. Varje morgon när jag satt på bussen och tittade i kalendern visste jag exakt hur dagen skulle bli.

Det var hans mamma som först såg annonsen om snabbspåret som riktade sig till civilingenjörer som ville byta bana och jobba i grundskolan. Fröet som såddes plockade också fram minnen från hans egen skolgång där han hade ”väldigt bra lärare”. Det var Kjell, Hasse, Ing-Marie och många fler som en gång varit hans förebilder. Tänk om också han kunde få bli en sådan förebild för nästa generation.

Efter en intensivkurs i ledarskap på sommaren kastades han rakt in i ett klassrum.

– Det första vi fick lära oss var olika tekniker för att få ordning i klassrummet och visa ett tydligt ledarskap.

Jobbade och pluggade samtidigt

Carl Janssons utbildning anordnades av stiftelsen Teach for Sweden, som kallar sitt snabbspår för just en ”ledarskapsutbildning” och har ett upplägg där man jobbar heltid som lärare samtidigt som man läser in en KPU (kompletterande pedagogisk utbildning) via ett lärosäte i kombination med bland annat coachning för att utveckla sitt ledarskap.

– Det var jättetufft att både jobba och studera, men det var en stor poäng med att parallellt få praktisera allt vi lärde oss. 

Det första året jobbade Carl Jansson på Sandeklevsskolan i Bergsjön, en skola som handplockats av utbildningen för att vara utmanande men också en skola där Carl Jansson behövdes. Han beskriver den första tiden som ”hård men lärorik”. Andra året jobbade han på Silvertärnan i Vänersborg, där han blev kvar och nu har jobbat i fem år. 

Inför biologilektionen med 8B har Carl Jansson skrivit upp på tavlan vad som är syftet med lektionen och vad den ska handla om. Sedan ett tidsschema som är uppdelat i fem- och tiominuterspass med olika moment.

– Jag är en ganska planerad människa som älskar listor. Och ja, här har jag en planering som är specad i minuter, men sedan vet jag ju inte exakt hur lektionen blir ändå, eftersom jag jobbar med ungdomar.

Kreativt yrke

Han säger själv att han är fyrkantig, men att det kanske är just därför han vill vara kvar i skolans värld. Med dagar där vad som helst kan hända, kolleger som är olika varandra och där han är fri att utifrån styrdokumenten planera sina lektioner själv.

– Läraryrket lär mig att utvecklas som människa, att bli mer spontan. Jag kunde fortsatt att sitta med musik i lurarna och knacka kod hela dagarna utan att bli störd, men här får jag vara kreativ på ett annat sätt. Nu kan jag gå i gång på att hitta på en uppgift som utmanar eleverna på ett nytt sätt.

Kanske är det han som eleverna minns i framtiden, som blir deras ”Kjell” och som de kommer ihåg om tjugo år. Häromdagen fick han en hälsning från en gammal elev som nu går på ett program i spelutveckling på gymnasiet.

– Det gav mig en känsla av att jag kanske bidragit. Det är värt så mycket om jag kan göra avtryck på ett sådant sätt att det påverkar deras yrkesval!

Här tycker Carl Jansson att han har en extra tillgång med sina tio års erfarenhet av ingenjörsjobb. Allt de gör i skolan kan han relatera till yrkeslivet. Han kan alltid förklara varför de gör en viss sak eller ge exempel på hur de kan använda sina kunskaper sedan.

– Jag står inte och pratar om programmering för att det står i kursplanen, utan jag kan direkt berätta vad de har för nytta av det och ge minst tio exempel på yrken där eleverna behöver de kunskaperna.

Lärarutbildningens fokus på ledarskap har han också kunnat ta till sig bättre utifrån att tidigare ha jobbat i både ett danskt och två svenska företag.

– Svensk ledningsfilosofi är mer konsensussökande, danskarna är mer auktoritetsbaserade. Observera att jag inte sa auktoritära, säger han och förklarar att auktoritet handlar om att vara en tydlig ledare, att vara experten i klassrummet.

– Det är jag som läst alla styrdokument och läst på högskolan och jag som går in i klassrummet med ledartröjan på mig.

För Carl Jansson har lågaffektivt bemötande varit en annan viktig ledarstrategi, något som märks tydlig när eleverna kommer in i klassrummet. Han utstrålar en självklar auktoritet samtidigt som han är lugn och lågmäld.

– Jag var nog lugn innan utbildningen också, men jag tänker på det jättemycket i min vardag.

Han går tyst runt i klassrummet med en låda och samlar in mobilerna innan han kollar närvaron och berättar för klassen vad lektionen ska handla om.

– I dag ska vi koppla ihop olika kunskaper ni redan har lärt er. Om lungornas funktion och miljökemi, om luftföroreningar och meteorologi.

Nytta för samhället

Efter en kort genomgång på tavlan som förklarar hur svavelsyra kan bildas i luften under ogynnsamma förhållanden, får klassen lyssna på ett radioprogram ur serien ”Historiska väder” om vad som hände i London 1952 när smogen höll staden i ett järngrepp.

Han avslutar momentet med en genomgång till, om inversion, innan han går vidare till en text om underjordiska bränder i Indien.

– Jag hoppas jag kan göra innehållet intressant, eftersom jag har ett starkt intresse själv. Jag känner ju att jag kan göra skillnad här. Mina tidigare jobb handlade ju egentligen bara om att göra aktie­ägarna rikare, även om produkterna jag var med och utvecklade gjorde nytta. Men nu, om jag kan få en enda elev att välja en naturvetenskaplig bana har jag lyckats. Jag gör mer nytta för samhället här.

LÄS ÄVEN

NO-kravet när labbarna tas bort från nationella proven

Skrivuppgifterna som får eleverna att prestera bättre

Så stärks undervisningen av lärarens berättelser

Prisad lärare gör fysik av gammalt skrot