Jonas Tjäder och Kevin Blomberg går i trean på VVS- och fastighetsprogrammet med inriktning kyl- och värmepumpsteknik. De har båda valt att läsa kursen Svenska 3 som individuellt val. Foto: Linnéa Tammerås
Till startsidan
Läskrisen
Martin Ahlstedt är svenskläraren som får de mest läsovana yrkeseleverna att vilja läsa. Hur han väcker deras läslust?
– Jag gillar inte det begreppet. Jag kan inte begära att mina elever ska tycka att det är kul, men jag kan begära att de läser i alla fall, säger han.
Martin Ahlstedt har jobbat på Lindholmens tekniska gymnasium i Göteborg i 15 år. Han undervisar i svenska på VVS- och fastighetsprogrammet och beskriver sina elever som läsovana.
– Jag har nog den elevkategori som läser minst. Jag har alltid jobbat med yrkeselever och i ärlighetens namn så läste inte den här kategorin av elever speciellt mycket för 15 år sedan heller. Många som börjar här trodde nog aldrig att de skulle läsa en bok, ännu mindre att de skulle gilla det.
Lösningen för Martin Ahlstedt är att skapa tid för läsning som del av undervisningen. Läsningen ska ske i klassrummet.
– När jag var ny som lärare kunde jag ge eleverna läsläxa och trodde att de skulle läsa hemma, men jag har insett att det inte funkar. Det är för svårt för dem. Den tid som jag kan styra över är tiden i klassrummet. Jag kan inte styra över vad de gör hemma men jag kan styra lektionerna. Det är där jag kan påverka.
Han menar att två saker är avgörande för att lyckas med läsningen: Mycket lästid i klassrummet och att ha gemensamma böcker.
– Det är viktigt att grupper i klassen läser samma bok och att jag hjälper dem med inledningen. Det är viktigt att prata om starten så att alla kommer in i boken. Det är en tröskel för många att ta sig över. Många av eleverna är vana vid att allt ska gå så fort, men i en bok så kan det ta tid att komma in i handlingen. Därför måste de få lektionstid till detta.
Finns det något i skolan du skulle vilja förändra för att få elever att läsa mer?
– Det behöver komma in i betygskriterierna. Jag tycker att det skulle kunna stå med som ett tydligt definierat mål att man faktiskt måste läsa minst en hel roman under svenska 1 på gymnasiet. Det står faktiskt inte någonstans och det finns ingenting som säger att jag måste göra detta men jag gör det ändå.
Martin Ahlstedt har alltid jobbat med yrkeselever och säger att han älskar det.
Hur väcker du elevernas läslust?
– Jag gillar inte det begreppet för det bygger på att det finns en lust. Det är bra om man kommer dit men det gör man inte med alla, och de ska väl läsa ändå? Jag kan inte begära att mina elever ska tycka att det är kul men jag kan begära att de läser i alla fall. Jag brukar säga till dem att nu ger jag er chansen att upptäcka hur det kan vara att läsa en bok. En del har ju inte gjort det sedan de var små. En del elever vill läsa mer och andra vill inte det men då har de i alla fall gjort det som en del av undervisningen. Men det är fel ingång att tänka att det ska vara lustfyllt för alla.
För Martin Ahlstedts yrkeselever är det bara obligatoriskt med svenska i ettan. Ämnet är frivilligt i tvåan och trean men det här året har det varit ovanligt många som har valt att fortsätta.
– Jag har ett nytt rekord i år! Nu har jag 34 av 54 elever som har valt svenska även i tvåan och det har aldrig tidigare varit så många. Det är fantastiskt roligt. Nu vet de ju att det innebär att läsa fler böcker och att läsa mer. Och de har själva valt det. Det tyder ju på att jag har lyckats.
Jonas Tjäder och Kevin Blomberg går i trean på VVS- och fastighetsprogrammet med inriktning kyl- och värmepumpsteknik. De har båda valt att läsa kursen Svenska 3 som individuellt val. Foto: Linnéa Tammerås
Flera av hans elever har även börjat läsa på fritiden.
– Det händer faktiskt att elever hör av sig och ber om boktips. Nyligen hörde en kille som tog studenten för tre år sedan av sig och ville ha boktips av mig. Det känns ju rätt häftigt!
Vad gav du för boktips då?
– Jag gillar att koppla böcker till olika platser och det visade sig att min före detta elev just skulle resa till Tallinn. Så jag tyckte att han borde läsa Sofi Oksanens ”Utrensning”. Den är otrolig.
Debatt ”Ett av få moment som i praktiken garanterar att prestationen är elevens egen.”
Krönika ”Skapas en illusion av att språket bara betyder något i just ämnet svenska.”
Debatt Erik Cardelus: Bad Bunny visar något djupt relevant för skolan.
Debatt Tyskläraren: Elevernas förkunskaper är så låga – trots att de läst språket sedan årskurs 6.
Skrivkrisen Läraren: ”Det är katastrofalt. Vi får en generation som inte kan uttrycka sig.”
Skrivkrisen ”Vi måste sätta ner foten i en ny kursplan.”
Skrivkrisen Professorn: Stark felaktig föreställning att elever lär sig att skriva genom fri lek.
Skrivkrisen ”Inga skrivregler följs. Stor och liten bokstav blandas utan hänsyn. Ordföljden är bedrövlig.”
Skrivkrisen Rådgivaren: ”Det kan vara avstigmatiserande.”
Skrivkrisen ”Vi skjuter bara problemen framför oss.”
Krönika Svenskläraren: ”Det gör något med självkänslan att inte kunna.”
Krönika Redaktören: Det borde vara självklart att alla elever får med sig skrivandets byggstenar.
Debatt ”Våra hjärnor är formade för en helt annan miljö än dagens digitala verklighet.”
Krönika Svenskläraren gick från att vara Ipad-ivrare till att ha helt skärmfria lektioner.
Krönika ”Det märks faktiskt inte att läsning är viktigt, varken i skolan eller i samhället utanför.”
Debatt ”Behovet av europeisk samsyn och samhörighet har blivit akut.”
Forskning Professorn om nya studien: ”Oroväckande resultat”.
Debatt Läraren: Filosofi och psykologi bör göras obligatoriska på alla gymnasieprogram.
Debatt Uppmaningen: Bygg motståndskraft mot kortsiktiga lösningar och glättiga genvägar.
Krönika Svenskläraren: Likt Bambi på hal is försökte jag bara överleva.
Debatt ”År verkligen nyheten om repetitionens betydelse för lärande och så speciellt ny?”
Betyg Nya siffror: Så stor andel av betygen höjs efter NP – ämne för ämne.
Krönika Svenskläraren: Svårt att arbeta i en skolvärld som alla förstår bättre än vad vi lärare gör.
Debatt Lärarens tio tankar om läroböcker.
Krönika Svenskläraren: Hur kan det bli så?
Böcker Tips: Fem bra julklappar till lärare.
Lön Ny statistik: Här tjänar gymnasielärare och högstadielärare bäst och sämst.
Läsning Svenskläraren om arbetssättet där alla har en stor chans att delta.
Panelen Så ser de till att reglerna faktiskt följs.
Forskning Forskaren: Centralt för att alla elever ska utveckla ämneskunskaper.
Forskning Kravet efter Ämneslärarens granskning: ”Finns ingen annan väg att gå.”
Krönika Svenskläraren: Är det bara jag som är orolig för vad det här leder till?
Lektionstipset Religionslärarens grepp får fördomar att komma på skam: ”Dynamiskt och komplext.”
Betyg Svenskläraren om de rekorddåliga betygen: ”Måste läsa mycket mer”
Undervisning ”Jag har fått en nordisk dimension i min undervisning.”
Fokus Stor granskning: Därför vill 8 av 10 lärare dela upp elever i nivågrupper.
Fokus ”Det är oinformerat, svepande och ibland ideologiskt grundat.”
Fokus Läraren: Ledningen menade att vi gick emot Skolverkets instruktioner.
Fokus Låter 15 år gamla rapporter ligga kvar – trots att innehållet är vilseledande.
Fokus Forskaren: ”Dagens situation är förskräcklig.”
Fokus Här vittnar tio lärare om varför de vill nivågruppera eleverna.
Fokus Lärarna: De svagaste eleverna är de största vinnarna.
Krönika Redaktören om att det värsta stigmat är att inte förstå.
Krönika ”Att utsätta eleven för bedömning vid dessa tillfällen höjer stressnivån ytterligare.”
Krönika ”Många av eleverna var nergrävda i djupa skyttegravar.”
Forskning ”Undviker vi svåra frågor lämnar vi eleverna i sticket.”
Forskning ”Elever med annan etnisk bakgrund vänder sig delvis mot den här inbakade sensmoralen.”
Debatt Svenskläraren: Förälderns beteende visar hur läraryrket trivialiseras.
Läsning Lyckade modellen har gett alla elever daglig läsning i tio års tid.
Debatt Forskaren: Därför måste kunskap om AI in i alla ämnen.