Många lärare vill ha tillbaka allmän och särskild kurs

År 1994 slopades de nivåindelade kurserna i matematik och engelska på högstadiet. De allmänna och särskilda kurserna begravdes när läroplanen Lpo94 trädde i kraft.

Drygt 30 år senare vill en majoritet, 68 procent, av lärarna i Ämneslärarens undersökning blåsa nytt liv i alternativkurserna och återinföra dem i ett eller flera ämnen. Störst är behovet i matematik, enligt lärarna, men liknande kurser efterfrågas även i engelska och svenska.

Forskaren: ”Man har satt lärarna på pottkanten”

Arne Engström, biträdande professor i matematikdidaktik vid Strömstad akademi, förstår dem. Sedan alternativkurserna avskaffades har ingen didaktisk modell presenterats för att hantera den stora kunskapsspridningen. I stället har ansvaret skyfflats över på lärarna, anser han.

– Spridningen inom en och samma årskurs är ett grundläggande pedagogiskt dilemma. Det kan inte lösas, men måste likväl hanteras. Men i Sverige har man satt lärarna på pottkanten. De får en omöjlig uppgift, i synnerhet i matematik, när spridningen mellan eleverna är så stor som den är på högstadiet.

Matematiken leder till utslagning av elever

Att alla grundskoleelever förväntas klara samma krav i matematik är orimligt och gör ämnet till en effektiv utslagningsmekanism, menar Arne Engström.

– De lägst presterande, cirka 15 procent av eleverna, hinner inte tillägna sig stoffet innan det är dags att lära nytt. De hamnar ohjälpligt efter. Skillnaderna växer för varje årskurs. I sexan presterar de i nivå med en medelelev i trean. Vi måste göra något åt detta, annars kommer misslyckandena att fortsätta.

Han anser att högstadieelever borde få välja mellan en lättare och en svårare matematikkurs. Kursinnehållet skulle skilja sig åt och gymnasieprogrammen skulle därför ha skilda krav på vilken kurs en elev måste ha läst.

”Dagens situation är förskräcklig”

För att inte tidigt begränsa elevernas framtidsutsikter måste det gå att byta kurs på högstadiet och att läsa in den svårare kursen i efterhand.

– Risker för inlåsningseffekter finns. Det jag vill är att få till stånd en diskussion om hur de ska hanteras och hur vi kan arbeta fram ett sådant här system. För dagens situation är förskräcklig, säger Arne Engström.

Men än så länge har intresset för alternativkurser varit iskallt, menar han.

– Det är en mycket kontroversiell fråga som ingen vill ta i. Man är ideologiskt låst vid att det inte får ske någon uppdelning i grundskolan. Det är beklagligt, för det cementerar en ohållbar situation. Accepterar man inte alternativkurser måste man komma med ett annat förslag. Men något sådant finns inte.