Lyckad nivågruppering läggs ner – av rädsla för Skolverket

På många skolor är nivågrupperingar inget ovanligt. Fyra av tio lärare i Ämneslärarens undersökning svarar att det finns någon form av nivå- och behovsgrupper på deras skola och var fjärde lärare uppger att sådana indelningar sker varje vecka.

Se fler resultat av undersökningen i botten av artikeln.

Samtidigt beskriver flera lärare i granskningen att det är förbjudet och otänkbart att nivåindela eleverna.

Rektorer hänvisar ett förbud som inte finns

I flera fall har de fått höra att det strider mot Skolverkets och Skolinspektionens riktlinjer. Båda myndigheterna har tidigare uttryckt sig starkt negativt om nivågrupper och dess effekter i flera rapporter.

”Vi har ingen nivågruppering längre då det enligt vår skolledning går emot Skolverkets krav på inkludering”, skriver en lärare.

”Det fanns tidigare, men har stoppats av skolmyndigheter.” ”Vi fick höra att det var olagligt. Året efter var grupperna borta”, skriver två andra lärare.

Vittnesmålen förvånar inte forskaren Åsa Melander, som doktorerat vid Roehampton University i London. I arbetet med sin avhandling såg hon att det fanns en föreställning hos en del rektorer att nivågrupper inte är tillåtna.

– Det finns en idé om att alla elever i en klass alltid måste undervisas tillsammans och att man inte får lov att nivågruppera alls. Men det står alltså inte i skollagen eller läroplanen, säger Åsa Melander.

Läraren såg bara vinster – men ledningen satte stopp

Ämnesläraren har intervjuat en lärare som beskriver hur undervisningen i engelska lyfte när hon och hennes kollega delade upp två mellanstadieklasser mellan sig och undervisade dem i varsin nivågrupp.

Både lärarna och eleverna uppskattade upplägget. Men det gjorde inte skolledningen, berättar läraren som inte vill medverka med sitt namn i tidningen eftersom hon fortfarande arbetar på skolan.

– Ledningen menade att vi gick emot Skolverkets instruktioner. Och tänk om det skulle bli en inspektion då kunde man ju få en anmärkning och hamna i pressen. Man var så rädd, säger hon.

Själv såg hon bara vinster med nivågrupperna. Eleverna fick välja om de ville gå i gruppen som höll ett vanligt arbetstempo eller i gruppen som avancerade snabbare. Någon hård gräns fanns inte, utan eleverna fick byta grupp om de ville.

Hon är mycket kritisk till att all form av nivågruppering döms ut som stigmatiserande.

– Eleverna vet redan vilka som har det svårt och lätt för sig men vi får inte ”outa” skillnaderna genom att dela in dem i grupper. Eleverna ses som sköra fjärilar som inte får utsättas för något, men alla förlorar när vi i stället ska individualisera undervisningen i helgrupp. Det är galet svårt, säger läraren.

”Jag har gett upp”

Att lyfta frågan om nivågrupperingar på skolan igen är inte aktuellt. Den dörren är stängd, konstaterar hon.

– Jag har gett upp den tanken. I dag kör vi in alla elever i samma rum och sedan ska vi trolla med knäna. Jag älskar mitt jobb men att de sliter instrument efter instrument ur händerna på oss håller på att driva mig från yrket efter 30 år.

LÄS ÄVEN: Skolverket har svängt – utan att berätta