Därför säger de nej till offentlighet för friskolor
Skolsekretessen Det finns sedan länge ett färdigt lagförslag om offentlighetsprincip för friskolor – ett lagförslag som skulle runda problemet med skolsekretessen. Centerpartiet, som från början föreslog en sådan lagstiftning har backat.
Friskolekommittén föreslog offentlighetsprincip för friskolor redan 2013, och på bordet ligger ett färdigt lagförslag, prövat av lagrådet. Ett sådant beslut skulle innebära att lösningen på den sekretess som rör skolstatistik, som Läraren.se skrivit om.
Då backade Centerpartiet
Men Centerpartiet, som motionerade om en sådan offentlighet tillsammans med övriga Alliansen i 2015 års budgetförslag, har backat.
– I dag finns inte offentlighetsprincipen på alla statliga bolag, eftersom det är en komplex lagstiftning, och innebär svåra sekretessprövningar för små huvudmän, säger Fredrik Christensson, partiets skolpolitiska talesperson.
Svängningen skedde, enligt Centerpartiet, efter att Stefan Löfven och V-ledaren Jonas Sjöstedt enades om att begränsa vinster i välfärden.
– Vi hade en överenskommelse med flera partier. Men överenskommelsen bröts när Stefan Löfven skakade hand med Jonas, och då gick vi tillbaka till våra utgångspunkter, kvalitetskrav, transparens och att valfrihet är viktig, säger Fredrik Christensson.
Börsintroducerades
Mellan budgetförslaget och partiets svängning introducerades friskolorna Academedia och Internationella engelska skolan, båda under 2016. Något som enligt Fredrik Christensson inte påverkat partiets åsiktsbyte.
– För min del är utgångspunkten framför allt de mindre aktörerna, hur de skulle klara av hanteringen av offentlighetsprincipen, säger Fredrik Christensson.
Övriga partier i Läraren.se:s undersökning säger ja till offentlighetsprincipen.
Men varken utbildningsminister Anna Ekström (S) eller Fredrik Christensson vill förklara varför Centerpartiet får utslagsrösten.
– Det får du fråga de andra partierna om, säger Fredrik Christensson.
LÄS OCKSÅ: Anna Ekström om akuta lösningen
Friskolornas riksförbund säger också nej till förslaget.
– Vår huvudinvändning mot offentlighetsprincipen är inte att vi har fyra medlemmar som är börsnoterade, och mer om de 530 som inte är det. Offentlighetsprincipen innebär att du måste ha registrering, access och personer som har kompetens att göra sekretessbedömning. Den kompetensen finns inte på små skolor, inte heller ute i kommunerna. De har kommunjurister, säger Ulla Hamilton, vd för Friskolornas riksförbund.
I stället vill hon se en lag som avgör exakt vilka uppgifter som skulle omfattas av offentlighet.
”Farlig väg”
Men Jonas Vlachos, professor vid nationalekonomiska institutionen vid Stockholms universitet, menar att en sådan lösning försvårar bland annat forskningen.
– Hur man tittar på skolor och vad som anses vara viktigt beror på vilka frågeställningar man har, och de frågeställningarna ändras hela tiden. Att då varje gång ta vägen via lagstiftning, och med lobbymotstånd, det verkar vara en klumpig och farlig väg, säger Jonas Vlachos.
