Skolverket köpte krisövningar av PR-jätten

I september ingick Skolverket ett nytt ramavtal med PR-jätten Gullers Grupp gällande kommunikationstjänster. Avtalet är tvåårigt och gäller bland annat ”strategisk kommunikationsrådgivning, kriskommunikation, omvärldsanalys och varumärkesstrategiskt arbete”.

Avtalet kan förlängas med max två år utan att det genomförs någon ny upphandling och får som mest omfatta 15 miljoner kronor plus moms.

– Det är ett tak. Det betyder inte att vi upphandlar för hela summan, berättar Lena Jenee som är chef för avdelningen för verksamhetsstöd vid Skolverket där kommunikationsverksamheten ingår.

Har 40 egna kommunikatörer

Hur många på Skolverket arbetar med kommunikationsfrågor?

– Kommunikationsverksamheten är uppdelad i tre enheter. Vi har en enhet för kommunikation med 19 medarbetare. Redaktionsenheten, som bland annat jobbar med webbfrågor, har 18 medarbetare och på enheten för digital närvaro är det tre som är kopplade till kommunikationsarbetet.

Vad är orsaken till att ni anlitar en extern kommunikationsbyrå trots att ni har 40 anställda kommunikatörer?

– Ibland har vi behov av att ta in spetskompetens, till exempel när vi själva inte har de resurser eller den kompetens som behövs för ett enskilt uppdrag. Då är det väldigt bra för oss att ha en upphandlad leverantör som kan hjälpa oss.

– Det kan till exempel handla om strategisk kommunikationsrådgivning, ta fram ett koncept för ett uppdrag eller planera en kampanj, målgruppsanalyser, kriskommunikation eller förändringskommunikation.

”Kan ha andra arbetsuppgifter”

Ni har 40 kommunikatörer anställda. Klarar inte de av det?

– Så kan man tycka. Man kan också värdera om de är många eller inte. Vår bedömning är att vi behöver kommunikatörer för att kunna utföra vårt uppdrag på ett bra sätt så att våra målgrupper är både trygga och välinformerade.

– Våra egna anställda kan ha andra arbetsuppgifter när vi behöver genomföra ett uppdrag. Och då behöver vi utöka vår bemanning med konsulttjänster. Det är inte konstigare än så.

Lena Jenee berättar att verkets pressavdelning som består av tre personer – en chef och två pressekreterare – inte är en del av hennes avdelning.

Presschefen tidigare på Gullers grupp

Sedan i somras är Peter Salander Skolverkets presschef. Han arbetade dessförinnan på Gullers grupp.

I samband med bytet av arbetsgivare skrev Peter Salander på Linkedin bland annat:

”Under mina sju år på Gullers Grupp har jag hjälpt generaldirektörer, vårdstiftelser och kommuner i både vardag och kris genom att ta fram och försvara sina grundvärderingar, varit med och byggt viktiga berättelser om korallrev, utsatta myndigheter och om hur man pratar med varandra för att nå fram. Åren på Gullers har innehållit VÄLDIGT mycket krishantering…”

Finns det ett samband mellan hans byte av arbetsgivare och att det blev Gullers som vann er upphandling?

– Definitivt inte. Han var överhuvudtaget inte inblandad i upphandlingen, säger Lena Jenee.

Skolverket vill inte berätta för Vi Lärare hur mycket Gullers Grupp tar betalt per timme för de tjänster som verket köper av bolaget.

”Gullers Grupp AB har begärt sekretess för de efterfrågade uppgifterna”, skriver verkets inköpschef Peter Norén i sitt beslut och tillägger:

”Gullers Grupp AB har angivit att det ligger prissättningsstrategi bakom prissättningen och enligt praxis väger det tungt. Uppgifterna du efterfrågar utgör således affärshemligheter. Det skulle därför ur konkurrenshänseende riskera att orsaka Gullers Grupp AB stor skada om uppgifterna kom konkurrenter tillhanda. Skolverket har därför funnit särskild anledning att sekretessbelägga uppgiften.”

Krisövningar inför nationella proven

I höstas arrangerade Gullers två krisövningar för Skolverket kring den nationella digitala provplattformen (DNP).

• Krisövningen som genomfördes den 7 november kostade verket 110 000 kronor (exklusive moms). Enligt Gullers offert omfattade övningen fyra timmars workshop med cirka tio deltagare. Syftet var att testa, öka och höja förmågan till kriskommunikation.

Gullers skriver i sin offert att Skolverket har tagit fram ett antal scenarier som man vill testa.

”Med tanke på provens betydelse för det svenska utbildningssystemet är det avgöra att kriskommunikationen kring dessa är robust och att organisationen är väl förberedd för att hantera eventuella situationer som kan uppstå”. 

• Den 10 december genomfördes ytterligare en krisövning. Denna kostade 80 625 kronor plus moms.

Erik Bukowski var den som höll i övningarna från Gullers sida. Enligt företagets hemsida är han en av företagets seniora rådgivare och arbetar med ”strategisk rådgivning inom PR och Public Affairs med fokus på hållbarhet och finansiell kommunikation”.

Han vill inte berätta för Vi Lärare hur övningarna gick.

– Vi kommenterar aldrig innehållet i våra uppdrag, säger han.

Fick nytta av övningarna

Skolverkets Lena Jenee:

– Det är inget konstigt att vi under hösten genomförde två krisövningar. Vi är sedan 2022 en beredskapsmyndighet och arbetar med att stärka vår förmåga och organisation för att kunna hantera en kris eller allvarlig händelse.

– När vi genomför krisövningar utgår vi alltid från aktuella case. Under hösten låg det nära till hands att använda DNP som ju är ett stort projekt med många medarbetare involverade. De som jobbar med de här frågorna fick tillfälle att fördjupa och öka sin förmåga att hantera kriser.

Lena Jenee säger att det är förmågor som man i mars hade nytta av när införandet av digitala nationella prov plötsligt stoppades.

– Lärdomarna kom ju väl till pass när vi hamnade i en situation där vi var tvungna att hantera kommunikationen ut mot skolorna.

Var det värt pengarna som övningarna kostade?

– Ja, det tycker vi definitivt.

Köpte även utbildningskoncept

Strax före jul i fjol köpte Skolverket ett utbildningskoncept, inklusive viss utbildning, av Gullers för 198 875 kronor plus moms.

– Det ska användas i samband med att vi ger medarbetare hos oss stöd och rådgivning i bland annat presentationsteknik och att framföra budskap. Vi kommer att genomföra övningarna i egen regi. Det är ett väldigt bra och ett effektivt sätt att jobba på.

För att spara pengar?

– Vi ska som statlig myndighet alltid hushålla med statliga medel. När vi kan använda våra egna resurser så ska vi naturligtvis göra det.

LÄS ÄVEN:

De drog in 175 miljoner på havererade plattformen

82 miljoner till skolorna efter Skolverkets haveri

Skolverket efter kritiken: ”Vi fokuserade på eleverna”

Skolors tid för att kopiera proven: 5000 timmar