Mjuka värden är svårare att mäta

Sara Djurberg är redaktör på Fritidspedagogik.
Den här artikeln publicerades ursprungligen på en tidigare version av Fritidspedagogik

Fritidshemmets mjuka värden är knepigare att mäta än skolans tydliga kunskapsmål. Men kanske är det svårt att hävda sig utan att visa resultat? skriver redaktören Sara Djurberg.

Sedan något år har vi på redaktionen tydliga mål för hur många sidvisningar Fritidspedagogiks sajt ska ha varje månad. Och vi mäter regelbundet hur det går. Det här har gjort att vi funderar några extra varv kring ämnesval och varför just den rubriken intresserade så många läsare. Ibland kollar vi även hur bra vi lyckas med papperstidningen med läsarundersökningar, men de mätningarna kan aldrig bli lika precisa.

Borde det inte gynna barnen om man jobbar mot tydliga mål och följer upp dessa?

Om man drar en parallell till skolan så är fritidshemmets mjuka värden svårare att mäta och visa resultat i, jämfört med den övriga skolans tydliga kunskapsmål. I debatten om en skolifiering av fritidshemmet anser den ena sidan att målstyrning och matriser inte hör hemma på fritidshemmet, just för att innehållet är svårt att fånga i dessa mallar. Men samtidigt, borde det inte gynna barnen om man jobbar mot tydliga mål och följer upp dessa? Med fokus på lärarnas pedagogiska arbetssätt, inte på elevernas prestationer. Det kan ju också vara ett sätt höja fritidshemmets status. 

I senaste numret av Fritidspedagogik kunde ni läsa om en studie som undersökt hur det förtydligade läroplansuppdraget påverkat fritidshemmet. Resultaten där pekar intressant nog inte på att fritidshemmet blivit skolifierat av att ha fått ett tydligare undervisningsuppdrag. För egen del är höstens mål att ta mig till gymmet någon gång i veckan. Mål ska ju också gå att uppnå.

LÄS ÄVEN

"Skolifieringen av fritidshemmet är oroväckande"

Studie: Lärare i fritidshem undervisar genom lek