Dami Lawal, Malte Karlsson och Josef Lind grillar marshmallows.
Till startsidan
Aktuellt
Fritidshemmens dag har firats i strålande sommarväder över hela landet. Möjligen samlades allra flest leksugna på Engelska skolan i Sundsvall: över 200 elever plus syskon och föräldrar.
– Att vi blir så många beror på att 80 procent av våra elever i mellanstadiet går på fritids, berättar fritidsläraren Peter Silk.
Fritidshemmens dag har sedan 1980-talet firats andra tisdagen i maj. Det är ett sätt för fritidshem från norr till söder att visa vad de gör – och understryka sin betydelse för barnens utveckling.
Engelska skolan i Sundsvall, med 1 200 elever i årskurs 3-9, hängde på firandet första gången förra året. Och det gav blodad tand.
– Vi hade haft öppet hus förut, men det kändes roligt att göra något samma dag som andra fritidshem visar upp sig, säger Peter Silk som föredrar att göra intervjun på engelska.
Dami Lawal, Malte Karlsson och Josef Lind grillar marshmallows.
Han och kollegan Braden Kenny pustar ut efter en intensiv eftermiddag i solen.
– När vi grillat alla 250 marshmallows var det rätt skönt att kunna släcka elden, skrattar Braden.
Eleverna och deras familjer erbjöds en uppsjö av aktiviteter under eftermiddagen: ansiktsmålning, matte-quiz-promenad, familjematch i fotboll och mängder av olika lekar. Därtill fanns deras samarbetspartners på plats – så alla besökare var välkomna att testa både klätterhallen och skateboard-parken alldeles intill skolan.
Skolan samarbetar också med universitetets närliggande high tech-verkstad, Makerspace, där besökarna kunde få testa sånt som laserskrivare och symaskiner. Och stadens bibliotek, Kulturmagasinet, som också är en samarbetspartner, lånade ut VR-glasögon.
– Det fanns helt enkelt väldigt mycket olika saker att pröva på, berättar Peter Silk.
Dessa samarbeten med andra aktörer i kommunen är en viktig förklaring till det extremt höga antalet inskrivna barn på fritidshemmet: över 500.
Peter Silk och Charlie Lindkvist vid snickarbordet.
– I genomsnitt i Sverige går 17 procent av eleverna på mellanstadiet på fritids, hos oss går 80 procent. Varannan elev i sexan fortsätter att vara inskrivna!
Hur är det möjligt?
– Många av oss är från Kanada vilket bidragit till att vi valt en nordamerikansk variant av ”school camp”, vi vill kunna erbjuda eleverna många olika aktiviteter som barn på andra skolor snarare vänder sig till olika föreningar för att ta del av.
Vad är poängen med att göra det mer i skolans regi?
– Vi tror att fler elever på det sättet når fram till fler olika aktiviteter. Det är ju inte alla föräldrar som har tid och resurser för att kunna organisera saker på sina barns fritid.
Fritidshemmet på Engelska skolan i Sundsvall sticker också ut jämfört med andra skolor i koncernen, man erbjuder fler så kallade ”clubs” än någon annan. De kan handla om 20-30 olika ”klubbar” under en termin, beroende på vad eleverna efterfrågor och vad personalen kan erbjuda.
Eleverna kunde testa skateboard-parken intill skolan.
– Bland de populäraste just nu är ”cooking club”, ”bouldering klubb” (klättring), ”science club”, ”painting club” och ”circus club”.
En cirkusklubb?
– Ja, en av våra kollegor har jobbat på cirkus! Han brinner för det och eleverna är väldigt intresserade.
Skolans fritidshem har tolv medarbetare med blandad professionell bakgrund: bland annat lärare i fritidshem, förskollärare och specialpedagog.
– Vi är flera från Kanada som har en utbildningsbakgrund som fritidspedagoger, berättar Braden Kenny.
LÄS OCKSÅ:
Bus med rektorn blev succé på Fritidshemmens dag
Debatt: Låt oss lärare i fritidshem göra det vi är bra på
Fritidshemmens dag firades med "Bäst i test"
Gästkrönika Nästa gång någon frågar ”Vad lär man sig egentligen på fritids?” kanske svaret är: ”Man lär sig att ställa frågor. Att undersöka. Att tänka. Och att se världen i en bubbla”, skriver Maria Ljung.
Debatt I många skolor innebär samverkan bara att fritidspersonal placeras i klassrummet för att ge resursstöd, skriver Osman Jama, fritidshemslärare och förstelärare i fritidshem i Tyresö.
Krönika Det är så viktigt att vi vänder blicken mot vårt sätt arbeta och organisera verksamheten, skriver Sofia Grimm.
Vår metod De skapar gemenskap på skolgården med styrda aktiviteter.
Debatt Eftersom vi är en välfärdsprofession åligger det faktiskt oss att driva frågor som rör våra förutsättningar att arbeta med barns fritid, skriver Jesper Nilsson, lärare i fritidshem och universitetsadjunkt, Malmö universitet.
Debatt Fritidshemmen har en enorma potential att bidra till språkutveckling och motverka klyftor, skriver Magdalena Bull, chef för lågstadiet och fritidshem på Engelska skolan.
Krönika Alfred i ”Emil i Lönneberga” hade en barn- och människosyn som var human. Jag tror att det är viktigare än någonsin att vi funderar på det, skriver läraren i fritidshem Irina Eriksson.
Mellanstadieraset Läraren i fritidshem: ”Tar vi mobilen går de hem”
Mellanstadieraset Skolborgarrådet: ”Vi vet hur viktigt ett vuxenlett sammanhang kan vara”.
Krönika Sara Djurberg: Magstarkt att förvänta sig att fritidshemmen ska lösa problemen med kriminalitet utan rejäla satsningar.
Mellanstadieraset Slopad avgift, egna lokaler och ökat ansvar är några av nycklarna på Sätraskolan i Skärholmen.
Mellanstadieraset Förväntas locka fler barn samtidigt som resurserna minskar. ”Ohållbart” menar Sveriges Lärare.
Mellanstadieraset Forskaren: ”10–12-åringarna är bortglömda – vi vet inte vad de vill”
Forskning Varför är det viktigt med rörelse i fritidshem och skola? Ett vanligt svar är att det leder till bättre inlärningsförmåga och motverkar övervikt. Forskaren Jonas Johansson tycker att andra skäl borde betonas mer.
Krönika Att leda en fritidshemsgrupp innebär att bygga en gemenskap av människor som inte själva valt varandra, skriver Andreas Härjefors, blivande lärare i fritidshem.
Debatt Trots att vi på fritidshemmet är en självklar del av barnens vardag behandlas vi fortfarande som ett bihang till skolan. Som något man tar till när det krisar, skriver läraren i fritidshem Maria Ljung.
Krönika Skoldagen handlar till stor del om att leva upp till undervisningens alla krav och förväntningar. Låt fritidshemmet få vara mera fritt, skriver Andreas Härjefors.
Forskning Lärare i fritidshem växlar ständigt mellan olika typer av undervisning, visar en ny avhandling. Det är barnstyrd, situationsstyrd och målstyrd undervisning.
Krönika Vi går in i rollen att uppfostra och glömmer bort det sociala samspel och växelverkan som konstant sker, skriver läraren i fritidshem Irina Eriksson.
Arbetsbelastning ”Samverkansuppdraget slukar mycket tid.”
Lärarliv Britt-Marie Lindström har fyllt 79 år och jobbar fortfarande som lärare i fritidshem: ”Roligt och inspirerande”
Pedagogiska tips Rasterna har fått ett stort lyft på Bergvretenskolan i Enköping sedan låneboden kommit på plats.
Relationer ”Byggandet av relationer måste vara en del av planeringen”
Forskning ”De i störst behov av fritidshemmet är uteslutna”
Krönika Utifrån mina egna erfarenheter hade verksamheten i fritidshemmen inte gått runt utan de yngre och oerfarna som kliver in och fyller luckorna, skriver Andreas Härjefors.
Pedagogiska tips ”Perfekt start på eftermiddagen”
Boktips Ny handbok kombinerar forskning med handfasta råd.
Forskning Välmenande regler kan hindra barns lek.
Krönika Barn har rätt till lek – ta den inte ifrån dem.
Fritidspedagogik Min drivkraft är att se ungarna växa och själva komma på att de kan, säger läraren i fritidshem Anna Olofsson-Dolk.
Krönika Under de år som jag varit anställd i fritidshemmet har jag gjort allt man kan tänka sig inom skolans väggar, skriver blivande läraren i fritidshem Andreas Härjefors.
Krönika Vi lärare har liknande utmaningar, oavsett om vi är lågstadielärare, mellanstadielärare, förskollärare eller lärare i fritidshem, skriver Irina Eriksson.
Debatt Systematiskt kvalitetsarbete är avgörande för att fritidshemmets ska kunna stärka elevernas sociala och kunskapsmässiga utveckling över tid, skriver läraren i fritidshem Purna Thapa och ger förslag på hur SKA kan genomföras.
Fritidshem I Strängnäs har ”läranderonder” blivit en succé.
Debatt Fritidshemmet är en avgörande pedagogisk arena med en enorm, och ofta underskattad, betydelse för våra barns utveckling, skriver Magdalena Bull, ansvarig för de tidiga skolåren (primary years manager) på Internationella engelska skolan, IES.
Debatt Vår studie visar att lärare ofta behöver justera de förmågor som anges i läroplanen för fritidshemmet för att bättre motsvara elevernas faktiska förmågor, skriver läraren i fritidshem Ida Arenius.
Debatt När fritidshemmet blir till heldagsverksamhet tas samtidigt våra förberedande ramar bort. Och det är barnen som får betala priset, skriver Jon Bergström, lärare i fritidshem.
Debatt Fritidshemmet är fullt av eldsjälar. Vi som brinner för vårt uppdrag, som försöker hitta lösningar där det inte finns resurser, skriver fritidshemssamordnaren Sandra Helgöstam.
Krönika Fritidshemmet är en av de få platser där barn får vara just barn, där de får leka, samtala, samarbeta och vara i nuet, skriver Andreas Härjefors.
Debatt Med vår pedagogiska kompetens, vårt engagemang och vår värme gör vi lärare i fritidshem skillnad, skriver Maria Ljung.
Boktips Ny bok av två specialpedagoger.
Tips Japanska figurer får fart på elevernas syintresse.
Undervisning Vad har du lärt dig av dina tabbar i yrket? Tre lärare i fritidshem svarar.
Debatt Om vi vill ha trygga och väl omhändertagna elever från första dagen, särskilt de yngsta, krävs att fritidshemmet är genomtänkt, strukturerat och startklart, skriver läraren i fritidshem Purna Thapa.
Reportage Biblioteket blir ett escape room som inspirerar till läsning.
Pedagogiska tips Fritidsläraren om övningarna som får eleverna att utveckla kreativitet och samspel.
Gästkrönika Att sätta ihop ett arbetslag kräver fingertoppskänsla. Tyvärr verkar tjänstefördelningen på fritidshemmet snarare styras av slumpen, skriver blivande läraren i fritidshem Andreas Härjefors.
Krönika Jag kan inte trolla fram pengar – men jag kan prioritera tid till rätt saker, skriver Sofia Grimm.
Gästkrönika Jag älskar fritids. Men jag ska vara ärlig. Det är inte alltid lätt att känna sig stolt, skriver Sandra Helgöstam.
Forskning Man behöver synliggöra skillnaderna och ta tillvara båda verksamheternas intressen och kvaliteter, säger Richard Andersson.