Brunnsvik tar nytt kliv med högskolestatus

Alva Tång står vid mikrofonen och sjunger en egenskriven låt. Inne i studiorummet sitter Julius Wiklund vid mixer­bordet och provar olika effekter. Rasmus Blomqvist och Linda Wennberg sitter bakom honom och lyssnar. De tillhör alla den första kullen studenter som började på Bemu i höst.
– Vi samarbetar mycket och lyssnar på varandras musik. Det finns helt klart en folkhögskolevibe, eftersom klassen är så liten och intim, säger Julius Wiklund.

Flera av studenterna har tidigare gått på folkhögskoleutbildningen Brunnsvik Creative Music. Bemu är nästa steg i utvecklingen och en möjlighet att satsa mer på sitt artisteri, menar Linda Wennberg.
– Jag har pluggat musik tidigare och blev musiklärare. Så kände jag att jag inte ville ge upp rockstjärnedrömmen redan och då dök den här utbildningen upp. Att man får skräddarsy inne­hållet utifrån sitt eget skapande var som klippt och skuret för mig.

Studenterna kan vara på skolan dygnet runt, om de så vill. De får också vara med och önska hur de olika delkurserna ska utformas och vilka gästlärare som ska tillfrågas. Under två år lär de sig låtskrivande, musikproduktion, ljudteknik och branschkunskap och får sätta upp egna mål för karriären.
– När de är klara får de en högskoleexamen som musikskapare. Vi ville inte kalla utbildningen för låtskrivare, eftersom musik kan vara så mycket mer än att skriva hitlåtar. Men vill man skriva hitlåtar så får man naturligtvis göra det, säger Peter Holmstedt, rektor på Bemu.

Han har tidigare arbetat som musiklärare på Brunnsviks folkhögskola och har en bakgrund som musiker. Idén om att starta en konstnärlig högskoleutbildning kom när Piteå musikhögskola lade ner en högskoleutbildning, som de drivit under ett par år i Borlänge. 

– Jag började skissa på en idé om en lokal högskoleutbildning. Då klev Brunnsviks folkhögskola in och sa att det här låter spännande ur ett folkbildningsperspektiv. De erbjöd sig att vara huvudman, vilket jag tycker var modigt gjort av dem.

Bemu drivs alltså av Brunnsviks folkhögskola, men är skild från skolans övriga verksamhet och har egna lärare. På så sätt är den landets första högskoleutbildning som drivs av en folkhögskola. 

– Det finns fler gemensamma delar mellan högskoleutbildningen och folkhögskolan än man tror, som synen på kunskap, pedagogiken, det kritiska tänkandet och att man sätter in det man gör i ett sammanhang. Skillnaden är att akademin inte är rörelsedriven och att den är mer uppstyrd av lagar och regler. Men jag tycker att de olika delarna berikar varandra, säger Peter Holmstedt. 

Internationella möjligheter

Varför kände han då att det var viktigt med en konstnärlig högskoleutbildning, utöver den musikutbildning som redan finns på Brunnsvik?
– Högskolan är ett forum där det kritiska tänk­andet, sökandet efter något nytt och reflektionen kan fördjupas samtidigt som det finns en större möjlighet att jobba internationellt, med inter­nationella lärare och utbyten. Som musikskapare i dag behöver man tänka globalt och då är högskolan en bra plattform. Det finns inte riktigt samma möjligheter inom folkhögskolans ramar.

En central idé med utbildningen är att student­erna ska hitta sitt uttryck. Jakob Grundtman som undervisar i ljudteknik och musikproduktion tycker att högskolan innebär en mer seriös nivå.
– Den stora skillnaden jämfört med folkhögskole­utbildningen är nog att de som går här verkligen vill göra något med sin musik. Men målen sätter de upp själva, vi lärare följer utvecklingen och kommer med input. Många byter genrer och provar på olika saker under utbildningens gång, det krävs att man får tid med sitt skapande och det får man här. 

Det är också viktigt att kunna grunderna i musik­produktion och ljudteknik, även om man inte vill jobba med just det, menar Jakob Grundtman.
– Det handlar om att få koll på sin musik och hur den ska låta, om man till exempel ska jobba med en producent i framtiden. Att kunna kommunicera hur man vill ha det är viktigt för att ta makten över sitt artisteri. 

Utbildningen har 15 utbildningsplatser och när båda årskurserna har startat kommer sex lärare att arbeta här, utöver gästlärare och föreläsare. Många musiker kommer att föreläsa och då är alla välkomna.
– Det är vårt sätt att ge tillbaka något till allmänheten. Skolan är finansierad med skattepengar och om vi tar hit en härlig föreläsare som också spelar några låtar ska alla som vill kunna ta del av det, menar Peter Holmstedt. 

Bra mix av studenter

Men i höst är inte alla utbildningsplatser fyllda. Det beror inte på söktrycket, utan på urvalet.
– Vi valde ut de personer som vi trodde hade bäst förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Nu har vi en jättebra kull med studenter som är på skolan nästan hela tiden, samarbetar med varandra och hjälper varandra, precis som vi hade önskat. 

Ingångarna till utbildningen kan vara helt olika, betonar Peter Holmstedt.
– Man kan bli artist på så många sätt. En del vill göra något kommersiellt, andra kanske går här för sitt eget livs skull. I dag när nyttotänket är så utbrett känns det extra viktigt att erbjuda en utbildning där man kan gå för sin egen skull, för att det ger något på ett personligt plan. Vi har ingen genrebegränsning, vill man spela dansband eller kosmisk meditationsmusik så går det lika bra som pop och rock.

I dag delar Bemu lokaler med Rytmus musikgymnasium. Men nästa år ska högskoleutbildningen flytta tvärs över gatan, till Borlänges gamla brandstation. Peter Holmstedt ser det som en ny period av stadens långa musikhistoria. Från Borlänge kommer en mängd kända band och musiker som Sator, Miss Li och Mando Diao, och musikfestivalen Peace & Love började arrangerades här 2009.
– Jag har vuxit upp i Borlänge och började spela som 15-åring. Vi behövde replokaler och då fick vi vara i källaren på den här skolan. Staden har alltid stöttat musiklivet och gjorde sedan i ordning Rockhuset, med elva replokaler och en studio som man fick vara i för 300 spänn i månaden. Hur många kommuner kan erbjuda det? På samma sätt vill vi på Bemu vara en grogrund för nya artister, säger han.