"Vi måste göra folkhögskolans kvalitet begriplig”

I mitten av seminariet på Folkhögskoleforum hölls en workshop med diskussioner om kvalitet och vad som skapar nyfikenhet och engagemang i folkhögskolan.
Folkhögskollärarna Vad är kvalitet i folkhögskolans verksamhet? Här måste vi tänka till, konstaterade forskaren Filippa Millenberg på årets Folkhögskoleforum, för kvalitet inom folkhögskolan går inte alltid att mäta.
Kravet på kvalitet i folkhögskolan är svårt att blunda för, konstaterade Ambika Hansell Ek i början av Folkhögskoleforums seminarium ”Kvalitet och folkhögskolans pedagogiska praktik”. Hon är handläggare på RIO - Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation med fokus på fortbildning, forskning och utvecklingsfrågor.
– Just i dag handlar det om att närma sig kvalitet med utgångspunkt från erfarenhetsrummet. Hur man själv formulerar kvalitet i den vardagsnära praktiken, säger Ambika Hansell Ek.

Ambika Hansell Ek, handläggare på RIO, Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation.
Salen på Clarion hotell är fylld av folkhögskollärare. Stämningen är avslappnad och intresset stort. Dagens huvudfråga är: Vad är kvalitet i folkhögskolans verksamhet? En fråga som ska vridas och vändas på av både föreläsare och publik.
Kvalitet på avstånd
Forskaren Filippa Millenberg, postdoktor vid Linköpings universitet och knuten till Mimer, inleder med att konstatera att folkhögskolan har kunnat hålla ”kvalitet” lite på avstånd från sin praktik.
– Men i dag är det nog inte möjligt längre. Här skulle man kunna ha attityden ”Okej, vi pratar med politiker och byråkrater på deras vis så att vi får pengar, och sen pratar vi på vårt eget språk i vår egen praktik och verksamhet”.
Hon tror inte på det förhållningssättet, snarare på att hantera de här logikerna parallellt. Att inställningen bör vara att man själv vill vara med och påverka och formulera vad kvalitet är.
– Alltså att inte vara passiv och bara en konsument av något som någon annan har formulerat. I stället kan man bjuda på ett slags motstånd och formulera begreppet kvalitet på ett sätt som fångar in ett värde utifrån vår vardagspraktik, snarare än att det görs ovanifrån.
Svårt att definiera
Begreppet kvalitet tenderar att stå för sig själv, vilket kan vara problematiskt, förklarar hon.
– Vi tar för givet att vi vet vad vi menar när vi säger kvalitet. I vårt fall är det sällan något som går att fånga i något mätbart. Och här måste vi tänka till. Vi, innanför, vet exakt vad kvalitet är, det är de utanför som inte riktigt förstår sig på det här.
Hon fortsätter:
– Här handlar det nog om att göra folkhögskolans kvalitet begripligt för fler än oss själva. För kraven på folkhögskolan höjs, säger Filippa Millenberg och ber lärarna reflektera kring det i grupper, utifrån frågeställningarna:
- Vad betyder kvalitet för dig i ditt vardagsarbete på folkhögskola?
- Vilka ord och berättelser vill du använda för att fånga det?
- Hur vill ni som medarbetare på folkhögskola använda begreppet kvalitet utifrån era lokala förutsättningar, folkbildningens idégods och pedagogiska övertygelser?
Sedan får folkhögskollärarna två begrepp att reflektera utifrån: engagemang och nyfikenhet, samt en påminnelse om att syftet med att diskutera de här frågorna kan vara ett sätt att bjuda motstånd.
– Men inte på ett irriterat och uppgivet sätt utan mer på ett konstruktivt sätt, som jag talade om tidigare.
Det här skapar nyfikenhet och engagemang, enligt lärarna:
- ”Växelverkan mellan nyfikenhet och engagemang, både hos läraren och deltagarna; nyfikenhet på deltagaren som person kan trigga engagemang. Och engagemang i ämnet hos läraren kan trigga nyfikenhet hos deltagaren.”
- ”Att gå igenom och passera skav. När deltagare börjar vrida och vända och ser olika perspektiv. Utmanar normer.”
- ”Att stanna upp i nyfikenheten kan skapa ett engagemang framåt.”
- ”Hos deltagarna: Trygghet och att bli sedd. Känna framtidstro.För oss lärare: När deltagarna vågar ”visa sig”. Att se processen i undervisningen - processen är det viktiga.”
- "Skolan som ett team - ett gemensamt tänk som får deltagarna att känna sig hemma."
- "Variation, långsamhet, eftertänksamhet, lust, struktur till exempel".
- "Vilken energi man kommer in i rummet med. Om även läraren söker svar på något höjs engagemanget i rummet."
- "Takhöjd är en kvalitetsindikator".
Efter en genomgång av gruppsamtalen syns ett citat på skärmen i salen, där en deltagare på allmän kurs beskriver sin upplevelse efter tiden på folkhögskola:
”Jag kände mig sedd, hittad. Jag har kanske isolerat mig lite, har hörlurar på, men de kommer ändå bara fram och pratar och säger grejer och bara visar intresse i det jag gör, och tycker att det blir fint. Sådana saker….”
Just att bli ”sedd” är ett återkommande ord i en folkhögskolekontext, påpekar Filippa Millenberg.
– Att bli sedd betyder mycket men vad är det hon egentligen säger om folkhögskolans praktik och vad är det som ni lärare gör som får henne att känna att det hon deltar i är värdefullt och viktigt?
Begreppet fronesis
Filippa Millenberg tar även upp det vetenskapliga begreppet ”fronesis”, kopplat till kvalitet. Ett begrepp som i den här kontexten kan beskrivas som en slags klumpkunskap om vad som är en klok handling i en komplex situation.
– Det vill säga ett slags kunnande som handlar om att navigera i något svårnavigerat, och om hur man kan fånga det som är värdefullt i de situationerna, säger hon och betonar att HUR vi mäter och sätter ord på det kunnandet är beroende av vilken betydelse arbetet får för den som möts i en sådan situation. I det här fallet folkhögskolans deltagare.
Under seminariet föreläste även Johanna Mufic, vid Linköpings universitet. Hon är också involverad i det projekt som föreläsningen tog avstamp i. Läs mer om henne här.
LÄS ÄVEN: