Debatt: Låt diktamen bli en del av lösningen på skrivkrisen

I en skola där digitala hjälpmedel och AI-baserade textverktyg snabbt förändrar förutsättningarna för undervisning och bedömning, behöver språklärare, mitt i skrivkrisen, arbetsformer som är likvärdiga, tillförlitliga och didaktiskt motiverade. När skrivförmågan sviktar är diktamen ett sådant verktyg – och förtjänar en tydligare plats i dagens språkundervisning.

I Skolverkets styrdokument betonas vikten av att undervisning och bedömning ska vara allsidig, likvärdig och ge elever möjlighet att visa sina faktiska kunskaper. I detta sammanhang framstår diktamen som ett underskattat men högst relevant inslag. Rätt använd ger den läraren ett stabilt och rättssäkert bedömningsunderlag som prövar flera språkliga förmågor samtidigt.

Kombinerar många viktiga förmågor

Diktamen kombinerar hörförståelse och skriftlig färdighet i ett och samma moment. Eleverna måste uppfatta språkljud, betoning och meningsstruktur, bearbeta innehållet och återge det skriftligt med korrekt stavning, grammatik och interpunktion. Detta ligger i linje med kursplanernas helhetssyn på språklig kompetens, där receptiva och produktiva färdigheter samverkar.

Ett ytterligare perspektiv som blivit allt mer aktuellt är bedömningens tillförlitlighet i relation till digitala verktyg. När diktamen genomförs i klassrummet är den ett av få moment som i praktiken garanterar att prestationen är elevens egen. Till skillnad från skriftliga inlämningar som görs utanför undervisningstid kan diktamen inte produceras med hjälp av AI eller andra externa resurser. I en tid där frågor om fusk och äkthet är ständigt närvarande erbjuder diktamen därför en ovanligt hög grad av validitet.

Diktamen bidrar också till att utveckla grundläggande färdigheter som i dag riskerar att försvagas. Många elever skriver nästan uteslutande på dator, vilket påverkar både skrivmotorik och automatisering av skriftspråket. Handskriven diktamen tränar finmotorik, skrivflyt och koncentration, och forskning visar att handskrivning kan stärka både minne och språklig bearbetning (Mueller & Oppenheimer, 2014). Detta stödjer skolans uppdrag att ge elever funktionella och hållbara färdigheter.

Kan användas flexibelt

Som bedömningsform är diktamen flexibel. Den kan användas summativt för att ge en samlad bild av elevens språkliga nivå, men också formativt som ett diagnostiskt verktyg. Genom analys av återkommande fel får läraren underlag för att planera fortsatt undervisning och ge riktad återkoppling. Diktamen kan därmed bidra till progression snarare än enbart kontroll.

Efter genomförandet kan texten dessutom användas för vidare arbete med ordkunskap, språkliga strukturer och nyanser. Eleverna ges möjlighet att fördjupa sin lexikala förståelse genom arbete med synonymer, ordbildning och betydelseskillnader, vilket stärker både språkmedvetenhet och långsiktig inlärning.

Samtidigt kräver diktamen medveten pedagogisk utformning. För vissa elever kan momentet upplevas som stressande, och elever med hörselnedsättning eller behov av längre bearbetningstid kan missgynnas. Därför behöver läraren arbeta med anpassningar, tydlig struktur och variation, i enlighet med principen om tillgänglig undervisning.

En del av lösningen

Diktamen kan också utvecklas i takt med digitaliseringen. Texter kan läsas upp av dator eller talsyntes för ökad likvärdighet, och digitala verktyg möjliggör självrättning och återkoppling. På så sätt kan traditionell metod och modern teknik samverka.

Att återupprätta diktamen handlar inte om att blicka bakåt, utan om att använda beprövade arbetssätt för att möta dagens utmaningar i skrivkrisen. För en skola som strävar efter likvärdig bedömning, språklig precision och hög tillförlitlighet är diktamen inte ett problem – utan en del av lösningen.

Roman Harbuziuk, leg. lärare i SVA och i ukrainska som modersmål. Språkcentrum, Stockholms stad.

Annette Nordlund, pensionerad leg. lärare i SVA samt lektor i svenska i utlandet.