![](/contentassets/8e1f44f378a64b4984b089c6f25db731/stat-ej-beharskar.png?width=782&rmode=crop&rsampler=bicubic&compand=true)
Enkäten skickades ut med Grundskollärarens, Ämneslärarens och Yrkeslärarens nyhetsbrev och har besvarats av totalt 2 404 lärare.
Ola Alvvinter känner att mentorskapet främst handlar om elevernas mående, inte om deras kunskap och inlärning. Illustration: Jens Magnusson
Mentorskapet Tre av fyra lärare lägger ner den största delen av sin mentorstid på konflikter och elevernas mående, visar Ämneslärarens enkät. Här vittnar tre lärare om att mentorskapet skapar samvetsstress och försätter dem i omöjliga situationer.
En av de mest obehagliga situationer som Ola Alvvinter har upplevt som mentor var när en av hans elever berättade att en förälder hade hotat att slå honom. Och som lagen kräver gjorde Ola Alvvinter en orosanmälan till socialtjänsten.
– Det var verkligen ingen rolig känsla. Därefter sökte föräldern upp mig på skolan och var fullkomligt vansinnig. Hur hanterar man en sådan situation? Det är ju en blandning mellan en risk att trampa i klaveret och en risk att personligen bli utsatt trots att man faktiskt bara lever upp till sin skyldighet, säger Ola Alvvinter, som arbetar på låg- och mellanstadiet.
Han känner sig uppgiven. Mentorsarbetet på hans skola i Vara kommun har alltmer kommit att handla om att hjälpa eleverna att klara av livet, inte om att bidra med kunskap.
– Det är inte sällan det kommer fram en mentorselev som man ser är i behov av att prata och man tvingas välja – tar jag mig tiden att prata en längre stund med eleven blir mina andra uppgifter lidande, säger han och tillägger att han har höga krav på sig själv och inte vill lämna jobbet med känslan att han har misslyckats.
– Jag skulle vilja ha mer tid för mina mentorselever, med var och en. I nuläget har jag bara 30 minuter i veckan för alla mina 17 mentorselever.
Ola Alvvinter vill inte kritisera sin rektor, hon gör vad hon kan, anser han.
– Men dessvärre är det väldigt många som är i behov av att tala med vår kurator, så ibland tror jag att det blir en kamp mot klockan för henne. Vi har en stor grupp elever som mår jättedåligt. Det är så mycket elände bland barn och unga i dag som hamnar i knät på oss lärare.
Enkäten skickades ut med Grundskollärarens, Ämneslärarens och Yrkeslärarens nyhetsbrev och har besvarats av totalt 2 404 lärare.
Ola Alvvinter är långt ifrån ensam om att hamna i de här situationerna. I vår enkät uppger tre av fyra lärare att elevernas mående sväljer mest mentorstid. Enligt de lärare Ämnesläraren har pratat med är en av de främsta orsakerna till det att mentorsuppdraget inte är tydligt avgränsat samt oklarheter kring skolans fostransuppdrag. ”Skolan ska präglas av omsorg om individen, omtanke och generositet”, står det i läroplanen. Där slås det även fast att skolan ska vara ”ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran och utveckling”.
För många lärare innebär det att vara psykolog, förälder, polis och en person som har ansvar för elevers välbefinnande och framgång, berättar högstadieläraren Lars, som vill vara anonym. På hans skola försöker lärarna – åtminstone de mer erfarna som vågar säga ifrån – lämna över svåra fall till socialpedagogen direkt, men det är inte alltid möjligt. Därför går en stor del av hans mentorstid åt till terapeutiska samtal.
– Det kan handla om allt ifrån psykiska problem, könsdysfori och religiösa frågor till konflikter mellan olika grupper och kulturer, säger han och tillägger att det är både svårt och orimligt att lärare ska vara samtalsledare för så stora och komplicerade frågor.
– Vi förväntas lösa väldigt många problem och det är så sjukt bakvänt att man tror att alla som är bra lärare också är bra i ett pseudo-uppdrag som mentor. Dessutom handlar mycket om sådant som pågår utanför skolan och som därför blir svårt att hantera och orientera sig i.
Högstadieläraren Annika, som egentligen heter något annat, är genuint orolig för sina elever.
– Vi har elever som har allt ifrån grov ångest, stor frånvaro och sociala problem till elever som är på väg in i kriminella miljöer. Vi klarar inte av att stötta alla våra elever som är i behov av hjälp, vilket leder till en emotionell stress som går ut över både mentorskapet och min undervisning, säger hon.
Frågor som rör elevernas kunskapsutveckling, resultat och omdömen/betyg: 9,9 %
Frågor som rör elevernas mående, sociala utmaningar, trivsel, trygghet och konflikter: 74,6 %
Utvecklingssamtal, föräldramöten och annan föräldrakontakt: 11,3 %
Annat: 4,2 %
Frågor som rör elevernas kunskapsutveckling, resultat och omdömen/betyg: 20,3 %
Frågor som rör elevernas mående, sociala utmaningar, trivsel, trygghet och konflikter: 64,8 %
Utvecklingssamtal, föräldramöten och annan föräldrakontakt: 12,3 %
Annat: 2,6 %
Frågor som rör elevernas kunskapsutveckling, resultat och omdömen/betyg: 8,9%
Frågor som rör elevernas mående, sociala utmaningar, trivsel, trygghet och konflikter: 76,7 %
Utvecklingssamtal, föräldramöten och annan föräldrakontakt: 11,9 %
Annat: 2,5 %
Frågor som rör elevernas kunskapsutveckling, resultat och omdömen/betyg: 5,8 %
Frågor som rör elevernas mående, sociala utmaningar, trivsel, trygghet och konflikter: 79,1 %
Utvecklingssamtal, föräldramöten och annan föräldrakontakt: 10,9 %
Annat: 4,2 %
Frågor som rör elevernas kunskapsutveckling, resultat och omdömen/betyg: 12,4 %
Frågor som rör elevernas mående, sociala utmaningar, trivsel, trygghet och konflikter: 69,6 %
Utvecklingssamtal, föräldramöten och annan föräldrakontakt: 12,3 %
Annat: 5,7 %
Fotnot: Enkäten skickades ut med Grundskollärarens, Ämneslärarens och Yrkeslärarens nyhetsbrev och har besvarats av totalt 2 404 lärare.
Larmet: Så knäcks lärare av mentorskapet
Lärarna: Mentorskapet är ett omöjligt uppdrag
Bup-läkaren: Lärare lämnas ensamma med elevernas tunga problem
Lärarna: Vi tvingas offra de tysta eleverna
Sveriges Lärare: Hög tid att reglera mentorskapet
Forskarna: Risk att heltidsmentorer blir containrar
Här kan lärarna lägga all tid på undervisningen
Systemet som gör att lärare får vara lärare
Jarnlo: Vi föräldrar måste bli bättre på att stå upp för lärarna
Krönika Svenskläraren: Arbetsgivare förkastar etablerade sanningar och vetenskap när de söker lärare.
Svenska som andraspråk Forskaren: Det var överraskande att se.
Krönika Eleven till svenskläraren: ”Den här boken rör du inte!”
Lektionstipset ”Det är en gåva som jag tycker att vi verkligen ska ge våra barn.”
Reportage Gymnasieläraren: Många intressen gör en människa mer djup och intressant
Lärarpriser ”Jag tycker att språk och litteratur är jätteviktigt.”
Utållighetsraset 9 av 10 lärare: Eleverna ger upp direkt.
Uthållighetsraset Forskaren: Dubblerar risken att utveckla ångestproblematik.
Uthållighetsraset ”Utantillkunskaper gör att man kan jobba snabbare och avancera.”
Uthållighetsraset Agneta Gulz: Ger eleverna en felaktig bild av lärande.
Krönika Editionschefen om varför Ämnesläraren djupdyker i känsliga frågan.
Uthållighetsraset ”De tappar fokus, är trötta och somnar, har svårt att sitta stilla.”
Böcker Ny bok djupdyker i utmanande situationer.
Lärarutbildning ”Betydligt bättre förberedda att arbeta ute i en klass från dag ett.”
Krönika Svenskläraren: Alla elever bedyrar sin oskuld.
Krönika ”Inget annat medel utvecklar oss och vårt tänkande på det sätt som litteraturen gör.”
Psykologi Forskaren har djupdykt i psykologiämnets historia.
Vi lärare debatt ”Så vad gör vi åt saken?”
Reportage Svenskläraren: Jag har blivit trygg med att vara i gråzonen.
Krönika Svenskläraren: Backa ett steg och se till att innehållet alltid kommer först.
Krönika ”Kan jag få fortsätta läsa den här boken?”
Svenska som andraspråk Ögonöppnare för svensklärare: ”Äntligen förstått skillnaden”.
Nationella prov Svenskläraren: Skolverket sätter oss i en jättejobbig situation.
Krönika ”Vilken blir min roll som lärare i ett sådant system?”
Vi lärare debatt Lärarutbildarna: Beklagligt att frågan behandlas på ett så oinitierat sätt.
Läsinlärning Gymnasieläraren: Ger eleverna en kick att fortsätta träna.
Forskning Forskaren: Används utan att vi vet hur de påverkar förståelsen.
Lektionstipset Svenskläraren Jan Ericson om sina dubbla roller som läsfrämjare.
Vi lärare debatt SO-läraren: Ett E i betyg kan ibland vara gott nog.
Krönika Svenskläraren: Fram med problemet i dagsljus så att vi kan syna det
Forskning Forskaren: Undervisningen kan bli mindre likvärdig.
Forskning ”Studieresultaten försämras när undervisningsspråket är ett annat än modersmålet.”
Krönika ”Kompromissen kändes rimlig där och då, men elevens fråga har legat och gnagt”
Sfi-undervisning Skolinspektionen om sorgebarnet: Krävs större engagemang.
Panelen Knepen som får eleverna att vänta på sin tur.
Reportage SO-läraren: Det håller det fräscht på något vis.
Forskning Forskaren: Förväntningarna är högt ställda och målen svåra att uppnå.
Böcker Författarens bästa tips.
Lektionstipset Därför slänger religionslärarna av sig strumporna i klassrummet.
Krönika ”Låt lärare vara lärare och låt elever vara elever.”
Krönika Svenskläraren: Skolan är torftig, kall och full av mögel.
Forskning Professorns fem bästa tips.
Forskning Forskaren om sina vägledande principer.
Omöjligt uppdrag ”Stor risk att anpassningarna snarare blir förenklingar som leder till att själva lärandet uteblir.”
Omöjligt uppdrag ”Plötsligt blir det som en ketchupeffekt, allt börjar fungera.”
Omöjligt uppdrag Agneta Gulz: Inkluderingstanken har kidnappats av ekonomiska krafter.
Omöjligt uppdrag Svenskläraren: Cementerar eleverna på befintliga nivåer.
Omöjligt uppdrag Ny undersökning: Varannan elev i behov av särskilt stöd får inte det
Omöjligt uppdrag 13 vittnesmål från Ämneslärarens stora enkät.
Omöjligt uppdrag Tre av fyra lärare hinner inte hjälpa alla elever: ”Vi är maktlösa”