Så backas konsulterna upp av Skolverket när lärare fortbildas

Forskarna Anita Norlund och Magnus Levinsson har noterat en dominans av kommersiella aktörer inom fortbildningen. Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson säger att det verkligen inte är avsiktligt från myndighetens håll.

Konsultföretag har ersatt lärosätena när lärare fortbildas. Och de kommersiella aktörerna är ofta uppbackade av ­Skolverket.
– Det vi ser är att Skolverket helt enkelt uppmuntrar skolor att samverka med privata aktörer, säger Anita Norlund.

Kommersiella aktörer står för en kraftig majoritet av fortbildningen i skolan. Det visar en undersökning av forskare på Högskolan i Borås som har granskat 1 000 fortbildningsfakturor i tre svenska kommuner. 69 procent av de granskade fakturorna, vilket motsvarar hela 84 procent av de totala kostnaderna, kan knytas till aktiebolag, kommanditbolag, enskilda firmor eller handelsbolag.

Och rektorer och skolledare är inte ensamma om att anlita vinstdrivande aktörer. Det gör även Skolverket, berättar Magnus Levinsson, docent vid institutionen för pedagogiskt arbete vid Högskolan i Borås.

– Vi har identifierat att skolor har betalat hundratusentals kronor till privata aktörer inom ramen för en statlig satsning som syftar till att öka likvärdigheten inom och mellan skolor, säger han och fortsätter:

– Skolverket tycks alltså uppmuntra skolor att samverka med privata aktörer. I det aktuella statsbidraget kan man tydligt se att det på Skolverkets initiativ har skett ett byte av aktörer i flera fall, där utbildningsinsatser som exempelvis universitet skulle stått för har ersatts med konsultföretag, säger Magnus Levinsson.

”Specialpedagogisk industri”

Han nämner även att de sett att konsulter anpassar sina affärsidéer efter rådande statliga satsningar, exempelvis när det gäller Skolverkets och Specialpedagogiska skolmyndighetens (SPSM) kompetensutvecklingsinsats ”Specialpedagogik för lärande”, och att det förhållandet borde granskas.

Så mycket kostar populära skolföreläsare

Vi frågade en rad stora fortbildningsföretag, som förmedlar föreläsare, om vilka personer som ofta anlitas av skolor och vad de kostar.

Diagnoser och beteendeproblematik

Eric Donell, skådespelare och regissör som föreläser om hur det är att leva med NPF och diagnoser: 30 000 kronor.

Bo Hejskov Elvén, psykolog som föreläser om lågaffektivt bemötande: 30 000 kronor.

Artificiell intelligens

Daniel Langkilde, civilingenjör från Chalmers: 45 000 kronor.

Mia Kleregård, visionär ledare på Space ­corporation: 40 000-45 000 kronor.

Digitalisering

David Ståhlberg, organisationskonsult: 40 000 kronor.

Tobias Ahlin, programmerare och innovatör: 40 000 kronor.

Underhållning och inspiration

Beppe Singer, barnprogramledare: 30 000 kronor.

Jonas Hagström, social entreprenör: 25 000 kronor.

Hälsa och träning

Leila Söderholm, hälsoexpert och inspiratör: 38 000 kronor.

Jessica Norrbom, arbetsfysiolog: 35 000 kronor.

Fotnot: Alla priser är exklusive moms.

Anita Norlund, professor i pedagogiskt arbete, berättar att specialpedagogik och konflikthantering, med stor tilltro till lågaffektivt bemötande som metod, har fått ett starkt fäste i fortbildningen. Och att 74 procent av fakturorna av det slaget kommer från företag.

– Det finns en specialpedagogisk industri, ett etablerat internationellt begrepp, som innebär att det är många kommersiella aktörer som håller i fortbildning inom det området, säger hon.

Anita Norlund nämner teman som motivation, mindset och grit, differentierad undervisning och ännu mer ifrågasatta metoder som ”brainbreaks” och koncept som Universal design for learning (UDL).

– Det vill säga en särskild typ av förordad pedagogik eller metodik där den vetenskapliga grunden i flera fall har blivit kraftigt ifrågasatt.

Magnus Levinsson instämmer:

– Det finns en övervägande risk för att den vetenskapliga grunden för lärares kompetensutveckling undermineras och att behoven av professionell kunskap inte tillmötesgås när man anlitar kommersiella aktörer.

Extraknäckande forskare

Deras studie visar att lärosätena endast står för 7 procent av de fakturor som rör lärares undervisningsuppdrag. Däremot tycks det finnas forskare som föreläser utanför sin universitetsanställning, fast då som konsulter med egna företag.

– En stor del av dem ägnar sig dock inte åt pedagogik. De är exempelvis psykologer, neurovetare, medicinare och specialister i psykisk ohälsa, säger Anita Norlund.

Magnus Levinsson fortsätter:

– Det är uppenbart att även forskare är en del av marknaden och därmed också bidrar till att upprätthålla och legitimera den.

Skolverkets generaldirektör Peter Fred­riksson slår ifrån sig kritiken och hävdar att myndigheten har ett neutralt förhållningssätt till olika insatser och undviker att hänvisa till kommersiella aktörer.

– När Skolverket jobbar med en huvudman landar det i ett antal upphandlade åtgärder som kvalitetsgranskas, säger han.

Har du möjlighet att bestämma över din fortbildning?

Utdrag ur enkäten