Blivande lärare får en instrumentell syn på skrivande

Maria Mollstedt har en lång bakgrund som gymnasielärare i svenska och har sedan tio år arbetat som lärarutbildare. Nyligen disputerade hon vid Karlstads universitet med avhandlingen ”Skrivdidaktisk kunskapsbildning i handledningssamtal”.

Redan när hon själv agerade handledare i skolan för många år sedan insåg hon potentialen i handledningssamtalen:

– När de fungerar bra kan de verkligen bidra till ny kunskap och nya insikter för blivande lärare. 

Som lärarutbildare har det slagit henne hur olika handledningen tycks fungera när hon träffar studenterna efter den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU).

– Vissa får regelbunden handledning av legitimerade lärare som gått kurser i handledning, andra får det inte alls i samma utsträckning. Det är synd att variationen är så stor. VFU utgör visserligen bara en liten del av en lång utbildning, men det är viktigt att samtalen fungerar väl eftersom studenterna kan lära sig mycket om ämnesundervisning där.

Kvaliteten varierar

Rapporter från Universitetskanslersämbetet (UKÄ) ger samma bild: kvaliteten på handledningssamtal varierar och det är oklart vilka kunskaper som samtalen leder till. 

När Maria Mollstedt gick igenom forskningsläget om handledning fann hon att inget publicerats om just skrivdidaktiken inom svenskämnet:

– Den generella bilden är att den blivande läraren får sina ämneskunskaper på högskolan och att dessa kunskaper sedan omsätts på VFU:n under överseende av handledaren. Men jag ville ta reda på om det var fler saker som skedde i interaktionen mellan student och handledare.

Hon lutade sig mot den allmänna forskning om handledning som slagit fast att handledarens roll som utbildare är central för lärarstudenters lärande. Skulle samma sak kunna gälla själva skrivandet i svenskämnet? 

Utgick från åtta par

Som underlag för sin studie utgick hon från åtta par – handledare och lärarstudenter på högstadiet och gymnasiet – som spelade in sina samtal. Sedan analyserade hon samtalen samt intervjuade alla 16. Vad fokuserade de på i sina samtal?

– Mycket handlade om olika genrer av skrivande, som utredande och beskrivande texter, debattartiklar och sagor. De gick också igenom språkfärdigheter, hur man undervisar elever i grammatik och andra språkregler. De hade fruktbara samtal. 

Men hon kunde också se en potential till förbättringar. Handledningssamtalen i studien kretsar kring studentens egna lektionssituationer och tenderar att stanna på en konkret nivå. För att kunskapen ska bli mer allmängiltig och kunna användas i nya sammanhang behöver specifika erfarenheter generaliseras. 

– Genom att använda fler begrepp, tydliggöra didaktiska överväganden och knyta det praktiska till bredare teoretiska perspektiv, ja då kan studenternas lärande i samtalen fördjupas. 

Förberedde för NP

Idag tenderar handledningssamtalen att bli lite väl instrumentella, menar hon. 

– Man talar till exempel om att eleverna måste bli förberedda inför nationella prov. Jag tycker att fler perspektiv på skrivandet borde få plats, själva samtalen borde även kunna leda till fördjupade ämneskunskaper hos studenterna. 

Att utveckla ämnesdidaktisk kunskap genom kunskapsfokuserade handledningssamtal – ja det tänket bör också gå att applicera i andra ämnen.

– I förlängningen kan det öka kvaliteten i såväl lärarutbildningen som klassrumsundervisningen.