Skolverkets låga skrivkrav leder lärarna fel

Att det i dag ställs mycket låga krav på elevers läs- och skrivkunskaper på lågstadiet har ifrågasatts av såväl forskare som lärare.

På nationella proven i årskurs 3 räcker det till exempel att en elev inleder tre meningar med stor bokstav och avslutar med punkt på tre ställen för att texten ska bedömas som godkänd (se exemplet nedan). Det är ett svek mot eleverna, menar specialläraren Inger Fridolfsson, som flera gånger kritiserat de lågt ställda kunskapskraven.

– Kraven måste vara högre för att vi ska hitta de elever som behöver extra hjälp men också för att läraren ska få hjälp att se om det finns problem i undervisningen, säger Inger Fridolfsson.

Att elever i årskurs 6 och 9 får använda rättstavningsprogram på nationella proven är också helt orimligt, menar Inger Fridolfsson, som ser en risk att lärare därmed inte prioriterar att lära ut stavningsregler.

– Den funktionen borde bara vara på för den lilla grupp elever som har dyslexi. Vi hjälper inte eleverna genom att skohorna dem över godkäntgränsen. Vi skjuter bara problemen framför oss, säger Inger Fridolfsson.

Skolverket: Rättstavningsfunktionen bara ett stöd 

Men enligt Jessica Jarhall, enhetschef på Skolverket, måste eleverna fortfarande lära sig att stava och följa skrivregler. Rättstavningsfunktionen ska bara vara ett stöd så att elever själva kan se och korrigera fel, eftersom det är ”lätt hänt” att man gör misstag på ett tangentbord.

Hon betonar också att nationella proven i årskurs 3 bara ska peka ut en lägsta godtagbar kunskapsnivå och att de utgår från bedömningskriterierna i dagens  kursplaner. Kraven ska inte ses som en målbild för lärarna, enligt Jessica Jarhall.

– De allra flesta elever ska kunna skriva betydligt bättre än så, säger hon.