Så många betyg höjs jämfört med nationella proven

Var fjärde elev fick i våras högre betyg i matematik jämfört med sina resultat i de nationella proven, visar ny statistik från Skolverket.

Året innan var mer än vart tredje slutbetyg i matte högre än vad eleverna presterade på proven.

– Det är svårt att förklara förändringen. En mindre revidering av ämnesplanerna kan spela in, men det kan också covideffekter och en ökad samhällsdebatt om betygen göra, säger Jan Kontinen, undervisningsråd på Skolverket.

Revideringen av gymnasieskolans ämnesplan för matematik var mer långtgående än den för grundskolans matematik, framhåller Jan Kontinen.

Sedan 2018 ska lärarna särskilt ska beakta provbetyget i sin betygsättning. Har den förändringen börjat ge effekt?

– Vi kan inte säga att den har gett effekt, men vi kan inte heller säga motsatsen.

Hade man förväntat sig att den bestämmelsen skulle få en tydligare effekt?

– Tanken var förstås att den skulle ge en effekt, men vi har ingen data på om den ger effekt eller inte.

Har skärpt skrivningarna

För cirka ett år sedan skärpte Skolverket skrivningarna i de kommentarer som är kopplade till uppmaningen att särskilt beakta provresultaten. En statlig utredning tittar på frågan, men kommer inte med sina förslag förrän i februari 2025.

I svenska och svenska som andraspråk har den kraftiga ökningen i förra årets statistik kommit av sig. Då hade 35,4 av niorna högre slutbetyg i svenska jämfört med provbetyget. Nu är motsvarande andel 28,1 procent.

– Svenskan är tillbaka på tidigare nivåer efter att ha stuckit ut för ett år sedan. Då hade en ny provmodell med fler flervalsfrågor just införts och det kan ha påverkat lärarnas beteende. Nu har många hunnit vänja sig vid den nya modellen, säger Jan Kontinen.

Engelskan följer samma mönster som tidigare – där är provbetygen fortsatt högre än slutbetygen. Endast 9,5 procent får högre slutbetyg i ämnet jämfört med det nationella provet, medan närmare 15 procent sänks. 

Provbetyg i orange, slutbetyg i blått. 2020 och 2021 ställdes nationella proven in på grund av coronapandemin. 2018 ströks nationella provet i matematik då vissa av delproven läckte på förhand. Källa: Skolverket

Statistiken ovan visar att resultaten på de nationella proven skiftar mycket från år till år i flera ämnen. Varför ska lärare lita på de nationella proven när det ser ut så här?

– Det är välgjorda prov som håller hög kvalitet. Generellt bör lärarna ha stor tilltro till att de visar var eleverna befinner sig. Vi har jobbat med att höja kvaliteten i proven och kräver i dag bland annat att provuppgifterna ska vara utprövade på minst 300 elever, säger Jan Kontinen. 

”Inte någon given förklaring”

För ett par veckor sedan presenterade Skolverket statistik om gymnasieelevernas resultat i de nationella proven. Den visade att bland annat att provresultaten är starkare i år än förra året i både matte 1 och matte 2 på gymnasiet.

– Det var klart färre elever som hade F i matte 1 i våras jämfört med året innan. Och det är även färre i matte 2, säger Jan Kontinen.

Vad är förklaringen till att fler lyckats bättre på proven senaste läsåret?

– Vi har inte någon given förklaring, men den reviderad ämnesplanen i matematik kan spela in. Under förra läsåret hade lärarna sannolikt hunnit anpassa undervisningen mer till den nya ämnesplanen och då gick provresultaten upp. Det är ungefär som vi hade tänkt att det skulle gå.