Storstad eller glesbygd – så påverkas syv-samtalen
Panelen Tre studie- och yrkesvägledare berättar om hur de upplever de speciella omständigheterna som skiljer storstaden från glesbygden.
LÄS MER Vägledare luckrar upp fördomar om yrkesprogram
Tina Häkkinen, Tyresö:
1. Vilka skillnader ser du i ungas utbildnings- och yrkesval beroende på om de bor i glesbygd eller storstad?
– I Stockholm finns många möjligheter, men livssituationen styr starkt. Har man familj och en ekonomi som inte räcker på CSN väljer man ofta distans-/deltidsstudier eller kortare utbildningar. Valen påverkas också av vilka arbetsgivare och framtidsutsikter man ser framför sig, och av storstadens högre levnadskostnader.
2. Hur påverkar tillgången till arbetsplatser, praktik och nätverk vägledningssamtalen?
– Utbildningar med praktik upplevs som mer attraktiva av äldre studerande som både vill lära sig yrket och bygga nätverk. Samtidigt är det svårare för arbetsgivare att ta emot praktikanter. För många studerande som invandrat till Sverige, med begränsade nätverk, blir skolans stöd i att hitta praktikplatser avgörande.
3. Vilka särskilda utmaningar och möjligheter möter ni när elever funderar på att flytta för att studera eller arbeta?
– Familj och ekonomi omöjliggör ofta en flytt för mina studerande. Alternativ ratas snabbt om det inte finns distansmöjlighet. Och många yngre är mer osäkra på att flytta än tidigare. Generellt är man mer benägen att flytta för en utbildning än för ett arbete. Undantaget är drömmar om studier eller jobb utomlands.
Maria Herrault, Stockholm:
1. Vilka skillnader ser du i ungas utbildnings- och yrkesval beroende på om de bor i glesbygd eller storstad?
– Storstadens överskott av gymnasieplatser gör valen bredare i teorin men ibland smalare i praktiken. Elever väljer ofta natur eller ekonomi även om intressen och förkunskaper talar emot. Man behöver ju även ta sig igenom utbildningen och trivas. Ofta är det bättre att välja något som motiverar, och komplettera senare om det behövs.
2. Hur påverkar tillgången till arbetsplatser, praktik och nätverk vägledningssamtalen?
– När jag pratar om yrkesprogram lyfter jag möjligheten att omsätta teori i praktik. Jag har tidigare arbetat på skola med yrkesprogram där vi lyckades ordna praktikplatser för alla, även om det inte alltid var enkelt. I samtalen blir därför fokus ofta på fördelarna med att få prova yrket och uppleva arbetsrollen i verkligheten.
3. Vilka särskilda utmaningar och möjligheter möter ni när elever funderar på att flytta för att studera eller arbeta?
– Många oroar sig för ekonomin och allt praktiskt kring att flytta, andra längtar efter att flytta och leva självständigt studentliv. Det som oroar en elev är precis det som en annan ser fram mest emot. Utmaningen är att hjälpa eleven hitta strategier för att oron inte ska bli ett hinder och för att se möjligheter även i det som känns svårt.
Lina Greek, Växjö:
1. Vilka skillnader ser du i ungas utbildnings- och yrkesval beroende på om de bor i glesbygd eller storstad?
– När jag arbetade på en skola med många elever från glesbygd märkte jag hur mycket restider och dåliga förbindelser påverkar gymnasievalet. Pendlingen kan bli svår att kombinera med vardagen. En del familjer kan ordna boende i närmaste stad, men även valet av lokal gymnasieskola kan innebära långa resvägar.
2. Hur påverkar tillgången till arbetsplatser, praktik och nätverk vägledningssamtalen?
– Våra elever har en veckas prao i årskurs 8 respektive 9. Åttondeklassare som läser natur- och teknikinriktning tilldelas ofta en plats inom industri, samhällsbyggnad eller teknik. Detta präglar deras tankar i samtalen. Eleverna blir ofta mer motiverade att själva välja en plats i årskurs 9 utifrån det de upptäckt året innan.
3. Vilka särskilda utmaningar och möjligheter möter ni när elever funderar på att flytta för att studera eller arbeta?
– Jag upplever att det är ovanligt att elever flyttar för gymnasiet. När det sker handlar det ofta om idrottsutbildningar som NIU eller RIG. En utmaning är att få elever att ens överväga riksrekryterande utbildningar som kräver flytt. Det är få som är så motiverade att de till exempel skulle flytta för att läsa florist.
TIDIGARE SYV-PANELER:
Vägledare om sina npf-strategier
”Lärarna ser positivt på samarbetet – om det är förutsägbart”
Vägledare berättar om sin magi – konsten att motivera
Allt fler vägledare använder AI i jobbet
Så använder vägledare digitala verktyg
Hur jobbar ni med elever med funktionsnedsättningar? Vägledare svarar
