Efter skolrånet: "Ska vi behöva metalldetektorer?"

LÄS ÄVEN: Här rånades eleverna – inne i klassrummet

Det har gått precis ett dygn sedan rånet på Rudbeckianska gymnasiet när Läraren.se får tag på rektor Henrik Pettersson. Det har varit ett omtumlande dygn på gymnasieskolan som rektorn beskriver som en lugn och trygg skola i vanliga fall.

– Vi är fortfarande i den akuta fasen att ta hand om elever och personal som direkt eller indirekt varit påverkade av händelsen, säger Henrik Pettersson.

Gymnasieskolan, som ligger centralt i Västerås intill domkyrkan och stadsbiblioteket, är stadens största skola med knappt 1 400 elever.

Rånades mitt under lektion

Skolan har många program och är utspridd på fyra olika byggnader.
Henrik Pettersson berättar att rånet inträffade på måndagseftermiddagen mitt under en pågående lektion. Två maskerade gärningsmän tog sig in i klassrummet där en lärare hade lektion för en hel klass. Gärningsmännen var knivbeväpnade och hotade till sig datorerna som de stoppade i ett par väskor.

– Exakt i vilken ordning saker skedde därefter kan jag inte svara på men två i personalen på skolan sprang efter männen efter rånet - men på avstånd. De utsatte sig inte för fara och ingen på skolan kom till fysisk skada vid rånet - varken elever eller lärare i klassrummet eller personalen som följde efter. De ville bara se vart rånarna tog vägen, säger han.

Goda resurser för elevhälsa

Skolan har ett eget elevhälsoteam som stöttat alla inblandade vid rånet och personalen har också erbjudits att få gå till företagshälsovården för att få stöd vid sidan om samtal med chefer och andra kommunala insatser.

– Vi är en skola med goda resurser i vårt elevhälsoteam, men andra skolor har också erbjudit oss hjälp och stöd om vi behöver, säger han.

Har elever eller personal blivit särskilt oroade av händelsen med tanke på de allvarliga våldshändelser som skett på skolor den senaste tiden?

– Jag har inte riktigt ett underlag för att svara på den frågan i dag. Vi har verkligen pratat med alla elever som varit direkt utsatta för det här och vi har lyft detta med alla andra elever på deras första lektion och berättat hur man går vidare ifall det finns oro. Vi har stor respekt för att alla elever och personal kan reagera väldigt olika på en sådan här händelse och man kan ha saker med sig som gör att man reagerar starkt. Så om det finns individer som reagerat med rädsla så har vi försökt att fånga upp det, säger Henrik Pettersson.

Har kameror uppsatta

När den akuta fasen är över kommer Henrik Pettersson att ta en förnyad diskussion kring säkerheten på skolan för att öka tryggheten på längre sikt. Han berättar att skolan har en del kameror installerade men skolan har inget inpasseringssystem av typen med blippbrickor som en del andra gymnasieskolor har i Västerås.

– Vårt fokus just nu har varit att ta hand om personal och elever. Sedan får vi ta ställning till vilka lösningar vi ser för att öka säkerheten och tryggheten. Om det handlar om tekniska lösningar eller andra insatser som är trygghetsskapande vet jag inte - vi är inte där ännu, säger han.

Förvåning, ilska men även en sorgsenhet är de känslor som Karl Guschlbauer uttrycker efter rånet som skedde mitt under en pågående lektion på måndagseftermiddagen. Vid sidan om sitt fackliga uppdrag som skyddombud och vice ordförande för Lärarförbundet i Västerås är han gymnasielärare på Edströmska gymnasiet i Västerås.

– Det är fördjävligt att något sådant här ska kunna inträffa överhuvudtaget inne i en skola. Frågan är bara hur vi ska kunna förbereda oss för något sådant här i en skolmiljö utan att skolorna förvandlas till helt stängda miljöer. Det vore verkligen en tråkig utveckling om vi måste stänga in oss i våra skolor, säger han.

Svårt att kontrollera obehöriga

I Västerås har gymnasieskolorna valt olika lösningar för att förhindra att obehöriga ska kunna komma in på skolorna. I ett par skolor finns, enligt Karl Guschlbauer, blippsystem där elever och lärare har taggar för att komma in i sina skolor. Men de flesta skolorna är öppna även om man ofta har en huvudentré dit besökare hänvisas. Under pandemin har många skolor dock haft fler ingångar öppna än normalt för att förhindra trängsel. Det har gjort det svårare att kontrollera vilka som går in på skolorna, konstaterar han.

– På stora skolor som Rudbeckianska gymnasiet är det självklart också svårt att veta vilka personer som tillhör skolan. Och i fall det skulle vara elever som är gärningsmän så hjälper inte heller blippsystem och koder – även om man skulle sätta in det till klassrummen, säger Karl Guschlbauer.

Vid rånet på Rudbeckianska gymnasiet flydde rånarna från skolan till fots och slängde av sig väskorna längst med flyktvägen som gick förbi domkyrkan. En privatperson ska ha blivit utsatt när han försökte stoppa rånarna och de försökte även att ta sig från platsen i en bil.

Ännu ingen gripen

Ingen har ännu, enligt polisen presstalesman Johan Thalberg, gripits för rånet på Rudbeckianska gymnasiet. En förundersökning har inletts som gäller rån, misshandel och grovt försök till tillgrepp av fortskaffningsmedel.

Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand säger att det är fruktansvärt, och oacceptabelt, att lärare och elever blir utsatta för den här typen av brott.