
Åtgärdsprogrammen är flest i årskurs nio. De planar ut mellan årskurs 3 och 4 och djupdyker i sjunde klass. Källa: Skolverket "Särskilt stöd i grundskolan"
Hoten mot lärarna
Behöver du som lärare bättre verktyg och stöd för att arbeta med elever i behov av särskilt stöd? Helene Fägerblad är en av SPSM:s rådgivare som ger stöd ute på skolorna.
– När det gäller yngre elever får vi ofta frågor om utåtagerande beteende, säger hon.
LÄS ÄVEN:
Caroline ströps av elev: ”Kände att snart slutar jag andas”
Hon startar upprop mot lärarvåldet
Läraren har i flera artiklar belyst hoten och våldet mot lärare efter att skyddsombudet och läraren Caroline Andersson gick ut och berättade hur en ung elev hade tagit stryptag på henne under pågående lektion.
Den 1 juli 2014 ändrades skollagen när det gäller särskilt stöd i grundskolan.
Många lärare har efter lagändringen vittnat om att det har blivit svårare att få adekvat stöd till eleverna och att problemen landat i lärarnas knä.
Tanken med den nya lagen var att det skulle bli tydligare att särskilt stöd, till skillnad från extra anpassningar, handlade om insatser av en mer ingripande karaktär. De skulle normalt sett inte vara möjliga att genomföra i den ordinarie undervisningen. Extra anpassningar skulle däremot kunna genomföras direkt i klassrummet. Elever med mindre stödbehov skulle få snabbare hjälp och lärare skulle slippa omfattande dokumentation.
Efter att lagen infördes har det blivit betydligt färre elever som får åtgärdsprogram.
Men gränsdragningarna är inte alltid så lätta och alla skolor har inte bra rutiner för hur man ska agera om en elev är hotfull eller våldsam.
– Skolverkets senaste rapport visar att åtgärdsprogrammen ökar från årskurs ett till årskurs sex. Sedan blir det ett kraftigt tapp mellan årskurs sex och sju och sedan ökar åtgärdsprogrammen igen till årskurs nio då det är flest elever som får åtgärdsprogram. Vi kan se att det är något som sker mellan varje stadieövergång, säger Helene Fägerblad, rådgivare på Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM).
Åtgärdsprogrammen är flest i årskurs nio. De planar ut mellan årskurs 3 och 4 och djupdyker i sjunde klass. Källa: Skolverket "Särskilt stöd i grundskolan"
Att en elev ska placeras i särskild undervisningsgrupp får bara rektorn besluta om. I årskurs nio är det flest elever, 2,9 procent, som placeras i en sådan grupp.
Yngre elever med utåtagerande beteende blir i högre grad kvar i sitt ordinarie klassrum vilket kan vara tufft att hantera som ensam lärare med många elever.
Helene Fägerblad säger att hon märkt att när SPSM får förfrågningar från skolor om specialpedagogiskt stöd i de yngre åldrarna i både låg- och mellanstadiet handlar det ofta om utåtagerande elever. När det gäller eleverna på högstadiet och gymnasiet handlar det i stället mer om skolpedagogiska frågor.
Sätts de särskilda stöden in för sent?
– Ja kanske, men det vi ofta pratar om när hot- och våldssituationer kommer upp är vad man hade kunnat göra för att förebygga. Det är viktigt att prata med alla inblandade parter för att kunna bygga upp rutiner för att undvika att något liknande inte händer igen, säger Helene Fägerblad.
Hur kan skolor få hjälp av er på SPSM?
– Skolorna kan söka specialpedagogiskt stöd från oss så kontaktar vi skolorna, men det stödet behöver rektorn skriva under vid ansökan. Sedan har vi också en massa stödmaterial som lärare eller rektorer kan ta del av själva, säger hon.
Det finns studiepaket som är konkreta och går in på hur man kan agera och förhålla sig i specifika situationer ifall en elev agerar på ett visst sätt.
Helene Fägerblad poängterar att det är viktigt att tillsammans diskutera på skolorna hur man ska förhålla sig, skapa rutiner och agera på just sin skola.
– Det kommer att hända vissa saker ändå men har man en bra systematik och organisation kring det så händer det förhoppningsvis färre gånger. Vill man jobba vidare på skolan efter händelsen kan man söka stöd hos oss, säger hon.
• Ett åtgärdsprogram hade 5,8 procent av eleverna i grundskolan. Det är drygt 63 900 elever.
• Enskild undervisning fick 1,0 procent av eleverna i grundskolan. Det innebär drygt 9 600 elever.
• Särskild undervisningsgrupp gick 1,2 procent av eleverna i grundskolan. Det motsvarar 13 400 elever.
• Anpassad studiegång hade 1,2 procent av eleverna i grundskolan.
• Åtgärdsprogram och olika typer av stöd är vanligare bland pojkar än flickor. Det skiljer 3,1 procentenheter mellan flickor och pojkar när det gäller åtgärdsprogram. Andelen pojkar som har åtgärdsprogram är 7,3 procent och flickor 4,2 procent.
• Skillnaderna är stor mellan kommunerna när det gäller hur stor andel av alla elever som omfattas av ett åtgärdsprogram. Andelen varierar mellan 0 och 20 procent.
Källa: Skolverket ”Särskilt stöd i grundskolan 2021-2022”
Vi lärare debatt Agneta Gulz: ”Lärare förtjänar bättre möjligheter att ifrågasätta påbud som saknar stöd i evidens”.
Vi lärare debatt ”Oscar Björks farhågor om att ett 'alltför snävt fokus på Phonics' skulle hämma språkutvecklingen missar poängen”
Vi lärare debatt Sluta tala om oss lärare och tala med oss i stället. Vad lärarutbildningen ska innehålla bör rimligen även vara en fråga för verksamma lärare, skriver debattören.
Vi lärare debatt Elever i anpassad grundskola får nära 200 timmar färre i svenska än andra elever – men det är tyst kring elevgruppen.
Krönika ”Vad ska vi svara eleverna på frågan om vi kan vara trygga?”
Hoten mot lärarna Läraren Petter Kraftling inrymd på skolan: ”Jag hörde skott”.
Vi lärare debatt ”Krävs helt andra verktyg för att hantera ordningsproblem”.
Vi lärare debatt Demokratiuppdraget riskerar att urholkas, skriver Petra Runström Nilsson.
Vi lärare debatt Belöning till huvudmän som anställer behöriga och frivilligt mentorskap – Centerpartiet formulerar sin nya skolpolitik.
Vi lärare debatt Varningen: ”Politiken styr skolan mot kognitionsvetenskapen”.
Krönika Lärare byter roll hela tiden, utifrån vad situationen kräver, skriver Karin Boberg.
Krönika Ett enfrågeparti befolkat av lärare kunde dominera den politiska debatten om skolan och rensa den från floskler, skriver Maria Wiman.
Vi lärare debatt Utredningen saknar egen grund för sina förslag, skriver 16 forskare.
Lärarliv ”Jag minns var i klassrummet Lars-Olov satt”, säger Inez Degerman, 96.
Arbetsmiljö Sveriges Lärare anmäler Göteborgs stad till åklagare.
Studiero ”Vi vill stärka rektorers och lärares befogenheter.”
Ledare Om partsvägen visar sig stängd, så får vi gå den andra vägen, skriver förbundsordförande Anna Olskog.
Vi lärare debatt Ny skolkultur före ökade resurser – det vill läraren Therese Rosengren se.
Lärarbrist Ny dyster prognos från Skolverket: ”Vi blev förvånade”.
Krönika Maria Wiman om de digitala nationella proven: ”Det är jag som förväntas ta hand om eländet när det kommer”.
Läromedel Skolbibliotekariernas mejlkorgar fylls till brädden: ”Vi behöver stå pall”.
Skolpolitik Målet: Bättre undervisning och mindre administration för lärare.
Förintelsens minnesdag ”Lärare måste prata om hat och fördomar”.
Kunskapsklyftan Nyckeln: Tvålärarsystem, resurstid och färre extra anpassningar.
På djupet Hoppet att vända utvecklingen står till en 50 år gammal läroplan.
Digitala nationella prov Ny funktion för sambedömning – läraren är skeptisk: ”De har inte förstått”.
Slutreplik Slutreplik om personpåhopp i forskningsdebatten och kognitionsvetenskapens nya ställning.
Skolfinansiering Anna Olskog om kravet från nordiska lärare och rektorer: ”Kommunerna klarar det inte”.
Nedskärningar Åtta av tio överväger byta jobb – försöker få politikerna att lyssna.
Skolstök Elever sabbar lektioner och kränker – nu slår Skolinspektionen ner på skolan.
Krönika Måste allting i skoldebatten och i skolans värld alltid vara så himla antingen eller?
Nedskärningar Lärartjänster hotas i den lilla kommunen: ”Det motsvarar 3000 lärare i Stockholm”
Krönika Skolverket och SPSM är lite som amöbor – lever av skolan och orsakar samtidigt skada hos värden, skriver svenskläraren Fredrik Sandström.
Porträtt Före detta statsepidemiologen Anders Tegnell om pandemin, öppna skolor och sitt liv efter stormen.
Våld i skolan Lotta Edholm ger Skolverket ett nytt uppdrag efter larmen om våldet mot lärarna.
Granskning ”Delar av skolans verksamhet är inte längre vetenskapligt förankrad”.
Granskning Skolverkets generaldirektör Joakim Malmström i stor intervju om lärarnas kritik.
Granskning Skolverket bidrar till en lukrativ ”skolutvecklingsmarknad”, säger Linnea Lindquist.
Granskning ”Elever i stort behov av särskilt stöd får det inte, säger läraren och skoldebattören Filippa Mannerheim.
Granskning ”Man tror sig spara pengar – men det blir dyrt i längden”, säger läraren Nicklas Mörk.
Granskning ”Ju viktigare proven är för elevernas betyg, ju mer kommer lärarna styra sin undervisning mot provinnehållet.”
Granskning ”Skolverket borde stoppa projektet och säga förlåt.
Granskning ”Vissa bedömningsunderlag är mer tillförlitliga än andra”.
Våld i skolan Efter skakande rapporterna om våldet – detta kräver lärarna
Jag är lärare Petra Johansson, förskollärare i förskoleklass om vad hon skulle göra om hon var skolminister för en dag.
Hoten mot lärarna Sveriges Lärare vill se hårdare krav på rektorerna i arbetet mot våldet som drabbar medlemmarna
Schema Kunskapsskolan införde nytt system: ”Kulturen inte gynnsam för oss lärare”.
Vi lärare debatt Så påverkar täta rektorsbyten lärarnas arbete.
Våld i skolan Missfall, tand- och ansiktsskador – så drabbades lärare av våldet under 2024.
Hoten mot lärarna Sveriges Lärare i möte med skolministern om kraven som kan stoppa våldet.