Åtgärdsprogrammen är flest i årskurs nio. De planar ut mellan årskurs 3 och 4 och djupdyker i sjunde klass. Källa: Skolverket "Särskilt stöd i grundskolan"
Här kan du få stöd med utåtagerande elever
Den här artikeln publicerades ursprungligen på Läraren.se
Hoten mot lärarna
Behöver du som lärare bättre verktyg och stöd för att arbeta med elever i behov av särskilt stöd? Helene Fägerblad är en av SPSM:s rådgivare som ger stöd ute på skolorna.
– När det gäller yngre elever får vi ofta frågor om utåtagerande beteende, säger hon.
LÄS ÄVEN:
Caroline ströps av elev: ”Kände att snart slutar jag andas”
Hon startar upprop mot lärarvåldet
Läraren har i flera artiklar belyst hoten och våldet mot lärare efter att skyddsombudet och läraren Caroline Andersson gick ut och berättade hur en ung elev hade tagit stryptag på henne under pågående lektion.
Den 1 juli 2014 ändrades skollagen när det gäller särskilt stöd i grundskolan.
Många lärare har efter lagändringen vittnat om att det har blivit svårare att få adekvat stöd till eleverna och att problemen landat i lärarnas knä.
Tanken med den nya lagen var att det skulle bli tydligare att särskilt stöd, till skillnad från extra anpassningar, handlade om insatser av en mer ingripande karaktär. De skulle normalt sett inte vara möjliga att genomföra i den ordinarie undervisningen. Extra anpassningar skulle däremot kunna genomföras direkt i klassrummet. Elever med mindre stödbehov skulle få snabbare hjälp och lärare skulle slippa omfattande dokumentation.
Svårt med rutiner
Efter att lagen infördes har det blivit betydligt färre elever som får åtgärdsprogram.
Men gränsdragningarna är inte alltid så lätta och alla skolor har inte bra rutiner för hur man ska agera om en elev är hotfull eller våldsam.
– Skolverkets senaste rapport visar att åtgärdsprogrammen ökar från årskurs ett till årskurs sex. Sedan blir det ett kraftigt tapp mellan årskurs sex och sju och sedan ökar åtgärdsprogrammen igen till årskurs nio då det är flest elever som får åtgärdsprogram. Vi kan se att det är något som sker mellan varje stadieövergång, säger Helene Fägerblad, rådgivare på Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM).
Yngre elever blir kvar i klassrummen
Att en elev ska placeras i särskild undervisningsgrupp får bara rektorn besluta om. I årskurs nio är det flest elever, 2,9 procent, som placeras i en sådan grupp.
Yngre elever med utåtagerande beteende blir i högre grad kvar i sitt ordinarie klassrum vilket kan vara tufft att hantera som ensam lärare med många elever.
Helene Fägerblad säger att hon märkt att när SPSM får förfrågningar från skolor om specialpedagogiskt stöd i de yngre åldrarna i både låg- och mellanstadiet handlar det ofta om utåtagerande elever. När det gäller eleverna på högstadiet och gymnasiet handlar det i stället mer om skolpedagogiska frågor.
Sätts de särskilda stöden in för sent?
– Ja kanske, men det vi ofta pratar om när hot- och våldssituationer kommer upp är vad man hade kunnat göra för att förebygga. Det är viktigt att prata med alla inblandade parter för att kunna bygga upp rutiner för att undvika att något liknande inte händer igen, säger Helene Fägerblad.
Hur kan skolor få hjälp av er på SPSM?
– Skolorna kan söka specialpedagogiskt stöd från oss så kontaktar vi skolorna, men det stödet behöver rektorn skriva under vid ansökan. Sedan har vi också en massa stödmaterial som lärare eller rektorer kan ta del av själva, säger hon.
Det finns studiepaket som är konkreta och går in på hur man kan agera och förhålla sig i specifika situationer ifall en elev agerar på ett visst sätt.
Färre incidenter med bättre stöd
Helene Fägerblad poängterar att det är viktigt att tillsammans diskutera på skolorna hur man ska förhålla sig, skapa rutiner och agera på just sin skola.
– Det kommer att hända vissa saker ändå men har man en bra systematik och organisation kring det så händer det förhoppningsvis färre gånger. Vill man jobba vidare på skolan efter händelsen kan man söka stöd hos oss, säger hon.
