Pontus Bäckström, Sveriges Lärares samhällspolitiske chef.
Till startsidan
Vi Lärare granskar spelet om lärarnas löner.
Lön
Trots politiska löften om satsningar på skolan fortsätter lärarlönerna att sjunka.
– Var en skola ligger har stor betydelse för hur mycket lärarna tjänar, säger Pontus Bäckström som är samhällspolitisk chef på Sveriges Lärare.
Efter att under många år ha krympt i förhållande till genomsnittslönen på den svenska arbetsmarknaden började lärarlönerna öka runt år 2012, alltså ungefär samtidigt som lärarlegitimationsreformen infördes.
Löneutvecklingen fick extra fart av statliga satsningar som lärarlönelyftet och förstelärarreformen.
– De kom till efter larm om svaga Pisa-resultat och rekommendation av OECD om att de svenska lärarlönerna behövde öka, säger Pontus Bäckström.
Sedan 2020 har lärarkollektivet haft en luguber löneutveckling.
– En viktig förklaring är kommunernas pressade ekonomiska läge beroende på bland annat pandemin, kriget i Ukraina och hög inflation. En annan är politiska prioriteringar. En stor del av skolans kostnader utgörs av lärarlöner, säger Pontus Bäckström.
Det är inte bara lärarnas relativa löneläge som har försämrats under de senaste åren. En genomsnittlig grundskollärare fick under perioden 2020–2024 se sin reallön – alltså lönen efter avdrag för inflationen – minska med cirka 44 000 kronor per år.
Pontus Bäckström, Sveriges Lärares samhällspolitiske chef.
En genomgång av aktuell lönestatistik visar även på betydande skillnader mellan olika lärargrupper. Några exempel:
– Var i Sverige en skola ligger geografiskt har stor betydelse för lärarnas löner. Detsamma gäller elevernas ålder, lärarnas eventuella lönetillägg, pendlingsmöjligheter, yrkeserfarenhet, antalet alternativa arbetsgivare i närheten och om skolan är privat eller offentligt driven, säger Pontus Bäckström.
– Ju äldre barnen eller eleverna är, desto mer tjänar lärarna. Lojalitet, alltså hur länge en lärare har arbetat på samma skola, har å andra sidan motsatt effekt på lönen. Detta trots att vi vet att personalomsättningen har betydelse för elevernas resultat.
En analys gjord av Sveriges Lärare visar att varje år en lärare är kvar hos samma arbetsgivare sjunker hens relativa månadslön med 65 kronor – eller 780 kronor per år – jämfört med nyanställdas.
– Över tid blir det mycket pengar. Det är dessutom vanligt att lärare stannar många år på samma skola, säger Pontus Bäckström.
Vilken betydelse har undervisningsämnet för lönen?
– En del. Matematik- och NO-lärare tjänar i allmänhet lite mer än övriga.
Som tabellerna på sidorna 11–13 visar har kommunalt anställda lärare i allmänhet högre lön än sina privat anställda kollegor. Tabellerna tar dock inte hänsyn till bakgrundsfaktorer som genomsnittsålder, yrkeserfarenhet och liknande.
Men även efter att hänsyn tagits till dessa och andra variabler kvarstår skillnaderna, om än på en lägre nivå.
I fjol tjänade exempelvis grundskole- och gymnasielärare på vinstdrivande friskolor i genomsnitt 1 100 kronor mindre i månaden än sina kollegor på kommunala skolor.
Lärare på icke-vinstdrivande friskolor tjänade i genomsnitt 800 respektive 500 kronor mindre. Motsvarande resultat syns inte i förskolan.
Debatt ”Det är skillnad på att bygga en hinderbana och att kasta en isklump.”
Debatt Femton lärare i gemensamt krav: ”Sparka uppåt, stenhårt”
Små skolor Ann-Sofie flyttade från Kopparberg till Ammarnäs – med 13 elever.
Debatt Sex, samtycke och relationer har ”svällt till orimliga proportioner, med ideologiska förtecken”
Debatt Chefen för Academedias grundskolor vill se nationell datainsamling om läsning.
Debatt Forskaren Britten Ekstrand varnar för nivågruppering med statiska elevgrupper.
Skolpolitik Simona Mohamsson: ”Kommunaliseringen av skolan har skapat stora klyftor”.
Debatt Skolupproret kräver: ”Huvudmannaskapet måste prövas”
Debatt Tusen hål att fylla – men samma svar när lärare ropar på hjälp.
Debatt ”Måste vi vänta på en tragedi”, frågar sig debattörerna.
Debatt ”En allvarlig lärarfientlighet cementeras i landet”
Replik ”Hårdare tag är ofta kortsiktiga gratislösningar – jag tror att det är fel väg att gå.”
Skolpolitik Vill ”stampa ut” vinsterna i skolan – föreslår ny utredning.
Debatt Anna Olskog bemöter argumenten från SKR och Almega: ”9 av 10 lärare är för”.
Krönika ”Man kan inte prata om god undervisning som en allenarådande sanning.”
Debatt Tidigare chef för Skolforskningsinstitutet sågar kritiken om bristande vetenskaplighet
Debatt Centerpartiet kräver omtag om utvisningarna av artonåringar
Debatt ”Genomtänkt balans mellan digitala och analoga arbetssätt framstår som en mer hållbar väg”.
Debatt Litet utrymme för ledarskap bidrar till ”yrkeschock” för nya lärare
Debatt Uppmaningen: ”Vi vill bara ha en tydligt reglerad och dräglig arbetsmiljö”
Arbetsmiljö Här är några av de samlade ögonvittnesskildringarna från skolan.
Debatt Han ser en skola där läraren är upptagen med att ”serva elever med pennor och sudd”.
Debatt ”Skolan måste lära sig skilja läsinlärning från läsning som färdighet”
Krönika ”Ett försök att överbrygga glappet mellan beslutsfattare och vardagens realitet.”
Skolfinansiering Lämnade över 700 berättelser från skolan – nedladdad 18 000 gånger.
Debatt Lärare måste stå upp för NPF-eleverna, skriver Sabina Sandfuss
Forskning Vilka frågor från ditt klassrum vill du ha forskares svar på?
Arbetsbelastning Anna Olskog: ”Nödvändigt för att lärare ska orka med sitt uppdrag”.
Krönika ”Det är lärarfientligt och skadligt – och saknar dessutom evidens.”
Läs och skriv Mohamsson efter Ämneslärarens granskning: ”Pratas för lite om det.”
Våld i skolan Talet till offren och de anhöriga på årsdagen efter attacken.
Skolpolitik SKR och Mohamsson anklagar varandra i frågan om regleringar.
Debatt ”Desperata och slitna argument från Almega – det börjar bli provocerande”,
Krönika ”Jag hackar tänder över mycket dessa dagar”, skriver Maria Wiman.
Debatt Slår tillbaka: ”Generaliseringar, missförstånd eller rent av personangrepp”
Arbetsmiljö Namngav läraren på Tiktok – förnekar brott.
Debatt Hon ser elever lämna undervisningen för tidigt: ”Problemet är statusen”
Debatt ”Alla har inte vuxna omkring sig.”
Ledarkrönika ”Kommer det att hända igen? Ja, vi vet alla att den risken tyvärr finns.”
Våld i skolan "De som var på Risbergska den dagen får leva med det resten av livet”.
Läsning Efter regeringens förslag: De vill se krav på daglig läsning – i alla ämnen.
Debatt Lärarens uppmaning till specialpedagogerna: ”Förklara hur det går till”
Arbetsbelastning Ser regeringens reform som ett slag mot den svenska modellen.
Betyg och bedömning Går vidare med nya betygsskalan och nya läroplanerna.
Debatt ”Vi kan inte längre lita på partsmodellen – maktbalansen har kollapsat”
Arbetsbelastning Nu blir det reglerad tid för planering och undervisning: ”Positivt i alla delar.”
Slutreplik Andreas Mörck: ”Viktigt med god insyn i svensk skola oavsett vem som är huvudman”.
Debatt ”Vill vi ha elever som kan delta i samhällsdebatten måste vi bygga grunden långsiktigt”
Arbetstid Max- och minimigräns för undervisningstid och planering.
Arbetsmiljö Övervägde skyddsstopp: ”Kändes kallare inne än utomhus”.