Lönespelet: Därför sjunker lärarnas löner

Foto: Fredrik Öhlander

Vi Lärare tittar närmare på spelet om lärarnas löner.

Trots politiska löften om satsningar på skolan fortsätter lärarlönerna att sjunka.
– Var en skola ligger har stor betydelse för hur mycket lärarna tjänar, säger Pontus Bäckström som är samhälls­politisk chef på Sveriges Lärare.

Efter att under många år ha krympt i förhållande till genomsnittslönen på den svenska arbetsmarknaden började lärarlönerna öka runt år 2012, alltså ungefär samtidigt som lärarlegitimationsreformen infördes.

Löneutvecklingen fick extra fart av statliga satsningar som lärarlönelyftet och förstelärarreformen.

– De kom till efter larm om svaga Pisa-resultat och rekommendation av OECD om att de svenska lärarlönerna behövde öka, säger Pontus Bäckström.

Det här påverkar lönerna

Sedan 2020 har lärarkollektivet haft en luguber löneutveckling.

– En viktig förklaring är kommunernas pressade ekonomiska läge beroende på bland annat pandemin, kriget i Ukraina och hög inflation. En annan är politiska prioriteringar. En stor del av skolans kostnader utgörs av lärarlöner, säger Pontus Bäckström.

Det är inte bara lärarnas relativa löneläge som har försämrats under de senaste åren. En genomsnittlig grundskollärare fick under perioden 2020–2024 se sin reallön – alltså lönen efter avdrag för inflationen – minska med cirka 44 000 kronor per år.

Pontus Bäckström, Sveriges Lärares samhällspolitiske chef.
Foto: Sven Jansson

Pontus Bäckström, Sveriges Lärares samhällspolitiske chef.

En genomgång av aktuell lönestatistik visar även på betydande skillnader mellan olika lärargrupper. Några exempel:

  • I botten hamnar lärare i kulturskolan och modersmålslärare, i toppen speciallärare och specialpedagoger.
  • Lärare i storstäder och så kallat storstadsnära kommuner tjänar i allmänhet mer än lärare i mindre städer, tätorter och landsbygdskommuner.
  • Enligt statistisk analys leder en procent friskoleelever (grundskolan) i en kommun till att snittlönen för de kommunalt anställda lärarna i samma kommun ökar med 58 kronor i månaden (2024). 20 procent friskole­elever motsvarar 1 160 kronor högre snittlön.
  • 1 000 kronor högre skattekraft per kommuninvånare innebär 28 kronor högre medellön per månad för de kommunalt anställda lärarna. 
  • Mest tjänar lärarna i Stockholmsregionen. Snittlönen för en kommunalt anställd högstadielärare i Stockholms län var i fjol 47 600 kronor i månaden (enligt partsgemensam statistik). På Gotland var motsvarande snittlön nästan 7 500 kronor lägre.
  • Men i förhållande till respektive läns skattekraft per invånare var Stockholmslärarnas snittlöner lägst i landet, vilket bland annat kan förklaras av den relativt stora andelen höginkomsttagare i huvudstadsregionen.

– Var i Sverige en skola ligger geografiskt har stor betydelse för lärarnas löner. Detsamma gäller elevernas ålder, lärarnas eventuella lönetillägg, pendlingsmöjligheter, yrkeserfarenhet, antalet alternativa arbetsgivare i närheten och om skolan är privat eller offentligt driven, säger Pontus Bäckström.

Lojalitet ger sämre lön

– Ju äldre barnen eller eleverna är, desto mer tjänar lärarna. Lojalitet, alltså hur länge en lärare har arbetat på samma skola, har å andra sidan motsatt effekt på lönen. Detta trots att vi vet att personalomsättningen har betydelse för elevernas resultat.

En analys gjord av Sveriges Lärare visar att varje år en lärare är kvar hos samma arbetsgivare sjunker hens relativa månadslön med 65 kronor – eller 780 kronor per år – jämfört med nyanställdas. 

– Över tid blir det mycket pengar. Det är dessutom vanligt att lärare stannar många år på samma skola, säger Pontus Bäckström.

Vilken betydelse har undervisningsämnet för lönen?

– En del. Matematik- och NO-lärare tjänar i allmänhet lite mer än övriga.

Lärare i friskolor tjänar mindre

Som tabellerna på sidorna 11–13 visar har kommunalt anställda lärare i allmänhet högre lön än sina privat anställda kollegor. Tabellerna tar dock inte hänsyn till bakgrundsfaktorer som genomsnittsålder, yrkeserfarenhet och liknande.

Men även efter att hänsyn tagits till dessa och andra variabler kvarstår skillnaderna, om än på en lägre nivå.

I fjol tjänade exempelvis grundskole- och gymnasie­lärare på vinstdrivande friskolor i genomsnitt 1 100 kronor mindre i månaden än sina kollegor på kommunala skolor.

Lärare på icke-vinstdrivande friskolor tjänade i genomsnitt 800 respektive 500 kronor mindre. Motsvarande resultat syns inte i förskolan.