Pontus Bäckström, Sveriges Lärares samhällspolitiske chef.
Till startsidan
Vi Lärare tittar närmare på spelet om lärarnas löner.
Lön
Trots politiska löften om satsningar på skolan fortsätter lärarlönerna att sjunka.
– Var en skola ligger har stor betydelse för hur mycket lärarna tjänar, säger Pontus Bäckström som är samhällspolitisk chef på Sveriges Lärare.
Efter att under många år ha krympt i förhållande till genomsnittslönen på den svenska arbetsmarknaden började lärarlönerna öka runt år 2012, alltså ungefär samtidigt som lärarlegitimationsreformen infördes.
Löneutvecklingen fick extra fart av statliga satsningar som lärarlönelyftet och förstelärarreformen.
– De kom till efter larm om svaga Pisa-resultat och rekommendation av OECD om att de svenska lärarlönerna behövde öka, säger Pontus Bäckström.
Sedan 2020 har lärarkollektivet haft en luguber löneutveckling.
– En viktig förklaring är kommunernas pressade ekonomiska läge beroende på bland annat pandemin, kriget i Ukraina och hög inflation. En annan är politiska prioriteringar. En stor del av skolans kostnader utgörs av lärarlöner, säger Pontus Bäckström.
Det är inte bara lärarnas relativa löneläge som har försämrats under de senaste åren. En genomsnittlig grundskollärare fick under perioden 2020–2024 se sin reallön – alltså lönen efter avdrag för inflationen – minska med cirka 44 000 kronor per år.
Pontus Bäckström, Sveriges Lärares samhällspolitiske chef.
En genomgång av aktuell lönestatistik visar även på betydande skillnader mellan olika lärargrupper. Några exempel:
– Var i Sverige en skola ligger geografiskt har stor betydelse för lärarnas löner. Detsamma gäller elevernas ålder, lärarnas eventuella lönetillägg, pendlingsmöjligheter, yrkeserfarenhet, antalet alternativa arbetsgivare i närheten och om skolan är privat eller offentligt driven, säger Pontus Bäckström.
– Ju äldre barnen eller eleverna är, desto mer tjänar lärarna. Lojalitet, alltså hur länge en lärare har arbetat på samma skola, har å andra sidan motsatt effekt på lönen. Detta trots att vi vet att personalomsättningen har betydelse för elevernas resultat.
En analys gjord av Sveriges Lärare visar att varje år en lärare är kvar hos samma arbetsgivare sjunker hens relativa månadslön med 65 kronor – eller 780 kronor per år – jämfört med nyanställdas.
– Över tid blir det mycket pengar. Det är dessutom vanligt att lärare stannar många år på samma skola, säger Pontus Bäckström.
Vilken betydelse har undervisningsämnet för lönen?
– En del. Matematik- och NO-lärare tjänar i allmänhet lite mer än övriga.
Som tabellerna på sidorna 11–13 visar har kommunalt anställda lärare i allmänhet högre lön än sina privat anställda kollegor. Tabellerna tar dock inte hänsyn till bakgrundsfaktorer som genomsnittsålder, yrkeserfarenhet och liknande.
Men även efter att hänsyn tagits till dessa och andra variabler kvarstår skillnaderna, om än på en lägre nivå.
I fjol tjänade exempelvis grundskole- och gymnasielärare på vinstdrivande friskolor i genomsnitt 1 100 kronor mindre i månaden än sina kollegor på kommunala skolor.
Lärare på icke-vinstdrivande friskolor tjänade i genomsnitt 800 respektive 500 kronor mindre. Motsvarande resultat syns inte i förskolan.
Granskning Lärarna fick aldrig ta del av pengarna. ”Vi har inte fått någon ursäkt”
Lön Sveriges Lärares ombudsman tipsar om vad du bör tänka på gällande din lön.
Debatt Arne Engström applåderar Liberalernas vändning i frågan om extra anpassningar
Debatt Lärarna är skeptiska, men Kristina Axén Olin (M) försvarar kulturlistorna
Vuxenutbildning Lillemor Malmbo: ”Vad jag vill se är nationella regleringar”
Debatt ”Att kräva att en elev har sin dator och sin penna är inte hårt... det är verkligheten”
Arbetsmiljö Budskapet: ”Alla som bryr sig bör dyka upp”.
Elevhälsa Tvingas hitta egna lösningar: ”Många sätter E istället för F”.
Debatt Professor Thomas Nygren om varför den vetenskapliga grunden i skolan brister.
Likvärdighet Ny rapport varnar: ”Det är ett svek mot barnen och eleverna.”
Skolpolitik Avgörande frågorna klubbades på partiets landsmöte.
Elevhälsa För begåvade för anpassad undervisning – men kognitivt begränsade för att klara skolan.
Valet 2026 Splittrade Liberaler ska rösta om friskolorna – stort väljarstöd för vinststopp.
Slutreplik Niclas Fohlin: ”Jag förespråkar en evidensinformerad praktik.”
Krönika ”Tänk om vi fick resurser att bemöta de där knorrungarna innan det är försent.”
Debatt Debatten om det relationella perspektivet på undervisning fortsätter.
Replik ”Niclas Fohlin tycks invända med att lärares olikheter i att praktisera en metod reduceras till siffror”, skriver Susan Sall
Debatt Hanna Schmidt, 16 år: ”Elever vägrar att göra uppgifter, vill inte lyssna och är respektlösa”
Debatt ”Finansieringen är grunden till hur arbetet fungerar på skolan”
Digitala nationella prov Sätter press på utbildningsministern: ”Lärare och elever får inte betala priset”.
Debatt ”Ge oss hellre en tidig julklapp: Slopa DNP hela läsåret”.
Digitala nationella prov Lärarens vädjan efter nytt besked om digitala nationella proven: ”Gör likadant i vår”
Digitala nationella prov Lärare och rektor i gemensamt skyddsstopp för digitala proven: ”Stressande”
Gymnasieskola Kritiken: ”Undervisningstiden hanteras väldigt slapphänt.”
Gymnasieskola Ny utredning: ”Vi vill täppa igen kryphålen för friskolorna.”
Krönika ”Vem bär ansvaret för att ha slösat sönder min tid under alltför många år?”
Debatt Han vill utveckla SFI-undervisningen i stället för att införa språktester.
Debatt Begärde ut lärares prov – nu introducerar företaget AI-rättning.
Skolmyndighet Så arbetar skolmyndigheterna för att lärare ska få bästa vetenskapliga stöd.
Skolverket Joakim Malmström svarar på Riksrevisionens kritik: ”Stort städarbete”
Krönika ”Vi befinner oss i någon slags jättelik experimentfas och är fortfarande lika förvirrade.”
Skolmyndighet Lärare och facket stämmer in i kritiken mot skolans myndigheter.
Digitala nationella prov Uppgivna läraren: ”Lägg ner provplattformen – bara Simona Mohamsson kan göra det.”
Arbetsmiljö Juristen: Därför är domen ett problem.
Undervisning Pristagarens Ayaz Razmajooeis bästa tips för att automatisera matten.
Krönika ”Vi är kvar på ruta ett – hur går det till?”
Digitala nationella prov Haveri för lärare och elever som testade: ”F till Skolverket”
Krönika ”Det handlar inte om bestraffa barn – utan om att rädda de andra.”
Debatt Lärarens varning inför valårets utspel: ”Skolan känns splittrad”.
Debatt ”Handlar mer om hur skolsystemet i stort hanterar frågor om makt, ansvar och tillit”
Friskolor 26 av 30 granskade kommuner måste bli bättre på att identifiera oseriösa aktörer.
Krönika ”Plocka bort barnen – så kommer alla svårigheter att lösas.”
Arbetsbelastning Nya siffror från Arbetsmiljöverket: ˝Oacceptabelt”.
Arbetsmiljö Sex av tio lärare på fritidshem bevittnar kränkningar varje vecka.
Slutreplik ”Dags att avskaffa fri utdelning på skattefinansierad utbildning”, skriver Marcus Larsson.
Debatt Academedia svarar Marcus Larsson om vinsterna: ”Välkommen att besöka oss”.
Debatt Debatten om specialpedagogerna: ”Handlar inte om att tala i egen sak”
Debatt ”Vi behöver få vara lärare – inget annat”.
Debatt Diana Storvik: ”Uttrycket ‘skrivbordspedagoger’ är olyckligt och oprofessionellt.
Debatt "Beslut kan fattas innan skolans professioner hinner göra sina röster hörda”