Här blir lärarna starkare med gemensam fortbildning

Bristen på ämnesrelevant fortbildning är något av en följe­tong i svensk skoldebatt. I de undersökningar som gjorts uppger mer än hälften av lärarna att de inte fått någon ämnesrelaterad kompetensutveckling de senaste fem åren.

Huvudmännens varierande ambitioner och förutsättningar är den viktigaste orsaken till bristerna. Att få relevant fortbildning beror till stor del vilken kommun och skola läraren verkar på.

– Fortbildning är ett område som är oerhört eftersatt, i synnerhet när det handlar om ämnesspecifik fortbildning. Det är därför som mattelyft och läslyft varit så uppskattat. Det är första gången på länge som många lärare fått sitta ner och prata om vad de gör med sitt ämne i klassrummet, säger Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund.

Kajsa Magnusson, lärare i svenska och tyska på högstadieskolan Strandängsskolan, tillhör de som får vidareutbildning varje år. Hennes kommun Båstad deltar sedan många år i ett samarbete med en handfull andra kommuner i nordvästra Skåne.

– Varje år har vi en gemensam studiedag i mars, berättar hon.

Kommunerna beslutar gemensamt vilken dag det blir. Sedan fördelar rektorerna vilken skola som har ansvar för fortbildningen i de olika ämnena. Programmet tas fram av ämneslärarna på skolan, inte av ledningen.

Läraren Linda Hansson.

I år planerade Kajsa Magnusson och hennes kollegor på Strandängsskolan studiedagen för kollegorna i nordvästra Skåne.

– I år bjöd vi in Mia Smith som är ämnesspanare på Lärarnas Riksförbund. Jag hade hört henne tidigare på en dag för tysklärare och jag visste att hon var bra och konkret, berättar Kajsa Magnusson.

Mia Smith var med under hela dagen och pratade bland annat om digitala strategier och undervisningstekniker för grammatikundervisning.

Andra år har forskare bjudits in av språklärarna och ibland väljer arrangörsskolan att i stället ta med gruppen på ett externt studiebesök.

– De senaste sju-åtta åren har det varit bra snurr på samarbetet och varierade program. Normalt brukar vi vara 20–25 lärare som deltar i vår grupp, säger Kajsa Magnusson.

Fyra mil söderut i Åstorp var det i år NO-lärarnas tur att bjuda in kollegorna på studiedag. Matte- och NO-läraren Linda Hansson var en av dem som tog fram årets tema: nanoteknik.

– Vi fick hit tre forskare från Lunds universitet som föreläste. På förmiddagen pratade de om vad nanoteknik är och om säkerhetsfrågorna. Efter lunch fick vi göra en laboration inom ämnet. Det var intressant, berättar Linda Hansson.

Studiedagarna är inte bara timmarna i föreläsningssalen. Det handlar också om att träffas och ha trevligt med kollegorna i andra kommuner.

– Efter några år lär man känna lärarna i de andra kommunerna och får höra hur de jobbar. Det där utbytet är jätteintressant, säger Kajsa Magnusson.

Karin Ljungberg och Linda Hansson är nöjda med fortbildningen som skedde under studiedagen.

Många lärare runt om i Sverige är missnöjda med att fortbildningen inte är ämnesspecifik, utan att alla lärare kallas till aulan där de får höra en mer allmän föreläsning. I nordvästra Skåne är problemet det motsatta.

Här ställs lärarna ofta inför dilemmat att behöva välja mellan olika intressanta teman i sina ämnen.

– Vissa år kanske jag tycker att matten verkar intressant, andra år väljer man fysiken. Ibland får vi NO-­lärare dela upp oss och berätta för varandra efteråt, berättar Linda Hansson.

Hon gick nyligen igenom utvärderingen från årets fortbildning. Många av de som deltog i temadagen om nanoteknik skrev att de uppskattade laborationen.

– Mitt intryck är att de flesta vill ha något som de kan ta med sig till undervisningen, något som de sedan kan göra med eleverna, säger Linda Hansson.

Den bilden delas av lärarkollegan i Båstad, Kajsa Magnusson.

– Det ska vara aktuellt och användbart. Det är bra att ämneslärarna själva ansvarar för det. De vet vad som behövs. Det ska inte vara någon ledningsperson som bestämmer vad vi behöver, säger hon.

Om andra kommuner ska följa exemplet i nordvästra Skåne har Kajsa Magnusson två tips: Det ska inte vara en engångsföreteelse utan ske kontinuerligt. Och det ska finnas en hyfsad budget.

– Man ska inte behöva trolla med knäna. Det ska gå att bjuda in bra föreläsare, det ska vara någonting som får kosta lite. Annars är risken att det blir för lokalt och för smalt, säger hon.

Att då och då arrangera studiedagar innebär givetvis en del extra arbete.

– Det kan ta en del tid och det krävs lite extra arbete, det gör det. Men det är det värt. I regel är du inte ensam ämneslärare på skolan, utan man hjälps åt med det praktiska, säger Kajsa Magnusson.

LR anser att ansvaret för fortbildningen ska lyftas bort från kommunerna. Även om exemplet i kommunerna i nordvästra Skåne är uppskattat är det ett symtom på att dagens system inte fungerar, menar Åsa Fahlén.

– Lärarnas fortbildning ska inte bygga på om kommunerna vill eller inte. Som det är i dag skiljer det sig väldigt mycket mellan kommunerna, säger hon.

I stället vill LR se att staten tar ett större ansvar för fortbildningen och att den knyts till universitet och högskolor.

– Jag tror inte att kommunerna längre mäktar med att ta det här ansvaret. Vi ser hellre att man fångar upp de behov som finns bland lärarna och sedan skräddarsyr fortbildningspaket på universiteten, säger Åsa Fahlén.