Lärarnas nödrop – så svarar skolminister Lotta Edholm

Det är seminarium för huvud­skyddsombud från hela Sverige på ett hotell i Göteborg.

Hot och våld i skolan är i fokus. Berättelserna om lärarkollegor som far så illa att de vill till andra branscher – eller redan har bytt jobb – är många.

• Det är lärare på låg- och mellanstadiet som utsätts för så våldsamma barn att de får svåra skador.
• Det är läraren som anmäldes för att ha använt ett olämpligt ord på en lektion – av en elev som inte ens var närvarande. Men rektor valde ändå att stänga av läraren.
• Det är en beskrivning av en otrygg miljö där lärarna säger att ledningen inte vill anmäla barn trots att det i många fall handlar om misshandel – och att de saknar stöd från sina rektorer.
• Det är rektorn som kallade vårdnadshavarna till ett stökigt barn till möte – och själv blev attackerad av den unga eleven medan föräldrarna handfallna tittade på.
• Det är orosanmälningar som möts med tystnad och där lärarna inte har en aning om vad som händer med eleverna.

Listan skulle kunna göras mycket, mycket längre. Frustrationen är stor.

Läser under tystnad

Vi Lärare tar med frågorna – och den handskrivna lappen – till utbildningsdepartementet i Stockholm och lämnar dem till skolminister Lotta Edholm. Hon läser lappen under tystnad.

Du kan förstå lärarens frustration?

– Absolut. Man lämnar ifrån sig ett ärende och sedan har man ingen aning. Den där bilden har jag hört om så många gånger. Ibland så tror en del lärare att ingenting händer trots att det kan hända ganska mycket. Lärarna får ju inte reda på något vare sig det händer något eller inte.

Det är ju ett reellt problem att sekretessen lägger hinder i vägen.

Lotta Edholm tittar på lappen.

– Det är så på pricken. Det är verkligen sant. Det är ju ett reellt problem att sekretessen lägger hinder i vägen. Och det är därför den här satsningen på sociala team finns med i budgeten. Där är tanken att man ska få in socialtjänstens kompetens i skolan i de områden där det behövs allra mest, men att det ändå är rektor som är ansvarig.

Kontroversiellt för tio år sedan

Kan det bli fråga om en första linjens socialtjänst, där man inte behöver starta ett ärende formellt för att ta tag i ett problem?

– Jag vågar inte säga exakt hur detta ska utformas. Men det har fungerat otroligt väl där det har använts i Stockholms stad, som är huvudman både för skolorna och ansvarar för socialtjänsten. Jag tror att om man hade sagt det här för tio år sedan så hade det varit ganska kontroversiellt, men i dag så måste man hitta samarbetsformer som fungerar och då är det lättare om man befinner sig i samma hus. Det är samma tanke som att socialtjänsten ibland också finns inne i polishusen.

– Men jag tror också att man måste fundera igenom sekretesslagstiftningen över lag. Den lägger hinder i vägen för mycket.

Lärarna på konferensen som vi fick med oss lappen från målar upp en bild där våldet smugit sig ner i åldrarna och är ett stort problem på mellanstadiet, i lågstadiet och till och med i förskolan – och att rektor inte vill polisanmäla så unga. Delar du deras bild av våldet?

– Det är nog tyvärr sant att det är på det sättet, på en del skolor i alla fall. Och att skolan i dag får hantera större problem än tidigare. Det är därför vi vill satsa på exempelvis sociala team. Det är ett sätt att hjälpa till där det finns en social problematik kring eleven. Här är fler special­lärare också jätteviktigt.

Lärarna vi pratat med undrar om du kan tänka dig akutskolor längre ner i åldrarna?

– Ja, absolut. Mellanstadiet kan absolut fungera för detta. Inrättar man akutskolor ska man inte se det som någon slags avstjälpningsplats för elever som inte fungerar i klassrummet. Man ska se det som en plats där det finns bra kompetens för att se vad eleven behöver för att ta sig tillbaka till klassen eller för att få en nystart på en annan skola. Men framför allt tror jag att skolan, vi som är skolpolitiker och föräldrar måste förstå att vi inte kan acceptera en arbetsmiljö som vuxna utanför skolans värld aldrig skulle finna sig i.

En viktig fråga, alltså?

– Det här är jätteviktiga frågor. Det är också mycket undervisningstid som försvinner på grund av problem med stök. Och den tiden är svår att ta igen. En lugn klassrumsmiljö där läraren kan starta lektionen direkt vinner alla på.

”Satsningen känns viktig”

Vad är viktigast att ta tag i först i skolan?

– Det handlar ju om kunskapsresultaten och att hitta sätt att förbättra dem. Då hänger de här frågorna ihop. Jag tror till exempel att den här satsningen på läro­medel och på skolböcker kommer ha en stor betydelse för kunskapsutvecklingen.

– Men förhoppningsvis kan det också leda till att man gör livet lättare för lärare och att de slipper vara läromedelsproducenter själva och stå vid någon kopiator. Och att det blir lättare för elever att förstå vad som är läxa och att föräldrarna slipper leta efter något sladdrigt papper i ryggsäcken. Frågorna hänger ihop. Satsningen på fysiska läromedel känns viktig.

Vad är viktigast i satsningen på lärare?

– Det jag har märkt när jag pratat med lärare är den här administrativa bördan som alla pratar om. Hur ska man få ner den? Det är dags att ta ett ordentligt initiativ i den frågan.

– Det kan hända att det leder till att vi lagstiftningsvägen måste freda skolan från uppgifter den inte måste ha, men som kommuner och andra huvudmän lägger på dem.

Något exempel på dokumentation som skulle kunna tas bort?

– Det som många lärare tycker är jobbigt är den elevnära dokumentationen. Det är klart att man måste dokumentera vad eleverna kan, men det har gått överstyr. I grund och botten beror det på en bristande tilltro till lärarnas betygssättning framför allt. Det leder till en osäkerhet och att man känner att man måste dokumentera allt. Det skulle jag gärna vilja göra något åt.

Sista frågan från lärarna på konferensen: Vad är din syn på friskolor kontra kommunala skolor?

– Oj, svår fråga. Friskolorna är ju en del av skolväsendet i Sverige och lyder under samma lagar och regler, men de måste också kunna ha något som särskiljer dem från de kommunala skolorna så vi får valfrihet. Men det finns friskolor som inte levererar på den nivå vi har rätt att förvänta oss och det finns avarter som dagens lagstiftning haft lite svårt att hantera. Vi kommer ge fristående direktiv till den sittande utredningen just för att stärka kvaliteten.

”Det är lite skevt kanske”

Lotta Edholm tillägger:

– Jag har som skolborgarråd i Stockholm själv varit med och dragit in mängder av tillstånd för fristående förskolor som helt enkelt har varit för dåliga. Sedan kan man ha synpunkter på att det är politiker som gör det på förskolenivå medan det är en statlig myndighet som gör det på skolnivå. Så det är lite skevt kanske, men det är extremt viktigt att de politiker som är ansvariga vågar ta de här besluten.