
Cloud övar balansgång på två bänkar när Gymnastikföreningen Fram besöker fritidshemmet.
Laith tränar på att slå en volt på tjockmattan i Högastensskolans idrottshall. Ledaren Byron Starlin passar så att han inte hamnar fel. Gymnastikföreningens erfarenhet är att inte lika många elever kommer om inte gymnastiken ses som obligatorisk.
Reportage
Att inte ha något att göra efter skolan är inte kul. För att hjälpa eleverna på Högastensskolan att få kontakt med föreningsidrotten bjuder läraren i fritidshem Robin Sarenvik in föreningar till fritids.
– Jag ser det som en del av fritidshemmets kompensatoriska uppdrag, säger han.
Robin Sarenvik står på knä på den blå gymnastikmattan. Han håller ut armarna och stöttar de fritidshems-elever som känner sig lite osäkra när de med händerna på mattan och fötterna mot väggen ska försöka klättra upp i handstående. De som kan själva väljer mattan intill.
– Har du lärt dig detta nu? Wow, det kunde du inte för ett halvår sedan, säger Robin Sarenvik uppmuntrande till Rodi i årskurs 1 som utan problem tar sig upp i handstående på egen hand.
Robin Sarenvik har varit föräldraledig under hösten från sitt arbete som arbetslagsledare och lärare i fritidshem på Högastensskolan i Helsingborg. Han är överraskad över hur mycket eleverna har utvecklat sin motorik och kroppskontroll under tiden. Timmen varje onsdag i skolans fullstora idrottshall tillsammans med Gymnastikföreningen Fram har gett resultat. En del av Högastensskolans upptagningsområde klassas av polisen som ett riskområde, det vill säga steget mellan utsatt område och särskilt utsatt område, och få av skolans elever utövar någon idrott på fritiden.
– När vi frågar vad de gör på eftermiddagarna efter skolan svarar många att de bara sitter hemma, säger Robin Sarenvik.
För att erbjuda ett alternativ bad han förra hösten Henrik Nilsson, idrottskonsulent på idrottsorganisationen RF-SISU Skåne, att hjälpa honom att skicka ut ett mejl till alla idrottsföreningar i Helsingborg. I mejlet frågade Robin Sarenvik om det fanns några föreningar som ville komma till Högastensskolan under fritidshemstid och låta eleverna prova på olika idrotter. Gensvaret var positivt.
– Under förra läsåret var det nio olika idrottsföreningar som kom hit. De flesta kom minst tre gånger, berättar Robin Sarenvik.
Cloud övar balansgång på två bänkar när Gymnastikföreningen Fram besöker fritidshemmet.
En av de föreningar som kom några gånger under våren 2023 var Gymnastikföreningen Fram, som även var intresserade av ett mer långsiktigt samarbete.
– Vi hade pratat om att vi ville göra något för att hjälpa till och förbättra motoriken hos barn i utsatta områden. För vi vet att gymnastik kan göra skillnad. Så när vi fick Robins mejl kontaktade vi honom och kollade om det han ville gick ihop med vad vi ville göra. Och det gjorde det, säger Carina Lund som är verksamhetschef i GF Fram.
Det bestämdes därför att två av föreningens ledare, Rebecka Persson och Byron Starlin, skulle komma till Högastensskolan en gång i veckan under läsåret 2024/2025 och hålla i gymnastik för fritidshemseleverna för att förbättra deras motorik, balans och kroppskontroll.
– Vi bygger upp stationsbanor som är grundmotoriskt utvecklande. Men det är förstås inget som eleverna tänker på. För dem är banorna bara jätteroliga, säger Carina Lund.
Under dagens uppvärmning låter Rebecka Persson fritidshemseleverna springa fram och tillbaka över idrottshallens golv, hoppa jämfota, baklänges och åt sidan, krypa som björnar och gå med långa steg med händerna på huvudet. Sedan tar Byron Starlin över med en rad balansövningar.
– Stå på ett ben och räkna till tio, säger han och visar hur man gör.
Robin Sarenvik hjälper en elev att klättra upp i handstående.
Eleverna härmar och lyckas mer eller mindre bra. Men alla försöker. Och även om det stånkas och pustas en del under uppvärmningen när vissa av övningarna blir lite jobbiga är stämningen god och skratten och de glada skriken många.
– Det tar sin lilla tid att träna upp motoriken, men jag tycker att man redan kan se en förbättring jämfört med när vi började. Det som var svårast för eleverna då var jämfotahopp och att stå på ett ben, säger Rebecka Persson.
När det är dags för dagens stationsbana går Byron Starlin först igenom vad eleverna ska göra vid alla stationerna. Förutom att öva sig på handstående ska de försöka slå kullerbyttor eller hjula på en lång matta, rocka rockring, öva på att slå volter på en tjockmatta och på olika sätt ta sig över hinder bestående av bänkar, plintar och bommar.
– En av de saker som är häftigt med att föreningarna kommer hit är att deras ledare är utbildade så att eleverna får prova att göra saker som vi pedagoger inte har utbildning att låta dem göra. Som till exempel att öva på att slå volter, säger Robin Sarenvik.
Även om det är föreningens ledare som håller i gymnastiken är han och de övriga fritidshemslärarna med och stöttar, uppmuntrar och hejar på. För att motorik- och rörelseträningen ska nå de elever som behöver den bäst har fritidshemslärarna bestämt att gymnastiken är en obligatorisk aktivitet. Eller rättare sagt, det är obligatoriskt att följa med till idrottshallen under gymnastiktimmen men sedan är det frivilligt vad man väljer att delta i när man väl är där. Trots att det är lite ovanligt att aktiviteter på fritids är obligatoriska har beslutet inte lett till några större protester bland eleverna. Det har tvärtom varit ett önskemål från många att få vara i idrottshallen under fritidshemstid.
– Vi har egentligen aldrig behövt säga rakt ut att alla ska vara med för alla har velat vara med. Sedan görs det förstås alltid individuella undantag utifrån enskilda elevers behov och dagsform, säger Robin Sarenvik.
Tanken, om än outtalad inför eleverna, att gymnastiken är obligatorisk verkar ändå ha gett effekt, enligt Carina Lund.
– Vår erfarenhet från en annan skolas fritidshem är att inte lika många elever kommer om gymnastiken inte ses som obligatorisk. Dessutom är det ofta de elever som redan är fysiskt aktiva som då kommer. De mer stillasittande eleverna väljer att göra annat om inte pedagogerna pushar på och säger att alla ska gå till idrottshallen, säger hon.
Obligatorisk eller inte – att fritidshemseleverna på Högastensskolan uppskattar sina gymnastiktimmar blir tydligt i slutet av dagens pass.
Robin Sarenvik vill hjälpa eleverna att hitta meningsfulla fritidsaktiviteter.
Som avslutning leks alltid en rörelselek. I dag är den valda leken Under hökens vingar. I GF Frams version bestämmer höken inte bara vilken färg som är fredad utan även vilket sätt som eleverna ska förflytta sig på.
– Under hökens vingar kom, ropar Robin Sarenvik.
– Vilken färg, ropar eleverna.
– Gul och hoppa på ett ben, svarar Robin Sarenvik.
Alla elever börjar genast försöka ta sig från hallens ena långsida till den andra hoppandes på ett ben – de utan gult på sig så fort de kan, och de med gult på sig i lite lugnare takt. Snart fylls hallen åter av glada skratt och skrik. Efteråt, när alla elever har blivit tagna av höken och lätt andfådda slagit sig ner på golvet i en lång rad, frågar Rebecka Persson om dagens gymnastik har varit rolig. Svaret blir ett samstämmigt och rungande: ”Jaaa!”
Men Robin Sarenvik nöjer sig inte med att eleverna tycker att det är roligt att röra sig och utvecklar sin motorik, balans och kroppskontroll. Han har ett till, lika viktigt, mål med att bjuda in idrottsföreningar till fritidshemmet.
– Jag vet av egen erfarenhet att föreningslivet kan ge en ett skyddande nätverk som gör att man har något mer än bara familjen när man möter svårigheter i livet. Men många av våra elever kommer aldrig i kontakt med föreningslivet på fritiden. Så för att ge dem chansen att bredda sitt kontaktnät bjuder vi i stället in föreningslivet till fritids, säger han och tillägger:
– Jag ser det som en del av fritidshemmets kompensatoriska uppdrag.
Gymnastik en gång i veckan
En timme varje onsdag har alla elever på Höga-stensskolans fritidshem i Helsingborg gympa i idrottshallen med ledare från Gymnastikföreningen Fram och fritidshemmets personal. Cirka 60 elever från förskoleklass till årskurs 5 är inskrivna på fritidshemmet.
Finansieras av rörelse-satsningar
Samarbetet med idrottsföreningarna finansieras bland annat genom rörelsesatsningen i skolan och Idrottsklivet. Båda är regeringsuppdrag som leds av Riksidrottsförbundet.
Får pröva fler sporter
Hösten 2024 har även Helltown Skateboardförening och Svenska Friidrottsförbundet besökt fritidshemmet en gång i veckan. Fritidseleverna har tidigare även fått prova på taekwondo, karate, tennis, badminton, futsal/inomhusfotboll och basket.
Boktips Ny bok av två specialpedagoger.
Reportage Biblioteket blir ett escape room som inspirerar till läsning.
Pedagogiska tips Fritidsläraren om övningarna som får eleverna att utveckla kreativitet och samspel.
Gästkrönika Att sätta ihop ett arbetslag kräver fingertoppskänsla. Tyvärr verkar tjänstefördelningen på fritidshemmet snarare styras av slumpen, skriver blivande läraren i fritidshem Andreas Härjefors.
Krönika Jag kan inte trolla fram pengar – men jag kan prioritera tid till rätt saker, skriver Sofia Grimm.
Gästkrönika Jag älskar fritids. Men jag ska vara ärlig. Det är inte alltid lätt att känna sig stolt, skriver Sandra Helgöstam.
Forskning Man behöver synliggöra skillnaderna och ta tillvara båda verksamheternas intressen och kvaliteter, säger Richard Andersson.
Fokus ”Det gäller att hitta en balans mellan fritt och styrt” säger forskaren Lina Lago.
Fokus Ju mer lärarlett på rasten desto mindre initiativ och kreativitet hos barnen, menar forskaren Eva Kane.
Krönika Åsikterna om hur mycket lärare ska styra leken går isär, skriver Sara Djurberg.
Fokus Slut på bråk och utdragna konflikter på fotbollsplanen.
Fokus Fem skäl till att arbeta aktivt med att främja barns egeninitierade lek på fritidshemmet, enligt läroplanen och forskning.
Fokus Mindre bråk och gladare elever med styrda aktiviteter.
Fritidshem I dag firas Fritidshemmens dag över hela landet. På Fjärås Bräckaskolan i Kungsbacka kommer det att gå undan – för där ordnas lådbilsrace i år igen.
Debatt Att införa reglerad planeringstid för lärare i fritidshem är ett viktigt steg mot att förbättra kvaliteten på undervisningen, skriver Hadar Nordin.
Debatt Under sommaren går många fritidshem på sparlåga. Personalstyrkan är reducerad, vikarier sätts in med kort varsel och pedagogisk tanke saknas, skriver läraren i fritidshem Purna Thapa.
Behörighet När vi utbildade oss sa de att vår framtid skulle bli ljus, men så känns det inte nu, säger läraren i fritidshem.
Pedagogiska tips I skrivarverkstaden på Bryggans fritidshem på Hanvikens skola i Tyresö gör eleverna egna böcker och får tips av läraren i fritidshem Helén Englund Dock.
Lärarpriser Vi lärare i fritidshem utgör första linjen för att motverka konflikter och skapa trygghet i skolan, säger Gustav Sundh, som tilldelas en fint pris.
Undervisning Vilket av läroplanens områden är roligast att undervisa om i fritidshemmet – och vilket är knepigast? Vi bad tre lärare svara.
Forskning Mellanmål och andra rutinsituationer på fritidshemmen måste utgå från en pedagogisk idé, framhåller forskaren Karin Lager i en ny studie.
Så gör vi Det är många barn som är osäkra i dag, så vi måste jobba för att alla ska vara trygga, säger Marie Estéen, lärare i fritidshem.
Särskilt stöd Personal på fritidshem har kunskap om elever som skolan saknar, kunskaper som behövs för att ge barnen stöd – men många skolor är dåliga på att ta tillvara dessa kunskaper. Det slår Skolinspektionen fast.
Debatt Fritidshemmet är en arena där barn kan utveckla sitt ledarskap, något som borde lyftas fram mer, skriver Andreas Härjefors.
Forskning Lokaler som inte är ändamålsenliga påverkar verksamheten, säger Forskaren Christina Grewell.
Krönika Varför ses inte emotionell sensitivitet som något positivt, frågar sig Irina Eriksson.
Reportage Lugnare och gladare barn när fritidsavdelningen går till skogen fyra dagar i veckan.
April, april Det kan droppa färg från taket i matsalen, eftersom det är nymålat. Så sätt skoskydd på huvudet så att ni inte får färg i håret!
Elevhälsa Det känns lyxigt att ha ett nära samarbete med elevhälsan. Det säger Malin Tärnklint, lärare i fritidshem på Svanetorpskolan i Burlöv. Kuratorn eller specialpedagogen deltar i möten med fritidshemmets personal varje vecka och besöker verksamheten då och då.
Gästkrönika Jag älskar att lyssna på barns samtal och få en inblick i deras värld, allt från prat om kärlek, vem som bäst av Ronaldo och Messi till det hemska som hände i Örebro. När vi har fem tysta minuter på lunchen eller mellis dödar vi lite de samtalen, skriver Andreas Härjefors, blivande lärare i fritidshem.
Fackböcker Matematik i fritidshemmet är ett ”görande”, menar Anna Wallin. ”Den blir en del av spelet som spelas eller leken som leks.”
Gästkrönika Helt ärligt har jag genom åren funderat mer än en gång på om det bara är dags att hänga upp den gula västen på kroken och tacka för mig efter alla år, skriver Andreas Härjefors som utbildar sig till lärare i fritidshem.
Krönika Barn som inte går att ha i klassrum, vad beror det på? Vi behöver se de verkliga orsakerna till stöket i skolan, i stället för att skylla på elever och lärare, skriver läraren i fritidshem Irina Eriksson.
Pedagogiska tips Det bästa är att eleverna kan vara delaktiga och aktiva i hela processen och att de får skriva, beskriva och förklara, säger läraren i fritidshem Bobby Svensson.
Reportage Här bjuds idrottsföreningarna in till fritids – ”en del av vårt kompensatoriska uppdrag”.
Pedagogik Om fritidshemmets blick på undervisning ges legitimitet även för andra skulle vi kunna komma närmare gemensamma tolkningar och tillsammans arbeta för elevens bästa, säger läraren i fritidshem Lowisa Hanzén.
Gästkrönika En av mina hjältar i detta yrke sa en gång: ”Du får aldrig glömma bort den tredje pedagogen, Tony! Det är en mycket viktig del av ditt uppdrag och ditt pedagogiska ansvar”, skriver läraren i fritidshem Tony Jönsson.
Fritidshem Tre lärare i fritidshem om fritidspedagogikens speciella glädjeämnen och hinder.
Krönika Nu blir det mest barnförvaring på vissa fritidshem, medan elever på andra fritidshem får chansen att utvecklas inom de olika områden som läroplanen beskriver, skriver redaktör Sara Djurberg.
Pedagogiska tips Med frågekort i nyckelringen är Åsa Anevik alltid redo för samtal om högt och lågt.
Krönika Ett väsentligt samtal vi behöver ha på våra skolor handlar om att en stor del av planeringstiden är, och bör vara, reflektion, skriver Sofia Grimm, biträdande rektor och lärare i fritidshem.
Planeringshaveriet Planeringstid för lärare i fritidshem ska regleras. I en statlig utredning om lärares dokumentation filas nu på ett förslag om hur många timmar per vecka som minst krävs.
Planeringshaveriet När det inte finns tid till planering är det omöjligt att leverera på uppdraget, säger Anna Olskog, ordförande i Sveriges Lärare.
Planeringshaveriet Sveriges Lärare vill se en reglering av planeringstiden. Kravet är centralt i yrkandet som lämnats över till SKR.
Planeringshaveriet Sveriges Lärares experter tipsar om hur du kan argumentera för mer planeringstid i samtal med din rektor – med hänvisning till styrdokument och kollektivavtal.
Planeringshaveriet Sveriges Lärare i Ludvika har nyligen fått ett lokalt avtal för planeringstiden för lärare i fritidshem.– Det känns bra att ha ett avtal på plats efter ett års förhandling, säger ordförande Ann-Margret Svendsén.
Planeringsthaveriet Det känns jättebra. Vi har alltid haft den tiden under mina femton år på jobbet, säger läraren i fritidshem Daniel Pettersson.
Planeringshaveriet Det krävs tid för att komma in djupare i de pedagogiska frågorna, säger läraren i fritidshem Cathis Williams.
Debatt I stället för att begränsa fotbollen på raster och fritidstid behöver vi som pedagoger vägleda och stötta barnen när de spelar, skriver blivande läraren i fritidshem Andreas Härjefors.
Krönika Du som är rektor, var rädd om de få lärare i fritidshem du har, framför allt de som brinner för fritidshemmet, skriver läraren i fritidshem Irina Eriksson.