Rissa Seidou har fått höra att vissa sökt till polisutbildningen med henne som förebild.
Till startsidan
Likvärdighet Alla förskolor på Järvafältet ska få besök av polisen. Barnen måste förstå att polisen inte står för något läskigt och dramatiskt, utan tvärtom något tryggt och säkert. Vi var med när områdespolisen hälsade på en förskola i Akalla.
– Det är fantastiskt att barnen lär känna vår områdespolis, säger förskolläraren Sahra Abdalle Hussein.
Det lyser av förväntan i barnens ögon när områdespolisen Rissa Seidou och två kollegor kliver in på förskolan Akalla Hill.
– Hej allihop, är ni glada att se polisen?
Salen fylls av ljudet från ett unisont ”jaaa!”, varpå samtliga 18 femåringar får berätta för polisen vad de heter. När hon till sist fått sorlet att tystna formulerar hon den stora och viktiga frågan:
– Vad gör polisen?
Svaren kommer smattrande utan betänketid: ”Tar tjuvarna”, ”Tar dumma människor”, ”Hjälper människor”. Rissa berömmer barnen och tar sedan fram en stor kasse.
– Här har jag presenter som ni ska få på slutet. Men först ska ni få jobba lite.
Ur kassen lyfter hon upp en bunt klippark med rubriken ”Klä din polis för olika uppdrag”. Entusiasmen går inte att ta miste på när barnen inser att de ska få göra klippdockor. ”Jag vill göra en tjejpolis!”, ropar en flicka och sätter saxen i arket.
Medan arbetet är i full gång kliver Rissa åt sidan och berättar bakgrunden till besöket, ett besök som kom till på polisens initiativ.
– Jag hade varit ute på förskolor ett par gånger före pandemin, men på senare tid har intresset att få besök av mig och andra poliser ökat kraftigt.
Förskolorna och polisen har en gemensam målsättning: att avdramatisera den roll som polisen har. Redan barn i förskoleåldern snappar upp att det händer otäcka saker i området, att människor blir skjutna eller utsätts för annan typ av våld.
Rissa Seidou har fått höra att vissa sökt till polisutbildningen med henne som förebild.
För en del barn har polisen kommit att förknippas med hemskheter, med företeelser som de inte förstår.
– Därför är det så viktigt att vi poliser får berätta för barnen vad vi gör, att vi finns här för deras skull, att de alltid kan komma fram och prata med oss. Vi besöker ofta skolor, men vi har bestämt att det trygghetsskapande arbetet ska börja ännu tidigare.
Nyligen skickade polisen ut en förfrågan till alla förskolor i stadsdelen Rinkeby-Kista och undrade om de skulle vilja ha besök. Responsen var översvallande.
– Vi skulle behöva vara fler områdespoliser för att klara den stora efterfrågan!
När de är ute på förskolorna pratar de självfallet om trafiksäkerhetsfrågor. Men Rissa har av erfarenhet insett att hon måste ta upp andra och svårare ämnen också, eftersom hon träffat barn med ”ett osunt intresse för vapen”.
– En sexåring kom till exempel fram till mig och frågade om han fick låna min pistol, om han fick prova att ”skjuta mig”. Jag har föreläst för många barn i olika stadsdelar men har aldrig stött på detta tidigare.
Intill oss börjar barnen bli klara med sina klippdockor. Rissa knäpper upp lite av sin skjorta och visar upp den svarta skyddsvästen undertill.
– Vad är det här?
Flera av barnen viftar med sina nyklippta dockor där skyddsvästen kommit på plats.
– Varför har vi en sån här?
Inget av barnen kan svara.
– Vi har den för att det finns onda människor som vill hugga polisen eller vill skjuta på oss. Känn här hur hård den är!
Polisens viktigaste vapen är munnen, pennan och papperet.
När alla barnen fått kliva fram och känna så kommer Rissa in på den kittlande och kanske viktigaste frågan av alla:
– Vilka är polisens viktigaste vapen?
Barnen sitter tysta, några förstulna blickar riktas mot pistolen i hölstret på hennes höft. Men ingen svarar, trots att hon upprepar frågan. Så hon svarar själv:
– Polisens viktigaste vapen är munnen, pennan och papperet, säger hon och pekar i tur och ordning på sin mun, sina pennor i bröstfickan och sitt block.
Rissa ber barnen upprepa: ”Munnen, pennan, pappret.”
– Pistolen här, säger hon och lägger handen på kolven, den använder vi väldigt sällan. Pistolen är inte bra, den hjälper inte.
Barnen lyssnar storögt medan hon berättar att när något har hänt, när några har bråkat med varandra, så pratar hon med alla och lyssnar på vad de har att säga. Och sedan skriver hon ner allt hon får höra.
– Det är som hos er här i förskolan, om ni blir arga på varandra ska ni ju inte börja bråka och puttas, ni ska prata med varandra.
– Inte puttas! upprepar ett av barnen och de andra hojtar med.
I ett hörn av salen står förskolans rektor Maud Svensson och följer mötet med stort intresse. Hon hade inte tänkt vara där, men när vi på tidningen ringde och frågade henne ett par dagar tidigare om hennes åsikter om besöket blev hon nyfiken.
Och hon sticker inte under stol med att hon också blev lite orolig.
– När jag förstod att media skulle vara här tänkte jag att det kunde bli ett konstigt fokus. Vi är ju vana vid alla negativa rubriker, vid all uppmärksamhet kring det tråkiga i vårt område samtidigt som vi tycker att det också händer så mycket positivt här.
Så vad tycker du så här långt?
– Det här är väldigt bra, såna här besök borde många förskolor få. Det var ju fantastiskt att höra hur hon beskrev polisens vapen för barnen.
Vad var du orolig för?
– Jag är alltid orolig för att vårt område blir mer stigmatiserat än det redan är. Jag hade trott att mötet nästan uteslutande skulle handla om cykelsäkerhet, så jag kände mig inte helt trygg när du förklarade att också andra frågor skulle komma upp.
Men nu känner du dig tryggare?
– Absolut, jag håller helt med om att vi måste avdramatisera polisens roll, få barnen att förstå vad polisen arbetar med. Precis som när vi bjuder in andra yrkesgrupper, till exempel brandmän eller renhållningsarbetare.
Rissas möte med barnen är på väg att rundas av, även om inget tyder på att barnen börjat tröttna.
– Hur många av er vill bli poliser? Räck upp en hand!
En hand åker upp i luften, och så ytterligare en. Till sist viftar hälften av barnen.
– Oj, fantastiskt! Det här måste vi berätta för våra chefer, säger hon och ler mot sina två kollegor intill.
Lucia, Taaliah och Hanna och deras kamrater på förskolan Akalla Hill fick ett uppskattat besök av områdespolisen.
Mätningar har visat att uppåt 75 procent av de boende i Järvaområdet har lågt eller inget förtroende för polisen, sådana attityder bland vuxna kan förstås smitta av sig på barnen.
– Genom att de lär känna mig och andra poliser i tidig ålder kan de få en mer korrekt och positiv bild av vår roll i området.
Rissa avslutar med att ta fram de 18 presenterna: varsin reflex i formen av en polisbil.
– Vi hade bara reflexer med tråkig text i lager, säger hon till mig efteråt. Så jag övertygade ledningen att låta mig beställa dessa bilar och även klippdockorna. Det måste vara roligt när vi kommer!
Rissa och hennes två kollegor, som vill förbli anonyma i tidningen, måste hasta vidare. Barnen vinkar till dem även efter att ytterdörren gått igen.
Ett par dagar senare ringer jag förskolläraren Sahra Abdalle Hussein och frågar vad barnen nu säger när de smält intrycken från besöket.
– De är så glada och upprymda, polisbilen har de satt på väskan eller overallen. Och de berättar spontant för de andra barnen om polisens viktigaste vapen: ”Munnen, pennan och pappret.”
Och hur har deras föräldrar reagerat? Många har ju en kylig inställning till polisen.
– Jättepositiva! De vill gärna ha bilder av sina barn med polisen. De har kanske inte sett polisen i den här rollen så ofta.
Själv har Sahra Abdalle Hussein sin åsikt klar:
– Polisen borde komma till oss varje år!
LÄS ÄVEN
Årets UBB-vinnare – Eva ger nytt liv åt gamla regellekar
Stort speltest – förskolor provspelar årets nyheter
Vikten av gemenskap i arbetslaget
Podcast Måste vi uppmärksamma högtider i förskolan och hur ska vi förhålla oss till vårdandshavares önskemål? I senaste avsnittet av podden pratar vi om högtider och traditioner.
Debatt Att skära ner på digitala läromedel gör att barnen i förskolan går miste om viktiga och spännande utbildningsmöjligheter. Det som den digitala världen kan erbjuda kommer den analoga aldrig att uppnå, skriver läraren i förskolan Nina Juréen.
Reportage Lärarna Åsa Lernberg och Louise Messer har lett ett utvecklingsarbete om leken i förskolan och vad det innebär att vara en lekkompetent lärare. På kuppen har de blivit ”lekens väktare” i verksamheten.
Forskning Forskaren: Därför har det större effekt på flickor än pojkar.
Krönika Är vi uppfinningsrika i saker som val av material, musik och i vår roll som förebilder så kan vi hitta vad som är nyckeln till rörelseglädje för varje barn, skriver Marie Eriksson.
Dilemmat Så svarar facket om att driva frågan om slopat karensavdrag.
Vår metod ”Barn påverkas tidigt av normer som säger att vit hudfärg är mer värd än brun”
Pedagogiska tips Lärarna Agneta Sandh och Carina Löwenberg väver in matematik och teknik in i barnens julpyssel.
Podcast Har fokuset på det digitala blivit för stort, är det verkligen i förskolan som skärmar är ett problem och hur använder vi digitala verktyg på ett kul och kreativt sätt? Det pratar vi om i det senaste avsnittet av Förskolan.
Skolpolitik Mindre barngrupper är inte oviktigt, men andra delar behöver vara på plats, säger forskaren Christian Eidevald som skrivit en rapport om hur kvaliteten i förskolan ska höjas.
Fokus Förskolans stora enkät visar att de flesta lärare i förskolan är positiva till läroplanens nya riktning med färre digitala inslag – men det finns även kritiska röster.
Fokus ”Positivt att jag får använda mig själv mer i undervisningen”
Fokus Skilda tolkningar av de nya skrivelserna hotar likvärdigheten, menar organisationen.
Fokus Då är det motiverat att använda digitala lärverktyg – två rektorer svarar på lärarnas frågor.
Fokus Skärmstopp kan försena barnens lärande, menar Guldäpplet-nominerade läraren.
Fokus Förskolläraren: Värdefullt verktyg för barn med annat modersmål går förlorat.
Fokus Lärarnas egna röster om den uppdaterade läroplanen för förskolan.
Fokus Danscertifierade förskolor rimmar väl med nyheterna i läroplanen.
Krönika Varför verkar det helt omöjligt att förmedla vad arbetet på förskolan innebär för utomstående? Hur extremt intensivt och krävande det är att vara ständigt påkopplad och ha hundra olika slags mänskliga processer i gång samtidigt, skriver läraren i förskolan Sara Agné.
Kultur Pyssel är något som ofta ses som lite oseriöst, på ett nedvärderande sätt. Men för mig är pyssel som en hel filosofi, säger dramatikern Anna Nygren, som skriver en pjäs om fenomenet.
Podcast Hur kan barnen vara med och forma sin vardag på förskolan, vad är ens möjligt utifrån rådande förutsättningar och vad säger barnen själva? Det pratar vi om i senaste avsnittet.
Arbetsmiljö Lärarna på förskolorna i Luleå larmar om att allt fler arbetsuppgifter läggs på dem.– Det här ingår inte i vår läroplan och vi skulle behöva en tydlig arbetsbeskrivning, säger Anneli Lifbom, lärare i förskolan och huvudskyddsombud Sveriges Lärare.
Krönika Christian Eidevald har sagt att det är större skillnad mellan en ettåring och en femåring i utveckling, än det är mellan en sexåring och en som går i trean på gymnasiet. Varför har inte det budskapet fått större genomslag? undrar läraren i förskolan Erik Stenkula.
Debatt Hela tiden hörs denna uppmaning till barnen i förskolan. Som positiv feedback, något som visar tilltro till barnets förmåga, är det självklart en föredömlig sak att säga, skriver Nina Linnaeus, lärare i förskolan.
Podcast I senaste avsnittet pratar vi med författaren Elin Larsson om barnens konflikter.
Fackböcker Väl hanterade kan barnens konflikter faktiskt bidra till både lärande och bättre relationer, menar Elin Larsson, lärare i förskolan, aktuell med en ny bok.
Krönika Barnskötare är viktiga i förskolan, inte för att ni gör samma jobb som förskollärare, utan för att ni gör ett annat. Att hävda att barnskötare behövs för att de gör samma jobb som lärare är bara dumt, skriver Eva Lindström.
Arbetsmiljö Arbetsmiljön i förskolan är dålig. Det problemet måste man lösa innan man går vidare med att låta barn få stanna längre, säger Andrea Meiling, ordförande för Sveriges Lärare i Göteborg.
Pedagogiska tips Lärarna i förskolan berättar om sina knep för att skapa en trygg barngrupp.
Arbetsmiljö ”Det är en arbetsmiljöfråga. Ett par bra skor kan kosta upp till 2 000 kronor”
Podcast Hur anpassar vi vilan efter ålder, hur möter vi föräldrars önskemål och krav och måste vi göra som vi alltid har gjort?
Debatt Konflikten mellan hemmet och förskolan kring arbetsscheman har växt till orimliga proportioner, skriver Tindra Skarin, lärare i förskolan.
Krönika Nu när det är fastslaget att även förskollärare är lärare är det dags att vi också får förutsättningar att utföra vårt undervisningsuppdrag, skriver Eva Lindström.
Vi lärare Nu ändrar vi titeln – i tidningar och digitala kanaler.
Fackligt En ny titel kan bidra till ökad status, säger förbundsordförande Anna Olskog.
Förskolefabriken Förskolans granskning visar att andelen storförskolor ökar, inte minst i storstadsområdena. Nu vill styret i Stockholms stad införa riktmärken.
Podcast I senaste avsnittet pratar förskollärarna Eva Lindström, Sandra Hollstedt och Johan Bispo om de estetiska ämnena.
Reportage Enbart språkundervisning räcker inte för att få en bra grund i förskolan, den behöver också kombineras med kulturförståelse, menar forskaren och förskolläraren Mirella Forsberg Ahlcrona.
Fackligt Vi har alltid drivit att yrkesgrupperna ska ha den utrustning som yrket kräver, säger Johanna Österljung, ordförande i Sveriges Lärare Sundbyberg.
Debatt Jag ser ofta små förskolor med dåligt placerade entréer, ologiska flöden och utemiljöer som varken stödjer barns behov eller pedagogiken, skriver Emma Crawley, miljöpsykolog och utvecklare av barns utemiljöer.
Forskning Forskaren och förskolläraren Magdalena Hulth vill få i gång en diskussion om hur de små barnens sexualitet ska bemötas i förskolan.
Pedagogiska tips Ett lugnare tempo utan stress står på mångas önskelista. Men för förskollärarna Åsa Ahlqvist Johansson och Anna Viberg i Stallarholmen är det redan en verklighet.
Podcast I senaste avsnittet pratar vi storförskolor. För vems skull byggs de stora förskolorna, är kritiken rättvis och hur är det att jobba i stora förskolor?
Förskolefabriken ”Man har helt tappat fokus på barnen” berättar förskollärare.
Förskolefabriken ”Viktigt att barnen har egna pedagoger.”
Förskolefabriken Det saknas forskning om vad storförskolorna innebär för barnen, berättar Maria Teder, arkitekt på Boverket.
Förskolefabriken Storförskolor försvårar trygga relationer – grunden till barnens utveckling och lärande.
Förskolefabriken Här är fem anledningar som ofta ges för att bygga storförskolor.
Förskolefabriken ”Ett enormt misslyckande.”
Krönika Dina arbetskamrater är grunden till hur du når ut till din barngrupp oavsett hur stillsam eller stimmig den är, skriver Erik Stenkula.