Språklärarnas kritik av nya timplanen

Remisstiden för förslaget till ny timplan för grundskolan har gått ut och synpunkterna har rasat in. Språklärarnas riksförbund riktar kritik mot den fortsatt styvmoderliga behandlingen av modersmålsundervisningen i Skolverkets förslag.

– Jag förstår inte hur de har tänkt, säger ordföranden Anu Viik. I den nya timplanen finns en chans att garantera en viss tid för modersmålet, men man tar den inte.

"Trolla fram tid som inte finns"

Hon hänvisar till åratal av diskussioner och till två omfattande utredningar, en om minoritetsspråk och en om modersmål, som kommit med konstruktiva förslag. Men Skolverket förbiser dessa utredningar.

– I dag viks i snitt en timme i veckan åt modersmål, vissa kommuner erbjuder ännu mindre. Det är konstigt att ha ett ämne, med lika höga mål i läroplan som andra ämnen, som inte garanteras plats i timplanen. Skolverket skjuter problemet till huvudmännen och till modersmålslärarna som ska trolla fram tid som inte finns.

Kräver tydlig lagtext

I dag kan modersmålsundervisning anordnas inom ramen för språkval, elevens val, skolans val eller utanför den garanterade undervisningstiden. Det är upp till rektorn att avgöra. Den som har ett nationellt minoritetsspråk som modersmål har större rättigheter till undervisning än andra som ansöker om modersmålsundervisning.

Skolverkets förslag att ta bort elevens val kan enligt vissa bedömare öppna för mer modersmålsundervisning inom ramen för skolans val. Men Anu Viik är skeptisk till om det kan fungera:

– I så fall borde man tydligt skriva i lagtexten att rektorn ska prioritera modersmål i skolans val.

Vad gäller moderna språk – tyska, franska och spanska – ser hon emellertid en tydlig förbättring i förslaget: i dag kan skolor minska antalet undervisningstimmar, men den möjligheten tas nu bort.

– Att garantera undervisningstiden i moderna språk stärker ämnets status bland alla andra ämnen.

Kräver mer resurser

Men förslaget kommer att kräva utökade resurser på skolorna, menar hon. Skälet till att vissa elever inte läser moderna språk i dag är att svenska, svenska som andraspråk och engelska många gånger används som en resurs för elever med specialpedagogiska behov. En del av eleverna har redan fullt upp med dessa språk – och läser därtill ofta svenska som andraspråk – och behöver därför fler lektionstimmar för att nå godkänt i dessa ämnen.

– Om nu alla elever ska läsa moderna språk framöver så måste inte bara dessa ämnen få mer resurser, även de specialpedagogiska insatserna måste förstärkas.

Vill se nivåindelad undervisning

De språklärare som bidragit med inspel till riksförbundets remissvar vädrar en oro för att det kan bli ännu svårare att hålla uppe studietempot för välmotiverade elever när fler skoltrötta elever kommer att ingå i undervisningen.

– Mot den bakgrunden efterlyser vi mindre grupper, men också möjligheten att läsa på olika nivåer beroende på ambition och intresse. Alla ska inte behöva ha uppnått samma mål i nian.

Det leder över till en annan käpphäst som språklärarna haft i många år: att stärka de moderna språkens ställning även på gymnasiet.

– I dag kan du läsa vissa program på gymnasiet utan en enda timme av något utländskt språk utöver engelska. Det är feltänkt, det räcker inte alltid med engelska. Vi behöver fler elever som läser moderna språk under hela gymnasietiden för att det ska få effekt i senare språkstudier på högskola och universitet.

Vill se fler timmar i engelska

En ytterligare effekt av att fler elever ska läsa moderna språk är att fler också kan få svårt att klara målen i engelska. Det är ett skäl till att Språklärarnas riksförbund efterlyser fler undervisningstimmar i den obligatoriska engelskan.

– Antalet timmar på högstadiet borde öka från dagens 200 till 272, lika många som för moderna språk.

Lärarförbundets remissvar ligger i stort sett i linje med språklärarnas: modersmålsundervisningen ska med i timplanen, obligatoriska engelskan bör få fler timmar och de moderna språkens ställning måste stärkas.

LÄS ÄVEN

Forskaren: Distansundervisning tuff utmaning för språklärare

Modersmål en bortglömd rätt

Modersmål inget språkval i praktiken

Så ska undervisning i modersmål få större plats i skolan