Läroboken har bytts ut – mot kopieringskaos
Läskrisen Kopieringskaos, ett ständigt ”klipp-och-klistrande” och sajtlänkande för att sammanställa det pedagogiska material som eleverna har rätt till. Det skapar en totalt oacceptabel situation som påverkar elevernas läsutveckling negativt, menar skoldebattören Per Kornhall.
En orsak till att eleverna läser allt mindre i skolan är att det finns färre texter som är skrivna för sin publik i dagens skola. Det menar Per Kornhall, skoldebattör och ordförande för Läromedelsförfattarna.
– Bara en liten bråkdel av svenska lärare kan köpa in de läromedel de tycker sig behöva. Lärarna är lojala mot barnen och försöker lösa det här genom att klippa och klistra. Och ställer sig och kopierar mängder med saker, säger han.
Att olika elever kan ha olika behov gör inte saken lättare.
– Det här är ett enormt slöseri med tid när de har kollegor, läroboksförfattare, med lång erfarenhet av skolan, som faktiskt har satt ihop bra material.
Utöver det kopierade och självtillverkade materialet är många av kunskapskällorna som eleverna tar del av utspridda på olika sajter och digitala plattformar, vilket påverkar elevernas lärande och läsutveckling i hög grad, enligt Per Kornhall.
– Jag tror att det blir väldigt splittrat för eleverna. Har du inte med dig kunskaper hemifrån om hur man ska orientera sig i informationen, ja då är du i någon mening rökt.
Läroböcker ingång till läsande
Böcker har alltid haft en betydelse för mänsklighetens utveckling och att inte få förmågan att skanna av olika texter i skolan leder till stora problem.
– Det folk inte riktigt förstår är att läromedel är till för dem som inte vill läsa. De är framtagna för att locka barnet att läsa. Det kan handla om allt från tonalitet och tilltalssätt till illustrationer och bildval. Det går inte bara att sätta vilken text som helst i händerna på ett barn.
Läromedel är en ingång till läsandet och består av texter som man annars inte skulle läsa frivilligt, förklarar han.
– Om man inte tvingas läsa de här ”tråkiga” texterna i skolan, hur ska man då få upp läshastigheten och läsvanan?
Elevers intresse för läsande har minskat. Närmare 57 procent av eleverna i årskurs nio uppger exempelvis att de bara läser om de måste, enligt den senaste Pisa-undersökningen.
– Det här är oerhört allvarligt. Vi har ju en skola för att lära oss sådant som vi inte lär oss naturligt och en av de sakerna är att läsa. Hela systemet bygger på att vi ska ha läromedel. Om man inte läser böcker i skolan, och inte skaffar sig de vanorna där, ja då kommer man ju inte att läsa helt enkelt. Det är väldigt bekymmersamt, säger Per Kornhall.
