Här är matematikbiennalens internationella stjärnor

Dan Meyer, Elin Kirsti Reikerås, Susanne Prediger och Paul Cobbhar är Matematikbiennalens internationella föreläsare, utvalda av programkommittéen.
Den här artikeln publicerades ursprungligen på en tidigare version av Ämnesläraren | Lärare i matematik, teknik, naturvetenskap mm

Matematikbiennalens programkommitté berättar om årets fyra internationella föreläsare.
– Ta tillfället i akt. Det här kan vara den enda chansen att lyssna på de här forskarna, säger Johan Häggström på Nationellt centrum för matematikutbildning.

Den 31 mars till den 1 april är det dags för 22:a upplagan av Matematikbiennalen som i år går av stapeln i Växjö - med 2000 besökare. Årets tema är "Hållbar matematikundervisning - hållbart för eleverna, lärarna, samhället och framtiden. På plats finns drygt 30 utställare och det kommer bjudas på mängder av matematikaktiviteter. Exempelvis föreläsningar om alltifrån algebraiskt tänkande till intensivundervisning till nya kursplaner och simuleringsbaserad hypotesprövning för högstadiet och gymnasiet.

Dessutom kommer fyra internationella stjärnor att föreläsa. Här förklarar fyra svenska matematikforskare varför du inte ska missa tillfället att lyssna på deras internationella forskarkollegor.

Dan Meyer, forskningsledare vid Stanford University. 

Dan Meyer.

– Dan Meyer är känd för sina ”TED talks”, det vill säga slagkraftiga kortföreläsningar om lärande i matematik. Där har han bland annat lanserat det han kallar ”Three Act Problems” eller ”Problemlösning i tre akter”. Första akten: Eleven utsätts för ett verklighetsbaserat problem eller tankekonflikt. I den andra får eleven undersöka vilken ytterligare information som behövs. Och i den tredje får eleven genomföra de beräkningar som behöver göras, säger Ulrica Dahlberg, gymnasielärare och forskare på Nationellt centrum för matematikutbildning (NCM).   

Elin Kirsti Reikerås, professor vid universitetet i Stavanger.

Elin Kirsti Reikerås.

– Elin Kirsti Reikerås är känd som medförfattare till boken ”Det matematiska barnet”. Hon leder forskningscentret Filiorum (latin som betyder ”för barn”, red.anm). I en longitudinell studie har man följt barn från förskola till årskurs fem. Speciellt intresse har lagts vid att studera barn som har uppvisat problem med matematik i årskurs fem och därefter följa dem bakåt i tiden med hjälp av tidigare insamlade data. Avsikten har varit att försöka särskilja mönster i deras matematiska svårigheter och utveckling under förskola och de tidiga skolåren, säger Hanna Palmér, professor i matematikdidaktik vid Linnéuniversitetet.

Susanne Prediger, professor i matematikpedagogik vid universitetet i Dortmund.

Susanne Prediger.

– Susanne Prediger forskar om det matematiska språkets betydelse för lärandet i matematik på högstadiet och gymnasiet. Hon kommer bland annat tala om vilka utmaningar som elever med svårigheter i matematik ställs inför i deras matematiska lärande. Samt redogöra för vad hennes forskning visat - om hur man kan stärka det matematiska språket och utveckla det matematiska kunnandet, säger Johan Häggström, pedagogisk utvecklare vid NCM.

Paul Cobb, professor i matematisk didaktik vid Vanderbilt University, Nashville.

Paul Cobb.

– Paul Cobb har forskat om sociomatematiska normer och driver nu ett projekt om hur verksamma lärare kan utveckla undervisningen med hjälp av så kallade mattecoacher. Han är också intresserad av frågan om vad kvalitet i matematikundervisningen kan vara och hur mattecoacher kan bidra till att öka den, säger Anna Teledahl, lektor i matematikdidaktik vid Högskolan Dalarna.

Här hittar du hela konferensschemat.

LÄS ÄVEN

Ny hård mattekritik mot betygsreformen

Ekblad: Nu vet jag hur eleverna blir motiverade i matten

Forskarens tips för att få i gång bra mattesamtal

Persson: Anpassa inte bort elevernas egen arbetsinsats