Johanna Anders, Jenna Svanberg, Marie Nordström och Ida Rådström på Centrala studie- och karriärvägledningen på Stockholms universitet. Foto: Johan Strindberg
Till startsidan
Porträttfoton: Jesper Mattsson, Johan Strindberg, Stefan Tell
Ai AI:s påverkan på arbetsmarknaden ökar kraven på studie- och yrkesvägledare. Vi diskuterar läget just nu med forskare, näringslivet och vägledare.
Kommer det att finnas jobb när jag är färdig? Frågan är välbekant för Marie Nordström, gruppledare för Centrala studie- och karriärvägledningen på Stockholms universitet. Allt oftare finns AI med i funderingarna redan innan någon har sökt sin utbildning.
– Vi är flera som jobbar här och pratar med varandra om samtalen vi haft, och alla har noterat att många blivande studenter undrar hur de ska välja för att vara säkra på att få ett jobb.
Något har förändrats i vad unga hoppas få ut av arbetslivet:
– Tidigare ville man tjäna mycket pengar och ha chefsjobb. Nu får vi många fler frågor om trygghet och fasta anställningar. Det märks även bland äldre som har varit ute i arbetslivet och kommer tillbaka.
Många kommer till vår fysiska mottagning just för behovet av att träffa en människa.
Frågorna om AI kommer särskilt från personer som funderar på ekonomi och it. Andra, exempelvis blivande personalvetare och beteendevetare, har fokus på en allt skakigare arbetsmarknad. Marie Nordström skiljer på allmän oro och frågor som uttryckligen handlar om tekniken.
Bland dem som vill läsa juridik möter hon däremot sällan samma AI-frågor. Där kan utbildningen i sig uppfattas som ett tryggt val, eftersom den öppnar för flera slags arbeten.
För vägledaren blir uppgiften att möta önskan om trygghet, även när det inte går att ge beskedet som personen hoppas på.
– Det är inte så att vi ska sitta och rapportera prognoser, en förväntning som kan finnas i början av ett samtal. Men sedan brukar många, som jag upplever det, vara nöjda och ha förståelse för att det inte finns några lätta, svartvita svar.
Samtalen kan handla om vad studenten själv kan göra under studietiden, exempelvis genom engagemang som kan få betydelse när det är dags att söka arbete. De kan också handla om att ge intresset utrymme när oron tar stor plats. Marie möter personer som verkligen brinner för ett område men redan har dragit slutsatsen att de inte kommer att få något jobb.
– Det kan vi aldrig veta. Motivation och intresse kan ju vara väldigt viktigt.
Många av dem som kommer till vägledningen har redan försökt hitta svar på egen hand. Marie och hennes kollegor märker att AI ofta har varit en första kontakt.
– Ibland säger de att de ”har frågat AI men ändå vill stämma av med en riktig människa”.
Hittills gäller det framför allt informationsfrågor. Marie -beskriver hur AI kan skapa missförstånd om examensregler och om vad en kandidat- respektive masterexamen innebär.
– De vägledande ”vad ska jag bli?”-frågorna vill de flesta -fortfarande bolla med oss.
Johanna Anders, Jenna Svanberg, Marie Nordström och Ida Rådström på Centrala studie- och karriärvägledningen på Stockholms universitet. Foto: Johan Strindberg
Karriärväxlare är en stor målgrupp på Stockholms universitet, och Marie berättar att de återkommande har samtal med människor som vill byta bana eller riktning.
– De är ofta mycket mer angelägna om att inte slösa sin tid. De vill välja något som leder till precis det de tänkt sig. Många tror att de behöver läsa en hel utbildning till eller börja om från början, men så är det inte alltid.
Här väger både tid och pengar tungt. Att ta tjänstledigt, lämna ett arbete eller börja studera efter en uppsägning innebär en stor insats. Då kan frågan om rätt kurs eller utbildning bli väldigt konkret.
Marie Nordström tror att behovet av någon att resonera med kommer att finnas kvar när arbetsmarknaden blir mer komplex. På mottagningen märks det också i hur människor väljer att ta kontakt.
– Vi har telefon och Zoom, men många kommer till vår fysiska mottagning just för behovet av att träffa en riktig människa. Samtalet är ju vårt verktyg, och jag tror att det blir extra viktigt att jobba med förståelse och empati, att möta människor i olika skeden.
AI påverkar arbetslivet, men det är svårt att säga vad det betyder för den som ska välja utbildning. Magnus Lodefalk, nationalekonom vid Örebro universitet och knuten till forskningsinstitutet Ratio, studerar hur tekniken påverkar jobb och löner. Han ser en central skillnad mellan att AI kan användas och att människor kan ersättas.
– Exponering betyder i vår värld hur tillämpbart AI är. Det betyder inte att AI kan automatisera mer i ett yrke. AI kan skapa nya uppgifter eller vara ett bra verktyg utan att man tar bort människan.
Måttet visar alltså inte hur många arbetsuppgifter som kommer att automatiseras. Magnus beskriver flera möjligheter: AI kan utföra uppgifter, skapa nya eller fungera som ett verktyg för den anställde.
Tillsammans med sina forskarkollegor har han tagit fram ett mått som visar hur användbar AI är i olika yrken. Skrivbordsjobb som nationalekonom, statistiker och mjukvaruutvecklare ligger högt. Det gör också kundtjänst och löneadministration. Jobb som innehåller mycket fysiskt arbete eller sociala relationer ligger lägre.
– AI har ju ingen fysisk kropp och är inte lika bra på åtminstone en del av de sociala relationer som människor har. Om man tittar på rörmokare är det väldigt fysiskt och kanske lite socialt också.
Men yrkestiteln berättar inte allt. En mjukvaruutvecklare på ett stort företag kan arbeta på ett annat sätt än en på ett litet. Företagen har olika resurser och har kommit olika långt med att använda tekniken. Magnus tar redovisningsbranschen som exempel:
– En liten byrå på landsbygden med två anställda kanske inte har lika stora resurser att ta till sig AI. Ett helt nystartat företag i Stockholm eller Göteborg, eller ett stort företag i branschen, kan ha andra
förutsättningar. Jobben kommer att skilja sig åt i hur mycket AI används beroende på vilken organisation man hamnar i.
I företag mer exponerade för AI verkar unga falla lite sämre ut än äldre.
Magnus Lodefalk ser att AI används allt mer och att fler jobbannonser efterfrågar AI-kompetens. Samtidigt finns tecken på att utvecklingen kan påverka yngre och äldre olika. I en studie som forskargruppen nu reviderar för en vetenskaplig tidskrift undersöker de hur det går för unga och äldre i företag där AI är mer eller mindre tillämpbart.
– I företag som är mer exponerade för AI verkar unga falla lite sämre ut än äldre. Företag kanske vill rekrytera lite mer seniorer och tycker att de kan utföra de enklare uppgifterna med AI eller med de befintliga anställda.
Han är försiktig med förklaringen. Det är svårt att avgöra exakt vad som beror på AI och vad som beror på annat. Dessutom förändras tekniken under tiden som forskarna studerar den.
– Vi ser inte att arbetslösheten i allmänhet ökar i förhållande till AI. Det är snarare att det förändras för vissa grupper, att det blir lite färre jobb jämfört med tidigare eller att lönerna påverkas. Men framför allt stöter de flesta på AI på jobbet på ett helt annat sätt. Det förändrar hur man jobbar och vad man gör.
För den som ska välja utbildning räcker det därför inte att fråga om ett yrke kommer att finnas kvar. Magnus framhåller att få yrken försvinner helt. Däremot kan antalet jobb minska och arbetsuppgifterna förändras.
– Inom ett och samma jobb kan man få en annan roll. Jag tror framför allt att innehållet förändras. Då handlar det också om att studenterna får med sig ett lärande förhållningssätt, att man kommer att behöva lära om många gånger och ta till sig de här verktygen.
I vägledningssamtalet tycker han att arbetsmarknadsutsikterna behöver vägas samman med personens fallenhet och intresse. Hur AI kan användas i yrket är en av flera frågor att fundera över.
– Är man väldigt intresserad av ett visst område och brinner för det kanske man ska välja det även om det blir en tuff arbetsmarknad där. Är man riktigt bra på något brukar man ofta kunna jobba med det. Men det vore konstigt om man inte funderade på hur man kan använda AI i yrket, eller om det kommer att behövas lite färre personer, åtminstone om man arbetar som man har gjort tidigare.
Samtidigt kan arbetsuppgifter som människor tycker är enformiga bli möjliga att lämna över till tekniken.
– Då kanske vi kan göra mer av sådant som vi människor är bra på.
Samtidigt som många har svårt att få jobb letar företag efter medarbetare med rätt kompetens. För Kristina Cunningham, expert på kompetensförsörjning på Svenskt Näringsliv, är det en viktig del av bilden när AI:s påverkan på arbetsmarknaden diskuteras.
– Vi har många arbetslösa, både personer med kort utbildning och akademiker, samtidigt som många företag letar efter kompetens. Tidigare kanske det räckte med en akademisk utbildning. I dag ser vi att det är viktigare vilken akademisk utbildning man har.
Svenskt Näringsliv ser AI som en möjlighet att höja produktiviteten och stärka företagens konkurrenskraft.
– Vi behöver spetskompetens, men vi behöver också människor som är bra på sitt yrkeskunnande och kan använda de här verktygen. Det gäller oavsett om man är kommunikatör, receptionist eller jobbar inom bygg eller transport.
Hon beskriver AI som en stor strukturomvandling som redan är i gång. Arbetsuppgifter som handlar om språk, text, kod och information påverkas mycket. Det märks inom bland annat juridik, ekonomi, administration, kundtjänst och kommunikation.
Man kommer kanske att ha fler yrken och bygga på under livets gång.
För en ekonom kan det handla om att snabbare analysera data. För en jurist om att söka fram rättsfall och andra texter. Samtidigt framhåller Kristina att företagen fortfarande behöver människor med kunskap inom sitt område.
För den som vägleder inför ett utbildningsval lyfter Kristina värdet av att undersöka vilka utbildningar som leder till arbete. Hon hänvisar till prognoser från Arbetsförmedlingen och SCB, men också till Svenskt Näringslivs egna uppföljningar av etableringen efter gymnasiet och högskolan.
– Det är bra att lägga tid på att titta på vilka yrken som efterfrågas på olika nivåer. Sedan ska man också bygga på vad man är intresserad av. Men ingenting går att ”framtidssäkra”.
Hon vill samtidigt vara försiktig med att förklara ungas svårigheter att komma in på arbetsmarknaden med AI. De senaste årens lågkonjunktur behöver också finnas med i resonemanget.
– Vi har haft två väldigt tuffa år med en påtaglig lågkonjunktur, och då brukar det alltid vara unga som drabbas.
Praktik kan vara en viktig väg in, menar hon. Utbildningssystemet behöver både ge kunskaper som företagen efterfrågar och skapa möjligheter till kontakt med arbetslivet.
När Svenskt Näringsliv frågar företagen vilka förmågor de värderar högt återkommer också sådant som engagemang, samarbetsförmåga och problemlösning. Kristina betonar att någon behöver kunna bedöma och ta ansvar för det som verktygen producerar.
– AI tar ju inte ansvar för resultatet. Det behövs människor som säkerställer att det inte finns brister och som kvalitetssäkrar.
Behovet av ny kompetens gäller också dem som redan arbetar. Kristina beskriver hur kurser om AI nu riktas till olika yrkesgrupper, exempelvis upphandlare och personer inom bygg och energi. För den som har erfarenhet kan en sådan komplettering vara ett sätt att utvecklas inom sitt område.
– Företagen värderar arbetslivskunskap och att man har arbetat väldigt högt. Men man kanske behöver bygga på med sådant som är eftertraktat just nu eller med de delar som utvecklas i yrket.
Därför tycker hon att utbildningarnas upplägg är viktigt. Den som arbetar behöver kunna studera flexibelt och vill inte alltid gå en längre utbildning. Korta kurser kan göra det möjligt att fylla på utan att börja om.
Det första utbildningsvalet kan också sättas i det perspektivet.
– Man ska nog tänka att man kanske kommer att ha flera yrken och bygga på under livets gång. Det är inte ett val som blir det enda valet.
LÄS ÄVEN
Syv-rollen i en AI- och TikTok-värld
Nya böcker om AI och hybrida arbetsplatser
Allt fler vägledare använder AI i jobbet
Ida Lindell: ”Mer AI inom SYV – ja tack!”
Från förskolan till AI – 3 nya yrkesintroducerande böcker
Sveriges första AI-SYV är här – turnerar landet runt
Ai AI:s påverkan på arbetsmarknaden ökar kraven på studie- och yrkesvägledare. Vi diskuterar läget just nu med forskare, näringslivet och vägledare.
Nytt nummer Det sista vi ska göra är att fastna i prognoserna! Det är en av slutledningarna vi drar i det nya numret av Vi Vägledare – med AI-revolutionen som tema.
Konferens Hur hjälper vi elever att upptäcka fler möjligheter och utveckla förmågan att välja? På Vägledarkalendariets konferens möttes forskning, skolvardag och frågor om framtidens gymnasieskola.
Konferens Vem ska egentligen ta ansvar för framtidens hållbara arbetsliv? Nyblivna styrelseledamoten Ida Lindell skriver ”dagbok” från Sveriges Vägledarförenings rikskonferens.
Mitt jobb Från helklass till individuella samtal – när Anna Braun växlade från lärare till syv behövde hon bryta med det invanda.
Panelen Vi frågade tre studie- och yrkesvägledare om trenden att allt fler kommuner låter SAO komplettera eller ersätta prao.
Mitt jobb Emma Olsson har studerat på folkhögskola, komvux och universitet och haft väsensskilda jobb – en perfekt bakgrund för en folkan-syv!
Panelen Vi frågade tre studie- och yrkesvägledare om hur elevens mående påverkar strategierna i samtalsrummet.
Krönika ”Till dig som fortfarande frågar hur syv integreras i undervisningen: den är redan där”, skriver studie- och yrkesvägledaren Ida Lindell.
Panelen Vi frågade tre studie- och yrkesvägledare om den svåra balansgången mellan förväntningar och möjligheter.
Mitt jobb Jennie Garper är inte bara syv för 500 elever utan brett delaktig i hela skolans verksamhet. ”Jag måste vara väldigt strukturerad.”
Studie- och yrkesvägledare Vägledarkalendariet bygger om! I nya numret av Vi Vägledare träffar vi de nya programansvariga, och redaktör Kjell Häglund förklarar vikten av syv-konferenser.
Fackböcker Ny facklitteratur om samtalsmetodik, språk och arbetsmarknad, och … händernas yrkesberättelser!
Panelen Vi frågade tre studie- och yrkesvägledare hur de diskuterar frågor om yrkesprogram och statusjobb med elever – och med vårdnadshavare.
Mitt jobb Vägledarveteranen Lena Ångnell ger sina bästa syv-råd till dem som ska ta över.
Lön Den nya statistiken visar hur mycket studie- och yrkesvägledare tjänar – och hur skillnaderna ser ut över hela landet.
Studie- och yrkesvägledare Det var den statliga utredningen som alla studie- och yrkesvägledare väntat på – men vart tog de viktiga reformerna vägen? Detta och mycket mer skriver vi om i årets sista nummer av Vi Vägledare.
Konferens ”skönt att kliva ur ekorrhjulet en stund och reflektera över hur mycket vårt arbete som sker utan att vi riktigt sätter ord på det.” Så var dag 2 på Sveriges Vägledarförenings konferens.
Konferens Sveriges Vägledarförening fyller 50 år och firar med fullsatt konferens i Stockholm.
Mitt jobb ”Nu var det jag som skulle vara syv:en … det var nervöst!” Sofie Jönsson om känslan att gå från utbildning till första syv-jobbet.
Studie- och yrkesvägledare Forskare och vägledare, akademi och arbetsliv, samlades för att diskutera breddad rekrytering, karriärlärande och ungas möjligheter i utbildningssystemet – missade du terminens första syv-konferens kan du se den här.
Panelen Vi frågade tre studie- och yrkesvägledare om deras erfarenheter av och strategier kring npf-diagnoser.
Nytt nummer ”Det finns verkligen en anledning till att studie- och yrkesvägledare bär en särskild stolthet över sin utbildning”, skriver redaktör Kjell Häglund om syv:arnas unika mix av kompetenser.
Fackligt Dags för digitalt stormöte med Sveriges Lärares intresseförening för studie- och yrkesvägledare.
Krönika Ida Lindell om en tilltagande svårighet att prioritera syv-yrkets huvuduppdrag – och om ”flera saker vi kan göra för att flytta fokus från ’kundtjänst’ till ’vägledning’”.
Mitt jobb Som många andra vägledare har Julia von Hellens en deltidstjänst. Det unika är att hon kombinerar det med egenföretagande i en helt annan bransch. Hur får hon det att gå ihop?
Studie- och yrkesvägledare Hur ska vi navigera i ett förändrat utbildningslandskap? Det var den övergripande frågan som ställdes på Vägledarkalendariets andra konferens för året.
Studie- och yrkesvägledare Är höjd status och kvalitetssäkring lösningen, när allt färre söker in på syv-utbildningen? Nya numret av Vi Vägledare har kommit!
Panelen Vi har frågat tre studie- och yrkesvägledare hur de tänker kring motiverande samtal och arbetar med dem rent praktiskt.
Elevhälsa Samtliga professioner som ingår i dagens elevhälsoteam är kritiska till regeringens plan att ta bort specialpedagoger från elevhälsan. Men det finns ytterligare en yrkesgrupp som borde få en värdefull EHT-roll: studie- och yrkesvägledarna.
Mitt jobb Dubbelt så roligt, dubbelt så bra. KAA-arbetet fungerar så mycket bättre när man är två och samverkar.
Reportage Ute på skolorna är allt som vanligt – men arbetsgivaren är ett specialiserat syv-bolag, som erbjuder ett helt kollegialt sammanhang. Häng med på deras personalmöte!
Studie- och yrkesvägledare Drömmen om vägledarkolleger … det är temat för det nya numret av Vi Vägledare.
Panelen Vi frågar tre studie- och yrkesvägledare om AI: hur de använt AI hittills, hur de hoppas kunna använda AI i framtiden och – hur de hoppas slippa …
Studie- och yrkesvägledare Stor delaktighet i chatten när Vägledarkalendariets första konferens för året arrangerades online under torsdagen.
Studie- och yrkesvägledare Vi Vägledares Cecilia Lindgren utser landets tre bästa syv-poddar.
Studie- och yrkesvägledare Annika Davén och Aino Collmar berättar om vilka syv-samtalsämnen som intresserar lyssnarna mest.
Krönika Ida Lindell vill gärna se studie- och yrkesvägledning som något mätbart – och förklarar på vilket sätt.
Studie- och yrkesvägledare Det tar tre år att högskoleutbilda sig till studie- och yrkesvägledare. Så hur kan man nu bli ”certifierad vägledare” på bara sex veckor?
Studie- och yrkesvägledare Nytt nummer ute av Vi Vägledare! Redaktör Häglund om innehållet – inte minst en granskning av online-certifieringen av syv:ar.
Studie- och yrkesvägledare Vi frågar tre studie- och yrkesvägledare om vad en legitimation skulle kunna göra för arbetsvillkor och återväxt – och om eventuella problem.
Studie- och yrkesvägledare Vi Vägledares Cecilia Lindgren tipsar om Sveriges tre bästa poddar om studie- och yrkesvägledning.
Ai Ett steg framåt men två steg bakåt? Studie- och karriärvägledarna Joakim Cao och Petra Parmvi varnar för riskerna med ”AI-syv”.
Krönika Kan ”career slowdown” bli mer än ett tillfälligt trendbegrepp? Elin Fellers hoppas på en hållbar framtid för ”grön vägledning”.
Mitt jobb I Forshaga har studie- och yrkesvägledning blivit inte bara skolans utan hela kommunens ansvar – mycket tack vare Malin Andersson, som tilldelats Vägledarpriset för sin gärning.
Panelen Tre studie- och yrkesvägledare ger sin syn på hur det professionsöverskridande arbetet fungerar på deras skolor – och berättar vad de önskar sig mest av det nya syv-året 2025.
Studie- och yrkesvägledare Den 1 juli 2025 träder den nya gymnasiereformen i kraft och ersätter kursbetyg med ämnesbetyg. Vilka konsekvenser får det?
Studie- och yrkesvägledare Den internationella dimensionen är undanskymd men viktig i studie- och yrkesvägledning. Mobiliteten mellan länder lockar, och det gäller att navigera rätt.
Annat ”Gymnasiereformen skapar förvirring och många frågor”, skriver Vi Vägledares redaktör i sin presentation av det nya numret – som försöker bringa lite klarhet kring Gy25.
Krönika Gymnasievalet är elevens första stora svåra livsbeslut. Genom att ställa upp det som en komplex ekvation visar syv:en Ida Lindell vägen till ett större, stabilare beslutsunderlag.