När AI förändrar jobben – hur vägleder vi?

Porträttfoton: Jesper Mattsson, Johan Strindberg, Stefan Tell

AI:s påverkan på arbetsmarknaden ökar kraven på studie- och yrkesvägledare. Vi diskuterar läget just nu med forskare, näringslivet och vägledare.

VÄGLEDAREN: Studenterna söker trygghet och säkra svar

Kommer det att finnas jobb när jag är färdig? Frågan är välbekant för Marie Nordström, gruppledare för Centrala studie- och karriärvägledningen på Stockholms universitet. Allt oftare finns AI med i funderingarna redan innan någon har sökt sin utbildning.

– Vi är flera som jobbar här och pratar med varandra om samtalen vi haft, och alla har noterat att många blivande studenter undrar hur de ska välja för att vara säkra på att få ett jobb.

Något har förändrats i vad unga hoppas få ut av arbetslivet:

– Tidigare ville man tjäna mycket pengar och ha chefsjobb. Nu får vi många fler frågor om trygghet och fasta anställningar. Det märks även bland äldre som har varit ute i arbetslivet och kommer tillbaka.

Många kommer till vår fysiska mottagning just för behovet av att träffa en ­människa.

Marie Nordström

Frågorna om AI kommer särskilt från personer som funderar på ekonomi och it. Andra, exempelvis blivande personalvetare och beteendevetare, har fokus på en allt skakigare arbetsmarknad. Marie Nordström skiljer på allmän oro och frågor som uttryckligen handlar om tekniken.

Bland dem som vill läsa juridik möter hon däremot sällan samma AI-frågor. Där kan utbildningen i sig uppfattas som ett tryggt val, eftersom den öppnar för flera slags arbeten.

För vägledaren blir uppgiften att möta önskan om trygghet, även när det inte går att ge beskedet som personen hoppas på.

– Det är inte så att vi ska sitta och rapportera prognoser, en förväntning som kan finnas i början av ett samtal. Men sedan brukar många, som jag upplever det, vara nöjda och ha förståelse för att det inte finns några lätta, svartvita svar.

Samtalen kan handla om vad studenten själv kan göra under studietiden, exempelvis genom engagemang som kan få betydelse när det är dags att söka arbete. De kan också handla om att ge intresset utrymme när oron tar stor plats. Marie möter personer som verkligen brinner för ett område men redan har dragit slutsatsen att de inte kommer att få något jobb.

– Det kan vi aldrig veta. Motivation och intresse kan ju vara väldigt viktigt.

Många av dem som kommer till vägledningen har redan försökt hitta svar på egen hand. Marie och hennes kollegor märker att AI ofta har varit en första kontakt.

– Ibland säger de att de ”har frågat AI men ändå vill stämma av med en riktig människa”.

Hittills gäller det framför allt informationsfrågor. Marie -beskriver hur AI kan skapa missförstånd om examensregler och om vad en kandidat- respektive masterexamen innebär.

– De vägledande ”vad ska jag bli?”-frågorna vill de flesta -fortfarande bolla med oss.

Johanna Anders, Jenna Svanberg, Marie Nordström och Ida Rådström på Centrala studie- och karriär­vägledningen på Stockholms universitet. Foto: Johan Strindberg

Karriärväxlare är en stor målgrupp på Stockholms universitet, och Marie berättar att de återkommande har samtal med människor som vill byta bana eller riktning.

– De är ofta mycket mer angelägna om att inte slösa sin tid. De vill välja något som leder till precis det de tänkt sig. Många tror att de behöver läsa en hel utbildning till eller börja om från början, men så är det inte alltid.

Här väger både tid och pengar tungt. Att ta tjänstledigt, lämna ett arbete eller börja studera efter en uppsägning innebär en stor insats. Då kan frågan om rätt kurs eller utbildning bli väldigt konkret.

Marie Nordström tror att behovet av någon att resonera med kommer att finnas kvar när arbetsmarknaden blir mer komplex. På mottagningen märks det också i hur människor väljer att ta kontakt.

– Vi har telefon och Zoom, men många kommer till vår fysiska mottagning just för behovet av att träffa en riktig människa. Samtalet är ju vårt verktyg, och jag tror att det blir extra viktigt att jobba med förståelse och empati, att möta människor i olika skeden. 

 

NATIONALEKONOMEN: Unga klarar sig sämre än äldre i företag med mer AI

AI påverkar arbetslivet, men det är svårt att säga vad det betyder för den som ska välja utbildning. Magnus Lodefalk, nationalekonom vid Örebro universitet och knuten till forskningsinstitutet Ratio, studerar hur tekniken påverkar jobb och löner. Han ser en central skillnad mellan att AI kan användas och att människor kan ersättas.

– Exponering betyder i vår värld hur tillämpbart AI är. Det betyder inte att AI kan automatisera mer i ett yrke. AI kan skapa nya uppgifter eller vara ett bra verktyg utan att man tar bort människan.

Måttet visar alltså inte hur många arbetsuppgifter som kommer att automatiseras. Magnus beskriver flera möjligheter: AI kan utföra uppgifter, skapa nya eller fungera som ett verktyg för den anställde.

Tillsammans med sina forskar­kollegor har han tagit fram ett mått som visar hur användbar AI är i olika yrken. Skrivbordsjobb som nationalekonom, statistiker och mjukvaruutvecklare ligger högt. Det gör också kundtjänst och löneadministration. Jobb som innehåller mycket fysiskt arbete eller sociala relationer ligger lägre.

– AI har ju ingen fysisk kropp och är inte lika bra på åtminstone en del av de sociala relationer som människor har. Om man tittar på rörmokare är det väldigt fysiskt och kanske lite socialt också.

Men yrkestiteln berättar inte allt. En mjukvaruutvecklare på ett stort företag kan arbeta på ett annat sätt än en på ett litet. Företagen har olika resurser och har kommit olika långt med att använda tekniken. Magnus tar redovisningsbranschen som exempel:

– En liten byrå på landsbygden med två anställda kanske inte har lika stora resurser att ta till sig AI. Ett helt nystartat företag i Stockholm eller Göteborg, eller ett stort företag i branschen, kan ha andra

förutsättningar. Jobben kommer att skilja sig åt i hur mycket AI används beroende på vilken organisation man hamnar i.

I företag mer exponerade­ för AI verkar unga falla lite sämre ut än äldre.

Magnus Lodefalk

Magnus Lodefalk ser att AI används allt mer och att fler jobbannonser efterfrågar AI-kompetens. Samtidigt finns tecken på att utvecklingen kan påverka yngre och äldre olika. I en studie som forskargruppen nu reviderar för en vetenskaplig tidskrift undersöker de hur det går för unga och äldre i företag där AI är mer eller mindre tillämpbart.

– I företag som är mer exponerade för AI verkar unga falla lite sämre ut än äldre. Företag kanske vill rekrytera lite mer seniorer och tycker att de kan utföra de enklare uppgifterna med AI eller med de befintliga anställda.

Han är försiktig med förklaringen. Det är svårt att avgöra exakt vad som beror på AI och vad som beror på annat. Dessutom förändras tekniken under tiden som forskarna studerar den.

– Vi ser inte att arbetslösheten i allmänhet ökar i förhållande till AI. Det är snarare att det förändras för vissa grupper, att det blir lite färre jobb jämfört med tidigare eller att lönerna påverkas. Men framför allt stöter de flesta på AI på jobbet på ett helt annat sätt. Det förändrar hur man jobbar och vad man gör.

För den som ska välja utbildning räcker det därför inte att fråga om ett yrke kommer att finnas kvar. Magnus framhåller att få yrken försvinner helt. Däremot kan antalet jobb minska och arbetsuppgifterna förändras.

– Inom ett och samma jobb kan man få en annan roll. Jag tror framför allt att innehållet förändras. Då handlar det också om att studenterna får med sig ett lärande förhållningssätt, att man kommer att behöva lära om många gånger och ta till sig de här verktygen.

I vägledningssamtalet tycker han att arbetsmarknadsutsikterna behöver vägas samman med personens fallenhet och intresse. Hur AI kan användas i yrket är en av flera frågor att fundera över.

– Är man väldigt intresserad av ett visst område och brinner för det kanske man ska välja det även om det blir en tuff arbetsmarknad där. Är man riktigt bra på något brukar man ofta kunna jobba med det. Men det vore konstigt om man inte funderade på hur man kan använda AI i yrket, eller om det kommer att behövas lite färre personer, ­åtminstone om man arbetar som man har gjort tidigare.

Samtidigt kan arbetsuppgifter som människor tycker är enformiga bli möjliga att lämna över till tekniken.

– Då kanske vi kan göra mer av sådant som vi människor är bra på.

 

NÄRINGSLIVET: Yrkeskunnandet behövs även med AI

Samtidigt som många har svårt att få jobb letar företag efter medarbetare med rätt kompetens. För Kristina Cunningham, expert på kompetensförsörjning på Svenskt Näringsliv, är det en viktig del av bilden när AI:s påverkan på arbetsmarknaden diskuteras.

– Vi har många arbetslösa, både personer med kort utbildning och akademiker, samtidigt som många företag letar efter kompetens. Tidigare kanske det räckte med en akademisk utbildning. I dag ser vi att det är viktigare vilken akademisk utbildning man har.

Svenskt Näringsliv ser AI som en möjlighet att höja produktiviteten och stärka företagens konkurrenskraft.

– Vi behöver spetskompetens, men vi behöver också människor som är bra på sitt yrkeskunnande och kan använda de här verktygen. Det gäller oavsett om man är kommunikatör, receptionist eller jobbar inom bygg eller transport.

Hon beskriver AI som en stor strukturomvandling som redan är i gång. Arbetsuppgifter som handlar om språk, text, kod och information påverkas mycket. Det märks inom bland annat juridik, ekonomi, administration, kundtjänst och kommunikation.

Man kommer kanske att ha fler yrken och bygga på under livets gång.

Kristina Cunningham

För en ekonom kan det handla om att snabbare analysera data. För en jurist om att söka fram rättsfall och andra texter. Samtidigt framhåller Kristina att företagen fortfarande behöver människor med kunskap inom sitt område.

För den som vägleder inför ett utbildningsval lyfter Kristina värdet av att undersöka vilka utbildningar som leder till arbete. Hon hänvisar till prognoser från Arbetsförmedlingen och SCB, men också till Svenskt Näringslivs egna uppföljningar av etableringen efter gymnasiet och högskolan.

– Det är bra att lägga tid på att titta på vilka yrken som efterfrågas på olika nivåer. Sedan ska man också bygga på vad man är intresserad av. Men ingenting går att ”framtidssäkra”.

Hon vill samtidigt vara försiktig med att förklara ungas svårigheter att komma in på arbetsmarknaden med AI. De senaste årens lågkonjunktur behöver också finnas med i resonemanget.

– Vi har haft två väldigt tuffa år med en påtaglig lågkonjunktur, och då brukar det alltid vara unga som drabbas.

Praktik kan vara en viktig väg in, menar hon. Utbildningssystemet behöver både ge kunskaper som företagen efterfrågar och skapa möjligheter till kontakt med arbetslivet.

När Svenskt Näringsliv frågar företagen vilka förmågor de värderar högt återkommer också sådant som engagemang, samarbetsförmåga och problemlösning. Kristina betonar att någon behöver kunna bedöma och ta ansvar för det som verktygen producerar.

– AI tar ju inte ansvar för resultatet. Det behövs människor som säkerställer att det inte finns brister och som kvalitetssäkrar.

Behovet av ny kompetens gäller också dem som redan arbetar. Kristina beskriver hur kurser om AI nu riktas till olika yrkesgrupper, exempelvis upphandlare och personer inom bygg och energi. För den som har erfarenhet kan en sådan komplettering vara ett sätt att utvecklas inom sitt område.

– Företagen värderar arbetslivskunskap och att man har arbetat väldigt högt. Men man kanske behöver bygga på med sådant som är eftertraktat just nu eller med de delar som utvecklas i yrket.

Därför tycker hon att utbildningarnas upplägg är viktigt. Den som arbetar behöver kunna studera flexibelt och vill inte alltid gå en längre utbildning. Korta kurser kan göra det möjligt att fylla på utan att börja om.

Det första utbildningsvalet kan också sättas i det perspektivet.

– Man ska nog tänka att man kanske kommer att ha flera yrken och bygga på under livets gång. Det är inte ett val som blir det enda valet.

LÄS ÄVEN

Syv-rollen i en AI- och TikTok-värld

Nya böcker om AI och hybrida arbetsplatser

Allt fler vägledare använder AI i jobbet

Ida Lindell: ”Mer AI inom SYV – ja tack!”

Från förskolan till AI – 3 nya yrkesintroducerande böcker

Sveriges första AI-SYV är här – turnerar landet runt