Efter kritiken: ”Vem fyller forskningsluckorna?”
Thomas Nygren skriver om faktorn som saknas för en vetenskaplig grund i skolan.
Debatt
Skolmyndigheterna får kritik för att deras stöd inte vilar på vetenskaplig grund.
Samtidigt lyser den sortens studier som Riksrevisionen efterfrågar med sin frånvaro:
Varken Skolforskningsinstitutet eller andra finansiärer har sådana som sitt ansvar.
Thomas Nygren förklarar vad som behövs.
Riksrevisionens granskning av skolmyndigheterna pekar på viktiga förbättringsområden om vi menar allvar med att skolan ska vila på vetenskaplig grund.
”Rensa i röran”
Förslagen om att rensa i röran av ”forskningsartiklar”, stärka den vetenskapliga kompetensen på myndigheterna och bygga en vetenskaplig kunskapsdatabas är välkomna.
Myndigheterna måste kunna bedöma vad som bidrar till elevers kunskapsutveckling, veta hur man samlar in och analyserar data för att dra hållbara slutsatser om undervisningen och ge stöd till skolorna utifrån det samlade kunskapsläget.
”Strukturella problem”
Det Riksrevisionen inte berör är de mer strukturella problemen. Ett av dem rör Skolforskningsinstitutets uppdrag. Gustaf B. Birks avhandling[1] visar att Skolfi skapades utifrån två olika logiker:
- en mer evidensorienterad logik med fokus på att sammanställa forskning, och
- en professionsstärkande logik med fokus på att finansiera praktiknära forskning.
Skolfis översikter konstaterar gång på gång att det saknas relevant forskning inom många områden där lärare behöver stöd, till exempel om vad som faktiskt fungerar för att stärka elevers demokratiska kompetens eller källkritik.
”Forskningsluckor”
Men om översikterna visar på stora forskningsluckor – vem fyller dem?
I dag ligger det inte i Skolfis uppdrag att finansiera just den typ av effektstudier som ofta saknas. Den här typen av forskning passar nämligen sällan in i Skolfis professionsstärkande logik.
Skolfi står därmed på två ben, men saknar ett tredje: ett uppdrag att bygga upp den kunskap som deras översikter efterfrågar.
Inte heller andra forskningsfinansiärer har ett sådant ansvar.
Färre studier
En genomgång av bidragen till de största utbildningsvetenskapliga konferenserna (AERA EARLI, ECER, ACE & HKERA) visar att andelen design- och experimentella studier har minskat internationellt från 17 procent till procent mellan 2013 och 2023, medan andelen kvalitativa studier ökat från 30 procent till 45 procent.[2]
Forskning som systematiskt testar vad som fungerar i undervisningen är särskilt ovanlig i bidrag från de skandinaviska länderna – ungefär 5 procent.
Samtidigt ställs krav på att skolan ska vila på vetenskaplig grund.
Krävs mer än skärpta rutiner
Vi hamnar i en paradox när skolmyndigheterna ska basera sitt arbete på forskning, men en relativt liten del av forskningen är inriktad på att ta reda på vad som fungerar, när det fungerar och för vilka elever.
Färre utbildas
Trenden bort från experimentell undervisningsforskning gör dessutom att allt färre forskare utbildas i att genomföra och granska den typen av studier.
Om vi menar allvar med vetenskaplig grund i skolan krävs därför mer än skärpta rutiner på myndigheterna. Vi behöver en strukturell förändring med ett tredje stödben med långsiktiga, systematiska studier av undervisningens effekter i den svenska skolan som en självklar del av skolans kunskapsförsörjning.
Thomas Nygren, professor i historia och samhällskunskap, Uppsala universitet
[1] Bjurhammer Birck, Gustaf (2025). Idén om en forskningsbaserad skola: Förskjutningar och implikationer, 1997–2015. Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2025
[2] Izaak Dekker & Martijn Meeter (2025) Trends in the types and variety of evidence that educational researchers present 2010-2024. EARLI 25 Augusti 2025.
Vill du skriva en debattartikel på Vi Lärare?
Gör så här:
- Skriv max 3 000 tecken, underteckna med namn, titel och gärna bostadsort.
- Skicka helst texten som en Word-fil, och bifoga gärna ett högupplöst porträttfoto i färg (oftast duger en selfie tagen i bra ljus).
- Mejla texten till adressen nedan och skriv även ditt mobilnummer i mejlet ifall vi behöver diskutera texten.
Mejla till oss på: debatt@vilarare.se
LÄS ÄVEN:
Riksrevisionens kritik: Svagt stöd för vetenskaplig grund
Skolverkets besked – så ska de återfå lärarnas förtroende
Edholm: ”Skolverket har inte varit lärarnas bästa vän”
