22 heta valfrågor för skolan – så svarar partierna

1). Bör det införas en nationell reglering av lärares undervisningstid?

• Miljöpartiet: Ja. Det behövs reglering som säkerställer en bra arbetsmiljö och rimlig arbetsbelastning för Sveriges lärare.
• Kristdemokraterna: Ja.
• Socialdemokraterna: Ja, men genom en överenskommelse mellan parterna och staten som står för en stor del av finansieringen av skolan.
• Vänsterpartiet: Ja.
• Sverigedemokraterna: Ja, men det förutsätter att reformen finansieras inom befintlig ram.
• Centerpartiet: Ja.
• Liberalerna: Ja.
• Moderaterna: Ja.

 

2). Bör det införas en nationell reglering av lärares planeringstid (tid till planering samt för- och efterarbete)?

• Miljöpartiet: Ja. För att öka kvaliteten på undervisningen är det viktigt att lärarna kan planera och följa upp.
• Kristdemokraterna: Ja, det bör regleras en minsta tid som ska avsättas för lärares planering och uppföljning av undervisningen.
• Socialdemokraterna: Ja, men genom en överenskommelse mellan parterna och staten som står för en stor del av finansieringen av skolan.
• Vänsterpartiet: Ja.
• Sverigedemokraterna: Ja, men det förutsätter att reformen finansieras inom befintlig ram.
• Centerpartiet: Ja.
• Liberalerna: Ja.
• Moderaterna: Ja.

 

3). Bör det införas en nationell reglering av grupp/klasstorlekar i förskola och skola?

• Vänsterpartiet: Ja.
• Sverigedemokraterna: Ja, vi kan tänka oss det i förskolan (den norska modellen) och i de lägre årskurserna.
• Liberalerna: Ja.
• Socialdemokraterna: Ja, vi vill införa bindande regler som styr huvudmän mot det som är viktigast för att höja kvaliteten, såsom lärar- och personaltäthet och klassernas storlek. Staten måste samtidigt stärka skolans finansiering.
• Kristdemokraterna: Kristdemokraterna vill införa en lag om maximalt 12 barn i småbarnsgrupperna och maximalt 15 barn i storbarnsgrupperna i förskolan. När det gäller grundskolan har vi i nuläget inte föreslagit nationell reglering av klasstorlekar.
• Miljöpartiet: Ja. Utbildning ska bedrivas utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet. Det innebär att gruppstorlekarna behöver utgå från det.
• Centerpartiet: Ja, men måste vara anpassat efter elevernas behov och förutsättningar.
• Moderaterna: Nej, det beror på barnens behov i den enskilda klassen/gruppen. Det bör därför vara upp till huvudmannen hur planeringen ser ut så länge kvaliteten är hög.

 

4). Bör det införas en nationell reglering av lärartäthet i förskola och skola?

• Centerpartiet: Nej.
• Moderaterna: Nej. Behoven styrs av barnens behov. Det bör därför vara upp till huvudmannen att avgöra hur planeringen ser ut så länge kvaliteten är hög.
• Sverigedemokraterna: Nej, inte mer än vad som kan bli fallet om den norska modellen införs i förskolan.
• Kristdemokraterna: I samband med reglering av gruppstorlekar är det rimligt att man även ser över detta.
• Liberalerna: Ja
• Miljöpartiet: Ja.
• Socialdemokraterna: Ja, vi vill införa bindande regler som styr huvudmän mot det som är viktigast för att höja kvaliteten, så som lärar- och personaltäthet och klassernas storlek. Staten måste samtidigt stärka skolans finansiering.
• Vänsterpartiet: Vi har tagit ställning för en reglering av lärartäthet i förskolan men har ännu inte tagit ställning till det i skolan.

 

5). Bör det införas ett statligt huvudmannaskap för skolväsendet?

• Sverigedemokraterna: Ja.
• Vänsterpartiet: Ja.
• Liberalerna: Ja.
• Moderaterna: Nej, men ökad statlig styrning.
• Socialdemokraterna: Nej. Staten ska öka styrningen mot jämlikhet och kvalitet men inte ta över huvudmannaskapet.
• Miljöpartiet: Nej. Men vi vill att staten tar ett större ansvar för likvärdighet och resurser.
• Kristdemokraterna: Vi är för ökad statlig styrning eller en statlig finansiering av skolan som en medelväg för att skapa mer jämlika villkor.
• Centerpartiet: Nej.

 

6). Bör staten svara för finansieringen av skolväsendet?

• Sverigedemokraterna: Ja.
• Vänsterpartiet: Ja.
• Liberalerna: Ja.
• Moderaterna: Det delade ansvaret bör kvarstå.
• Socialdemokraterna: Delvis. Staten ska öka sitt ansvarstagande för skolans finansiering och införa ett sektorsbidrag som styr mot kvalitet och jämlikhet.
• Kristdemokraterna: Vi menar att den bör vara delad mellan kommuner/staten. Däremot har vi drivit på för att staten genom att en nationell skolpengsnorm bidrar till mer jämlika villkor mellan kommuner och skolor.
• Centerpartiet: Delvis. Staten måste ta ett större finansiellt ansvar nya krav och regler som man lägger över på kommunerna.
• Miljöpartiet: Vi vill att staten ska ta ett större ansvar för finansieringen av skolan och förskolan. Vi vill förstärka det befintliga statliga likvärdighetsbidraget för grundskola, fritidsverksamhet och förskoleklass. Vi vill också stärka likvärdigheten i förskolan genom att öka statens andel av förskolans finansiering.

 

7). Bör det införas en statligt reglerad nationell norm för resurser till skolväsendet?

• Kristdemokraterna: Ja.
• Sverigedemokraterna: Ja.
• Liberalerna: Ja.
• Moderaterna: Ja, men den behöver ta hänsyn till olika förutsättningar i olika delar av landet.
• Socialdemokraterna: Delvis, men detta bör inte utformas som en skolpengsnorm utan genom att staten ökar styrningen mot kvalitet och jämlikhet samtidigt som ett sektorsbidrag införs.
• Miljöpartiet: Nej, det är inte lämpligt med en bindande skolpengsnorm. Men tills att skolpengssystemet reformerats är vi öppna för att titta på om en vägledande norm för kommuners skolpeng kan vara ett verktyg för högre likvärdighet.
• Centerpartiet: Nej.
• Vänsterpartiet: Vi har ännu inte tagit ställning till förslaget

 

8). Bör systemet med skolpeng skrotas och ersättas av en modell som utgår från respektive skolas verkliga kostnader?

• Miljöpartiet: Ja.
• Vänsterpartiet: Ja. Vi vill se en form av klasspeng i stället för skolpeng. Nuvarande system gynnar ekonomiskt stora klasser.
• Socialdemokraterna: Nja, skolpengen ska göras om i grunden så att den inte överkompenserar friskolor och att styrningen mot likvärdighet ökar.
• Moderaterna: Vi är öppna för att se över skolpengssystemet.
• Sverigedemokraterna: Nej.
• Centerpartiet: Nej, men vi vill att man kan dra av för olika ansvar och olika ambitionsnivåer innan skolpengen beräknas.
• Liberalerna: Nej. Vi vill ha kvar skolpengen, men reformera systemet så att finansieringen blir differentierad och likvärdig.
• Kristdemokraterna: Vi har inga sådana förslag.

 

9). Bör det införas ett avdrag från grundersättningen till enskilda huvudmän motsvarande kommunernas utbudsansvar?

• Liberalerna: Ja.
• Socialdemokraterna: Ja.
• Miljöpartiet: Ja.
• Centerpartiet: Ja.
• Vänsterpartiet: Ja.
• Kristdemokraterna: Vi har inte drivit något sådant förslag.
• Sverigedemokraterna: Nej. Vi är däremot öppna för att införa ett tilläggsbelopp i de fall det finns behov.
• Moderaterna: Kommuner ska ersättas för sina merkostnader genom ett tillägg till skolpengen.

 

10). Bör en kommun kunna frångå principen om bidrag på lika villkor och ge resurstillskott till den egna skolverksamheten utan att behöva kompensera fristående huvudmän?

• Miljöpartiet: Ja.
• Liberalerna: Ja
• Vänsterpartiet: Ja.
• Socialdemokraterna: Ja.
• Moderaterna: I särskilda fall.
• Centerpartiet: Nej.
• Sverigedemokraterna: Nej.
• Kristdemokraterna: Inte med nuvarande system.

 

11). Bör aktiebolag förbjudas driva offentligt finansierade skolor?

• Miljöpartiet: Ja.
• Vänsterpartiet: Ja.
• Socialdemokraterna: Kanske. Vi vill få bort vinstintressen från skolan, och då är det svårt att se hur aktiebolag ska kunna finnas kvar.
• Liberalerna: Det är viktigt att kunskap alltid går före vinst. De som utnyttjar dagens system ska inte få vara kvar. Vi utesluter ingenting för att få ordning på skolsystemet.
• Kristdemokraterna: Nej.
• Sverigedemokraterna: Nej.
• Centerpartiet: Nej.
• Moderaterna: Nej.

 

12). Bör – privat ägda – offentligt finansierade förskolor och skolor ha rätt att dela ut ekonomiskt överskott till sina ägare?

• Sverigedemokraterna: Ja.
• Centerpartiet: Ja.
• Moderaterna: Ja.
• Kristdemokraterna: Vi vill att vinsterna ska begränsas, regleras och återinvesteras i skolan. Liberalerna: Vi utesluter ingenting för att säkerställa att skolpengen går till elevernas undervisning och ingenting annat.
• Miljöpartiet: Nej.
• Socialdemokraterna: Nej.
• Vänsterpartiet: Nej.

 

13). Bör offentlighetsprincipen omfatta – offentligt finansierade – friskolor?

• Miljöpartiet: Ja.
• Vänsterpartiet: Ja.
• Centerpartiet: Ja.
• Liberalerna: Ja.
• Socialdemokraterna: Ja.
• Moderaterna: Insynen behöver öka och reglerna bör vara lika för alla skolor.
• Kristdemokraterna: Vi förespråkar att det ska finnas god insyn i alla skolor.
• Sverigedemokraterna: Nej. Däremot är vi positiva till en insynsprincip.

 

14). Bör det införas ett gemensamt och obligatoriskt skolval som sköts av en oberoende instans?

• Vänsterpartiet: Nej. Vi vill avskaffa skolvalet.
• Centerpartiet: Ja.
• Liberalerna: Ja.
• Moderaterna: Ja.
• Socialdemokraterna: Ja, och det bör vara offentligt administrerat gemensamt skolval.
• Sverigedemokraterna: Vi är positiva till ett samordnat skolval. Det bör handhas av kommunerna.
• Kristdemokraterna: Ja, vi är för ett gemensamt och obligatoriskt skolval. Skolvalet och antagningen bör ske genom en kommunalt samordnad antagning.
• Miljöpartiet: Ja, vi vill ha ett gemensamt och transparent system (administrerat av till exempel Skolverket).

 

15). Bör kötid tas bort som urvalskriterium vid val/önskemål om skola?

• Miljöpartiet: Ja.
• Socialdemokraterna: Ja.
• Vänsterpartiet: Ja.
• Centerpartiet: Ja.
• Liberalerna: Det är viktigt att skolvalet reformeras från grunden.
• Kristdemokraterna: Nej.
• Sverigedemokraterna: Nej. 
• Moderaterna: Nej.

 

16). Bör det införas ett kommunalt veto inför etablering av en ny friskola?

• Centerpartiet: Nej.
• Sverigedemokraterna: Nej.
• Moderaterna: Nej.
• Kristdemokraterna: Nej.
• Liberalerna: Kommuner behöver få mer att säga till om när det kommer till nyetableringar.
• Miljöpartiet: Vi vill införa ett etableringsstopp för vinstdrivande aktiebolagsskolor. Vad gäller andra typer av friskolor är vi öppna för att titta på hur ett kommunalt veto skulle kunna bidra till ett fungerande skolsystem på lokal nivå.
• Socialdemokraterna: Ja
• Vänsterpartiet: Ja.   

 

17). Bör dagens skarpa F-gräns/godkäntgräns – för att komma in på gymnasiet – skrotas?

• Miljöpartiet: Ja.
• Kristdemokraterna: Ja.
• Socialdemokraterna: Ja.
• Vänsterpartiet: Ja.
• Liberalerna: Ja.
• Centerpartiet: Ja.
• Moderaterna: Ja, men vissa förkunskaper måste elever ändå ha med sig.
• Sverigedemokraterna: Vi förespråkar att det införs ett nytt betygssystem i enlighet med betygsutredningen. 

 

18). Bör gymnasieskolan kompletteras med mindre omfattande yrkesprogram som i första hand vänder sig till elever som inte är behöriga till de nuvarande yrkesprogrammen?

• Sverigedemokraterna: Ja.
• Centerpartiet: Ja.
• Liberalerna: Ja.
• Moderaterna: Ja.
• Kristdemokraterna: Ja.
• Socialdemokraterna: Nej, snarare bör yrkespaketen byggas ut och förbättras i samråd med branscherna.
• Miljöpartiet: Det är viktigt att alla får chans till en komplett gymnasieutbildning, även om vägarna dit kan vara olika.
• Vänsterpartiet: Vänsterpartiet har ännu inte tagit ställning.

 

19). Bör förskolan bli obligatorisk för alla barn från tre års ålder?

• Miljöpartiet: Nej.
• Kristdemokraterna: Nej.
• Socialdemokraterna: Nej.
• Vänsterpartiet: Nej.
• Centerpartiet: Nej.
• Liberalerna: Nej.
• Moderaterna: Nej.
• Sverigedemokraterna: Nej, men förskolan ska vara obligatorisk för de barn som inte kommer i kontakt med svenska språket i hemmet.

 

20). Bör det införas nationella krav på kunskaper i svenska språket för personal i förskolan?

• Moderaterna: Ja.
• Socialdemokraterna: Ja.
• Kristdemokraterna: Ja.
• Sverigedemokraterna: Ja.
• Centerpartiet: Ja.
• Liberalerna: Ja.
• Miljöpartiet: Det är arbetsgivarens ansvar att anställa kompetenta medarbetare och ge den kompetensutveckling som krävs.
• Vänsterpartiet: Nej. Vänsterpartiet vill öka mängden utbildad personal, vilket innebär att genomgången utbildning till barnskötare eller förskolelärare på svenska.

 

21). Bör undantagen från kravet på lärarlegitimation begränsas ytterligare?

• Sverigedemokraterna: Nej. Vi vill i stället se ökade möjligheter för obehöriga lärare att få lärarlegitimation.
• Socialdemokraterna: Ja. Det undantag som möjliggör för engelskspråkiga skolor att anställa obehöriga lärare ska tas bort.
• Vänsterpartiet: Ja.
• Centerpartiet: Ja.
• Liberalerna: Ja.
• Moderaterna: Ja.
• Kristdemokraterna: Vi är öppna för att utreda frågan.
• Miljöpartiet: Systemet med lärarlegitimation behöver utvärderas och förändras.

 

22). Bör staten väsentligt öka anslagen till lärarutbildningarna i syfte att öka den lärarledda undervisningstiden?

• Sverigedemokraterna: Nej. Lärarutbildningen bör i stället koncentreras till ett färre antal högskolor och universitet.
• Kristdemokraterna: Vi ser kontinuerligt över hur vi bör fördela medel inom ramen för budgetsamarbetet.
• Miljöpartiet: Ja.
• Socialdemokraterna: Ja.
• Vänsterpartiet: Vi vill öka anslagen till alla högskoleutbildningar.
• Centerpartiet: Ja.
• Liberalerna: Ja.
• Moderaterna: Anslagen per lärarstudent behöver öka väsentligt.

Fotnot: Enkäten är gjord under september 2025.