Kristins kommun har 1,2 miljarder – skolor hotas att stängas

Luleå: 1 246 miljoner i RUR

• Vinst 2023: 120 miljoner.
• Sparar: Kan lägga ned skolor och förskolor.

Samtidigt som kommunen firar en ny engelskspråkig grundskola och ett IB-program (International Baccalaureate) på gymnasiet, kommer dåliga nyheter.

Kommunen behöver ett tillskott på 23 miljoner kronor för att få sin skolbudget i balans. Alternativet är att stänga förskolor och skolor, enligt Norrbottens-Kuriren.

Men Luleå har gått bra ekonomiskt och gjorde en vinst strax under 120 miljoner kronor senaste budgetåret.

En del av vinsten beror på tidigare åtstramningar, bland annat på skolan.

– Luleå vill vara en attraktiv arbetsgivare och har ”inga uttalade sparkrav”, säger Kristin Strömbäck, vice ordförande för Sveriges Lärare i Luleå.

Ser kollegor slita ut sig

Hon har hört kommunens försäkran många gånger och samtidigt sett hur kollegorna sliter ut sig och blir sjuka. I stället för uttalade sparkrav och nedläggning av skolor har kommunen stängt delar av skolor när elevunderlaget varit för lågt. Konsekvensen har blivit större klasser.

Ambitionen att vara en attraktiv arbetsgivare och kommun har trots allt inte lyckats locka folka att flytta till staden eller få dem som bor där att stanna och bild familj i den utsträckning som krävts.

• Läs fler artiklar om nedskärningar i skola och förskola här.

Arbetsbelastningen har ökat markant och när någon lärare inte längre orkar och slutar eller blir sjuk rings rutinmässigt pensionerade lärare in för att täcka upp, enligt Kristin Strömbäck.

– Vi behöver fler lärare, fler specialpedagoger, ja, fler av allt. Något är trasigt när man måste ringa in pensionärer. Man ska inte behöva jobba tills man dör, säger Kristin Strömbäck.

”Besparingar” eller ”effektiviseringar”, konsekvensen blir densamma, menar Kristin Strömbäck. Färre får göra mer och att kommunen som helhet går med över 100 miljoner i vinst sticker i ögonen.

– Kommunen går ju med vinst för att osthyveln varit framme så länge. De har skurit ned och ”effektiviserat” så mycket att lärarna går på knäna och blir sjuka, säger Kristin Strömbäck.

Många har bytt yrke

Många lärare har valt att sluta och flera har bytt yrke. Samvetsstress, när lärare tvingas lämna de med störst behov utan stöd för att de övriga eleverna ska hinna med målen, uppges ofta som skäl.

– Flera av våra medlemmar har valt att sluta eftersom de inte känner att de kan ge eleverna det som de enligt lagen har rätt till. Antalet elever med npf-diagnoser (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (reds anm) ökar i klasserna men det finns ingen som hjälper dem. En ensam lärare ska ta hand om alla. Hur ska eleverna då nå sin fulla potential? säger Kristin Strömbäck.

Hon säger samtidigt att hon upplever att kommunen tar frågan på allvar, att man lyssnar och anstränger sig för att ingen ska bli av med sin anställning.

– Vi upplever att kommunen gör vad den kan för att inte behöva säga upp personal, de försöker hitta lösningar, säger Kristin Strömbäck, men kanske hade kommunen trots allt varit mer attraktiv om man låtit bli att spara så mycket genom åren?

Får inte använda RUR

Luleå kommun har 1 246 miljoner kronor avsatta i RUR, en liten del från många goda års överskott. Men de får inte användas enligt Lena Sallkvist, ekonomi­chef i Luleå.

– Resultatutjämningsreserven, RUR, kan endast användas när kommunens totala resultat är negativt. Då Luleå kommun har haft positiva resultat de senaste åren har inte RUR nyttjats. Luleå kommun har inte i sin plan och budget för 2024–2026 budgeterat med att utnyttja RUR eftersom kommunen inte budgeterar med ett negativt resultat.

LÄS MER:

Kommunerna har 50 miljarder – sparar ändå på skolan

Avskedar lärare – trots vinster och överskott

Ändrade reglerna – räddade jobben för många lärare

Åsa Fahlén om miljarderna: ”Oerhört provocerande”

SKR: Så kan kommunernas pengar rädda lärarnas jobb