Forskaren och läraren – så utvecklar de undervisningen

Läs mer på larareochforskning.se!

Maria Lindholm, ämneslärare på Karinslundsskolan, läser första kapitlet ur Frida Nilssons bok ”Jagger Jagger” högt. Med jämna mellanrum gör hon en paus och drar in sig själv i texten.

– Oj, råttor. Ni vet ju vad jag tycker om råttor, eller hur? När jag läser texten relaterar jag till sådant som jag själv tycker och känner, märker ni det?

Sedan undrar hon: när har vi egentligen användning för det här sättet att läsa?

– Varje dag när vi läser, säger Melissa.

– När vi ska svara på frågor, menar Theo.

När Maria Lindholm har läst färdigt kapitlet delar hon ut lässnurror – en som det står estetisk läsning på, och en som det står efferent läsning på. Med varje snurra följer en rad läsförståelsefrågor. Det är alltså Louise Rosenblatts läspositioner om estetisk och efferent läsning som är utgångpunkten för dagens lektion.

– Ni kommer ihåg skillnaden va? Vid estetisk läsning fokuserar vi på den personliga upplevelsen, på känslor och kreativa tolkningar. Och vid efferent läsning är fokus att få kunskap om vilken textgenre det är, ordval och textens struktur.

Målet: Medvetet läsande elever

I sin undervisning utgår Maria Lindholm från boken ”Aktiv läskraft” av Barbro Westlund. Förra hösten inledde svensklärarna på skolan en satsning för att utveckla barnens läsförståelse, och sedan dess tar hon avstamp i praktiska evidensbaserade undervisningsmodeller. Målet är att få eleverna att läsa medvetet, men vad betyder det egentligen? Maria Lindholm ställer frågan till klassen.

– Att läsa är att tänka. När man läser så tänker man, menar Theo.

Maria Lindholm tycker att det borde pratas mer om fördjupad läsförståelse på mellanstadiet. Det är mycket fokus på läsinlärningen i lägre åldrar, men sedan då?

– Att knäcka läskoden är en sak, men hur får vi eleverna att på djupet förstå vad de läser? På den här skolan tampades vi med dåliga resultat. Som ämneslärare upplevde jag att många elever inte riktigt förstod vad de läste.

Gick till forskningen för hjälp

Då kopplades läsforskare Barbro Westlund in. Under hela förra hösten hade ämneslaget för svenska och svenska som andra språk tillgång till henne. Det började med att Barbro Westlund höll en föreläsning för alla lärare, oavsett skolämne, sedan träffade ämneslaget henne fyra gånger à två timmar.

– Före varje träff så hade vi i ämneslaget en egen sittning för att vara förberedda och för att få ut så mycket som möjligt av Barbros besök. Utgångspunkten har varit hennes bok ”Aktiv läskraft”. Tillsammans med Barbro har vi gått igenom olika kapitel. Vi har diskuterat ord och begrepp, vilken forskning som finns bakom, olika undervisningsförslag och vad varje modell innebär.

Lärarna har diskuterat flera olika modellförslag, och tagit några av dem ut i klassrummet och testat på eleverna. I ämneslaget ingår lärare som jobbar från F till 6. Lärarna har uppmuntrats att modifiera modellerna för att de ska passa respektive elevgrupp. När en modell hade testats ett tag så gjordes en utvärdering tillsammans med Barbro Westlund: Hur gick det? Vad behöver jag ändra – och varför?

”Bron mellan forskning och praktik”

Maria Lindholm talar entusiastiskt om det nya sättet att arbeta. Hon vill ta avstamp i evidensbaserade läsförståelsemodeller, och känner sig trygg i att det finns forskning bakom den undervisning hon bedriver.

– Vi har ju alla gått lärarutbildningen där forskningen var närvarande, däremot upplever jag att undervisningen ute i klassrummen inte alltid bygger på forskning eller är evidensbaserad. Här kör man på, och hinner ofta inte reflektera. Men det är ju jätteviktigt att vi lärare jobbar evidensbaserat och att vi lägger krut på rätt saker. Tidigare när jag har läst forskning har jag tänkt – men vad gör jag av det här? Forskning kan ju bli ganska teoretiskt, men Barbro har blivit bron mellan forskning och praktik. Jag tycker också att det är så roligt att ni har börjat lyfta forskning på ett nytt sätt i Vi Lärare.

Maria Lindholm menar att hon har utvecklats som lärare sedan hon började jobba med sin egen läsförståelseundervisning.

– Jag har lärt mig hur jag ska stödja eleverna, framför allt hur jag ska vägleda dem kring de kognitiva tankestrategierna. Jag är mer medveten om vad, hur och varför jag gör det jag gör, och jag känner mig trygg i att jag tar avstamp i evidensbaserade modeller som forskningen står bakom.

Olika strategier ska hjälpa eleverna

På väggen, framme vid tavlan, har Maria Lindholm hängt upp exempel på olika läsförståelsemodeller. Att blanda olika modeller på ett medvetet sätt är nämligen en nyckel till läsframgång.

– Tillsammans med eleverna håller jag på att fylla en egen verktygslåda med olika läsförståelsemodeller och lässtrategier. Målet är att eleverna ska bli alltmer självständiga. Att de ska kunna hitta in i texten med hjälp av olika strategier. Tidigare var det mycket prat om att bara eleverna läste mycket så blev de automatiskt bra läsare. Men jag, som också har elever med annat modersmål, märker att många elever kan läsa och avkoda, men att de inte förstår vad de läser. När man skrapar på ytan så märker jag att de har svårigheter med läsförståelsen.

Hon planerar noggrant sin undervisning och gör en rad medvetna val.

– Det finns en tanke med de texter jag väljer. Jag har funderat igenom vad jag vill att eleverna ska få med sig efter att ha jobbat med en viss läsförståelsemodell. Det är jag som ska ge eleverna verktygen. Jag modellerar för att sedan släppa dem lösa.

Maria Lindholm är gymnasielärare i grunden, och har jobbat på Karinslundsskolan i tre år. Efter många år på gymnasiet längtade hon efter att ta sig an elever i den andra änden. 

– Ärligt talat kände jag lite – hur har eleverna egentligen arbetat med läsförståelsen på grundskolan? Missförstå mig rätt, men jag tyckte att de borde ha bättre läsförståelse. Innan jag flyttade ner till mellanstadiet frågade jag mina gymnasielever vad de önskade att de hade lärt sig under sina år på grundskolan. Framför allt killarna sa att de hade velat läsa mer. De skulle vilja ha en bättre läsförståelse. Alla var eniga om att när man har en god läsförståelse så får man så mycket annat gratis. Eleverna får problem med de svårare texterna som de möter på gymnasiet om de inte har en fördjupad läsförståelse och vet hur de tar sig an olika textgenrer.

Avgörande att ha skolledningens stöd

Att hon har utvecklats som lärare är en sak, men ännu större är att hon kan se att eleverna har blivit bättre på att förstå det de läser.

– Numera kan eleverna läsa texter utifrån olika syften. Ibland handlar det om upplevelseläsning, andra gånger ska de analysera en text. Eleverna har blivit bättre på att vara flexibla, och använda olika lässtrategier i samma text. De har dessutom fått en helt annan vilja att anstränga sig. Jag tror att de märker att de har blivit säkrare läsare och det ger dem en annan trygghet. Dessutom har eleverna fått ett metaspråk, ett språk om språket.

Men för att en sådan här satsning ska fungera så måste man ha skolledningen bakom sig, menar Maria Lindholm. Det måste ges förutsättningar för att lärarna kan träffas kontinuerligt och diskutera undervisning och pedagogiska frågor.

– Vi har öppnat dörrarna till våra klassrum och auskulterat hos varandra. Vi har därmed lärt känna elever i olika årskurser. Det är klart att det i början kändes läskigt att bli bedömd av sina kollegor. Men det handlar inte om att bedöma dig som person, utan vi tittar ju bara på hur väl du har lyckats få ut en läsförståelsemodell i klassrummet. Vi har höjt nivån på det pedagogiska samtalet och fått ett metaspråk.

Forskningen ska landa i praktiken

Barbro Westlund är nöjd, det är exakt så här hon vill att lärarna ska känna efter att hon har handlett dem. Hon brinner för att få forskning att landa i praktiken.

– Det är det som är min målsättning – både i mitt författarskap och i mina möten med lärare. För tillfället bedriver jag handledningsprojekt i tre kommuner. Det går ut på att lärare var för sig, men också i samverkan, provar olika undervisningsmodeller. Hur de har gått tillväga, och vad som blev utfallet hos eleverna, har de sedan beskrivit för mig och gruppen. Tillsammans tar vi oss vidare.

”Uppenbart att lärare vill utvecklas”

Barbro Westlund tror på ko­operativt lärande, det vill säga att lärarna lär tillsammans och delar med sig av sina kunskaper.

– Det är ju så mycket fokus på läskriser och lästapp i svensk skola. Jag upplever nästan en handfallenhet i vad man faktiskt kan göra för att motverka den negativa trenden. Att satsa på lärares vilja att tillsammans utveckla sin undervisning, och att uppleva att forskning faktiskt kan vara riktigt spännande, tror jag är en viktig pusselbit. Det upplevde jag i alla fall när jag handledde lärarna på Karinslundsskolan. Vissa deltagare bad mig till och med att mejla forskningsrapporter mellan träffarna. Det är uppenbart att det finns ett sug och en vilja att utvecklas som lärare.

Största utmaningen: Få med sig alla elever

Maria Lindholm gör som hon brukar när lektionen lider mot sitt slut – hon delar ut ”exit tickets”. Den största utmaningen med läsförståelse är att få med sig alla elever, tycker hon. Vissa elever är snabba och behöver bli utmanade, andra har inte alls kommit lika långt. Maria Lindholm vill att alla elever i klassen ska jobba med samma text.

– Jag vill inte tillrättalägga och ge vissa elever lättare texter. Det är upp till mig som lärare att lägga upp undervisningen så att jag når alla på rätt nivå. Därför jobbar jag bland annat med exit tickets. Jag vill att det ska vara prestigelöst och att eleverna ska våga tala om för mig om de inte har förstått. När eleverna ska jobba i grupp brukar jag medvetet blanda grupperna. I varje grupp ska det finnas någon som har kommit lite längre, så får den personen bli loket i gruppen. Jag tror mycket på kooperativt lärande, att eleverna lär sig av varandra.

LÄS MER:

Expertrådets krav: Daglig läsning i hela skolsystemet

Läraren om nyckeln till läsning: ”Alla kan lära”

Billiga lösningar som lyssneläsning räddar inga elever

Prisad duo får sportande unga att läsa