Statistiken omfattar inte barn som är födda i ett annat land, men numera bor i Sverige. Exempelvis stora flyktingvågor kan därför ha påverkan på de prognoser som nämns i texten. Grafik: Elisabetta Calabritto
Till startsidan
Forskning Antalet barn som nu börjat förskoleklass är fler än på länge – men ingen absolut toppnotering. Vi går igenom vad som påverkat barnkullarnas storlek i ett historiskt perspektiv.
Sommaren är slut och nya barn har välkomnats till skolan.
De sexåringar som nu klivit in genom skoldörren för första gången föddes 2015, det barnrikaste året sedan 1993. Totalt föddes 114 170 barn, och av dem något fler pojkar än flickor.
Även om antalet barn nu är fler än på länge är det ingen absolut toppnotering. De inföll i stället i slutskedet av 1900-talets båda världskrig samt under 1960- och 70-talen. En ökad optimism i samhället är forskarnas förklaring till fruktsamhetens kortsiktiga svängningar.
Tittar man däremot på barnafödande relativt befolkningsstorleken är den långsiktiga trenden tydligt nedåtgående.
Att svenska kvinnor under 1900-talet kunde flytta fram sina positioner när det gäller både utbildning och arbete, samtidigt som löneskillnaderna minskade, anses ha bidragit till utvecklingen.
Dessutom verkar 1990-talets ekonomiska kris ha haft en negativ påverkan på barnafödandet. Bottennoteringen var 1999 då 88 173 barn föddes men sedan har barnafödandet ökat nästan varje år fram till 2016. Därefter viker kurvan nedåt igen, vilket bör betyda att det från och med hösten 2023 kan bli något glesare i klassrummen igen.
Bland de sexåringar som nu börjat i förskoleklass lystrar 910 till namnet Elsa medan 977 bär namnet William.
Bland sexåringarna finns det även 3 311 tvillingar, vilket är fler än någonsin. Men förändrade regler och metoder för provrörsbefruktning gör att tvilling-, trilling- och fyrlingfödslar är på väg att bli ovanligare igen.
Statistiken omfattar inte barn som är födda i ett annat land, men numera bor i Sverige. Exempelvis stora flyktingvågor kan därför ha påverkan på de prognoser som nämns i texten. Grafik: Elisabetta Calabritto
LÄS ÄVEN
Så lär du dig känna igen elevernas namn
Tipsen som får elever att anteckna på rätt sätt
Krönika ”Som barn måste man också få lära sig att man tycker om det man gör.”
Krönika ”Inte utbildas den som matar in texten, den som matar in några fjuttiga ord.”
Matematik ”Vill du att eleverna mest räknar själva i boken så är inte det här rätt val.”
Reportage Lågstadieläraren: ”Fokus på att förstå och göra matematik.”
Läsa-skriva-räkna-garantin Finska forskaren: Vi har ett system som fungerar.
Undervisning Konkreta tips utifrån 525 klassrumsobservationer.
Forskning Forskaren om hur digitala läsprov påverkar elevernas resultat.
Krönika ”Kalla ord som pekar ut människor i syfte att trycka ner och förminska.”
Reportage ”Nu pratar vi om böcker vi läst och inspirerar varandra.”
Panelen Så ser de till att slippa elevefrågan: ”Vad ska jag göra nu?”
Krönika ”Nivågruppering kan vara ett verktyg – men aldrig det enda.”
Forskning Lärarens tips: ”Det funkar så, så, så bra.”
Forskning Därför vill hon skriva in skolmåltiden i läroplanen.
Lektionstipset Läraren Adem Tirpans metod lyfter nyanlända elevers uttal av ord.
Forskning Forskaren: Snäva ramar för vad som betraktas som normalt.
Skrivkrisen Skolverket: ”De allra flesta elever ska kunna skriva betydligt bättre än så.”
Forskning Forskaren: ”Ett vanligt antagande man ska ifrågasätta.”
Skrivkrisen Specialläraren på lågstadiet: ”Vi skjuter bara problemen framför oss.”
Skrivkrisen Lågstadieläraren: ”Att kunna skriva fint och korrekt är en maktfaktor.”
Forskning Forskaren: Andra än lärare ges tolkningsföreträde.
Debatt Fritidsledaren: Utan grundkunskaper ger AI farliga genvägar.
Läsning Vinnarläraren: ”Hoppas och tror att elevernas läsintresse kommer att hålla i sig”.
Matematik no teknik ”Tidigare tog vi för givet att eleverna vet vad liv är.”
Forskning Forskaren: ”Metoden är fullt genomförbar i helt vanliga skolor.”
Krönika ”I stället för slag och sparkar höll han nu upp en remsa.”
Debatt ”Varför pressar vi fram avancerad matematik innan hjärnan är redo.”
Forskning Forskaren: Skolan är en central arena för stress och oro för att misslyckas.
Böcker ”Reptilhjärnan är starkare än den logiska hjärnan hos barn.”
Krönika ”Oroa er inte. De anpassar sig till det skolan har att ge. Lita på lärarna!”
Läsning Specialpedagogen: Ett rikare språk ger barn bättre verktyg att forma sina liv.
Nationella prov Skolverket: Inte möjligt att använda Legilexi.
Reportage ”Hon skriver som om hon vore en av oss.”
Lön Hela listan: Här tjänar grundskollärarna bäst och sämst.
Krönika Ordet ”svår” är en varningssignal för vissa elever.
Panelen Så ser de till att reglerna faktiskt följs.
Forskning Forskaren om lärartypen som skapar lugnet som behövs.
Forskning Forskaren: Framkallar förmågor och inre resurser hos eleverna på ett effektivt sätt
Lektionstipset Gör övergången till mellanstadiet lättare: ”Blir inte en chock”
Reportage Läraren: ”Det har skapat en gemenskap mellan eleverna”.
Forskning ”Vuxna i skolan gör det ofta utan att ens tänka på det.”
Forskning Forskaren: ”Gäller särskilt de lägst presterande eleverna.”
Krönika ”Omvärldens syn på barn och unga hårdnar.”
Forskning Forskaren: Elever upplever att vuxna inte följer upp det som har hänt.
Läsning ”Många elever blev peppade när de förstod att de faktiskt kan påverka sin läsning.”
Debatt Lågstadieläraren: När stödet uteblir blir sjukdomen kronisk.
Forskning Forskaren: ”När koncentrationsförmågan försämras så blir det jobbigare i skolan.”
Krönika ”Det om något skulle ge läraren den raka rygg som krävs.”
Krönika ”Det ena behöver inte utesluta det andra.”
Reportage 51 elever i klassen: ”Häftigaste förändringen jag varit med om.”
Skrivande ”Elever är sämre förberedda i sin finmotorik idag.”