De lyfter språket med leken som metod

Foto: Emil Malmborg

Hjullastare, dumpers, makadam och rasrisk är ord som Tuva får höra när hon och biträdande rektorn Pernilla Tegnér leker vid sandbordet.

Med leken i fokus har barnen på Ljunggårdens förskola i Kävlinge förbättrat sitt språk samtidigt som pedagogerna fått både mer arbetsglädje och vi-känsla. Bakom framgången
står Ifous program ”Språkutvecklande förskola”.

Ljunggårdens förskola ligger idylliskt skogsnära i Furulund i skånska Kävlinge. Här samsas ett hundratal barn med en personalstyrka om 22 personer. Liksom på många andra håll i landet har pedagogerna genom åren märkt av hur barnens språk försämrats, hur de har fått ett fattigare ordförråd och ett enklare vardagsspråk – och det oavsett modersmål. Men de senaste åren har det skett en positiv språkutveckling sedan Kävlinge kommuns förskolor hoppade på Ifous program Språkutvecklande förskola.

– Vi kände att det här var något nytt och spännande. Vi har många barn med annat modersmål och stor språklig variation i barngrupperna. Vi tänkte att det här kunde tillföra något gott för alla, och så blev det. Programmet har gjort stor skillnad, säger Tina Stjärnström, lärare på Ljunggårdens förskola.

Viktigt att våga granska sitt eget arbete

Under det treåriga Ifous-programmet, som nyligen avslutades, har de haft återkommande kontakt med forskare, möten och seminarium, både på förskolan och gemensamt i kommunen.

– Att hela förskolan har gått i samma riktning har varit viktigt, och gett många fina resultat, säger förskolans biträdande rektor Pernilla Tegnér.

Lärarna och barnskötarna har filmat sitt arbete och sedan analyserat resultatet med hjälp av olika metoder under förskollärarträffar. Tina Stjärnström förklarar att det hela handlar om att våga se och granska sitt eget arbete med kritiska ögon. Hur man pratar och samtalar med barnen, hur man agerar i leken, med mera. Att helt enkelt flytta fokus från att observera barnen till att analysera det egna agerandet.

Foto: Emil Malmborg

Tuva och Bella i den spännande BVC-lekvärlden tillsammans med Tina Stjärnström, lärare i förskolan.

– Jag konstaterade bland annat hur jag var passiv i leken, att jag inte nådde alla och inte bidrog till att barnen kunde bättra på sitt ordförråd. Men när jag däremot var delaktig och tillförde något, exempelvis beskrev varorna i butiken eller tillförde någon form av problem, då blev det något helt annat. Orden jag använde fick betydelse. Numera använder jag leken som metod i undervisningen, säger hon.

Under hela programmet har förskolan haft olika gemensamma fokusområden, varav kapprummet varit ett. Där märkte pedagogerna att de ofta använde uttryck som ”lägg den där” eller ”häng dem här” i stället för att använda mer specifika ord som kängor, vinterskor, sandaler, krok, hylla och så vidare.

– Jag upplever att pedagogerna använder och planerar för andra ord och begrepp i dag, mer domänspecifika begrepp som ger många fler ord för samma sak. Det här har haft stor effekt för barnens språkutveckling. Vår slogan förklarar hur vi alla arbetar i dag: ”Språket i fokus, miljön som motor och leken som grund”, säger Pernilla Tegnér.

På Ljunggårdens förskola pratar man inte bara om lärmiljöer utan om lekvärldar, platser som byggts upp tillsammans med barnen. Ofta består lekvärldarna av sådant som barnen möter ute i samhället. Exempelvis finns en byggarbetsplats med hjälmar, murblock och liknande. Dessutom finns bildstöd som visar olika yrken som exempelvis elektriker, rörmokare och snickare, och ord som förklarar vad man gör där, som mura, limma och snickra.

Foto: Emil Malmborg

Yuusuf har varit i lekvärlden BVC, medan Arvid och Bella leker snickare.

– Lekvärldarna har en annan tydlighet än de klassiska lärmiljöerna. Barnen förstår vad de ska leka, och pedagogerna är med i leken såklart, säger Pernilla Tegnér.

Leken är nyckeln till språket

På avdelningen för 1–2-åringarna finns en lekvärld i form av ett mini-BVC, med allt barnen kan känna igen sig i där.

– Leken och lekvärldarna är nyckeln till barnens språk. Själv har jag gått från undervisande pedagog till leken som metod. Leken får inte försvinna till förmån för annat. Det har förvånat mig hur stor betydelse den har, men det känns underbart att det är så, säger Tina Stjärnström.

Men Ifous-programmet har inte bara förbättrat barnens språk, det har även förändrat pedagogernas vardag.

– Vi pedagoger har fått ett starkare vi, och har blivit inspiratörer för varandra. Det spelar ingen roll i vilket arbetslag eller lekmiljö man befinner sig i, vi jobbar alla lika och i dag har språket en annan betydelse för oss alla, säger Tina Stjärnström.