Elever får E på NP i svenska – trots låga skrivpoäng

Tidigare i år larmade Ämnesläraren om skrivkrisen i svensk skola. Nu kan Ämnesläraren avslöja att de drygt 21 000 elever i årskurs nio som förra läsåret fick betyget E på nationella provet i genomsnitt hade 5,6 poäng i skrivdelen – betydligt lägre än i de två andra provdelarna, läsförståelse och muntlig framställning.

Det visar siffror från Skolverket som Ämnesläraren begärt ut (se statistik längst ner i artikeln).

– Om snittet i skrivdelen var 5,6 för niorna så betyder det att E-eleven i genomsnitt inte har klarat av alla delar av den skriftliga framställningen som provet testar. Att de ändå får godkänt beror på att de är starkare i de andra delarna, framför allt den muntliga, säger Fredrik Sandström, svensklärare på högstadiet på Gäddgårdsskolan i Arboga och krönikör i Ämnesläraren.

Anser du att en elev som får mindre än sex poäng på den skriftliga delen ska kunna få E på provet som helhet?

– Nej, elever som får under sex poäng har missat någon eller flera centrala delar i sitt skrivande. De har inte formulerat innehållet tillräckligt väl, misslyckats med dispositionen eller har språkliga brister i den skriftliga framställningen. Självklart ska elever med sådana svårigheter inte kunna bli godkända på nationella proven i svenska, säger Fredrik Sandström.

”Blundar för elevens kunskapsluckor”

När lärare sätter betyg ska resultatet på nationella prov särskilt beaktas. Som provet är konstruerat skapar det en press på lärarna att godkänna elever som inte kan det de borde kunna, framhåller Fredrik Sandström.

– Det blir svårt för läraren att förklara och motivera varför en elev inte ska ha E i betyg när de har godkänts på nationella provet. Det här kan även rektorer använda mot läraren. Man blundar för elevens kunskapsluckor och motivation för att fortsätta utvecklas.

Fredrik Sandström understryker att betygskriterierna säger att eleven ska kunna skriva med språklig korrekthet. Den ska kunna disponera en text och skriva enligt skriftspråkets normer.

– Nu kan elever ha slunkit igenom NP trots att de missat de här delarna. När den fått godkänt blir det svårare för läraren att motivera eleven att fortsätta utveckla sitt skrivande.

Skolverket försvarar provbetygsmodellen

Trots att lärare gång på gång varnat för att en stark muntlig insats kan leda till att elever som inte kan läsa och skriva ordentligt ändå kan få godkänt på nationella provet som helhet försvarar Skolverket den nuvarande provbetygsmodellen.

Tidigare, när det fanns delprovsbetyg, kunde elever få F på skrivdelen då de till exempel missat en källhänvisning.

– Det slog väldigt hårt mot vissa elever. Nu tittar läraren på såväl textens innehåll som struktur, språk och stil och tar med alla delar till provbetyget istället för till ett delprovsbetyg. Då blir bedömningen mer nyanserad, säger Jessica Jarhall, enhetschef för nationella prov på Skolverket.

Hon betonar att det är viktigt att skilja på provbetyg och slutbetyg. 

– För att få godkänt i ämnet svenska behöver elever kunna skriva på en godtagbar nivå när de lämnar årskurs nio. Vad gäller provbetyg så bygger den nuvarande modellen på ett sammanlagt provbetyg. Eleverna får inte betyg på de olika delarna, däremot får de poäng på varje del. Att elever som får E har svårast med skrivdelen har vi sett under en längre tid, säger hon. 

Är 5,6 poäng i den skriftliga delen okej?

– Det är ingen hög siffra men den är ändå godtagbar i deras sammanlagda provbetyg. De har ju klarat E-nivån.

Var går gränsen för när Skolverket bedömer att skrivkunnandet är bristfälligt?

 – En elev som inte kan skriva ska inte få ett godkänt betyg i svenska. Det står tydligt i betygskriterierna. Vad gäller poängsumman på de enskilda nationella delproven så finns inga gränser för godkända poäng eftersom delproven vägs samman i provbetyget. Om den poäng läraren sätter inte stämmer med elevens vanliga prestation behöver läraren fråga sig om något har hänt. Är eleven stressad, har den varit sjuk? Den bedömningen behöver läraren göra, säger Jessica Jarhall.

Kan bli förändringar framöver

Hon understryker att det är viktigt att tänka på att skrivdelen i nationella provet bara utgörs av en text. När eleven får sitt slutbetyg behöver läraren titta på alla de underlag som visar den skriftliga förmågan.

 – Vi är alla överens om att elever ska kunna skriva på en godtagbar nivå när de lämnar årskurs nio. Men ämnet svenska består av tre delar som för närvarande betraktas som likvärdiga. Viktningen i provbetygsmodellen ligger fast eftersom den bygger på våra kursplaner, men samtidigt tittar vi på om viktningen skulle kunna förändras, till exempel genom att låta den skriftliga delen väga tyngre.

I vilket läge skulle en sådan förändring kunna bli aktuell?

– Det skulle vara om man i en kursplan skriver fram vikten av läsning och skrivning mer än den muntliga förmågan.

Finns det planer på att göra det?

– Kursplanerna skrivs om just nu, de är inte färdiga men läsförståelse kommer att få en ännu mer framflyttad position. Förslaget för kommande nationella slutprov är att det ska bestå av den skriftliga delen och läsförståelsen och att den muntliga delen, i alla fall inte inledningsvis, ska finnas i den typen av prov. Den muntliga förmågan i svenskämnena är dock en fortsatt viktig del av undervisningen.

De nya kursplanerna är tänkta att införas 2028.

Enligt Jessica Jarhall är det få elever som är väldigt starka i den muntliga delen och samtidigt väldigt svaga i skrivdelen.

– Våra statistiker beräknar att av totalt cirka 97 000 elever i nian var det bara 0,2 procent som hade låga poäng på delprov B och C i svenska, men höga på delprov A.