Tunga kritiken: Skolverket saknar rätt kompetens
Helena Holmlund ledde Riksrevisionens granskning av skolmyndigheterna. Hon menar att Skolverkets arbete med att ta fram underlag till nya kursplaner, och som kritiseras i Ämneslärarens granskning, följer ett bekant mönster.
Läroplanshaveriet
Av drygt 860 anställda är det en handfull personer på Skolverket som ansvarat för att beställa, granska och värdera forskningsunderlag, enligt Riksrevisionen.
– Det är för få personer som har den kompetensen och arbetsuppgiften, säger revisorn Helena Holmlund.
I en omfattande granskning av Skolverket konstaterade Riksrevisionen i höstas att myndigheten saknar den kompetens som krävs för att säkerställa att deras underlag vilar på vetenskaplig grund.
En frustrerad medarbetare beskriver i revisionsrapporten att det är ”fyra personer som driver de här frågorna på en gigantisk myndighet”.
Precis som i arbetet med de nya kursplanerna anlitar myndigheten därför ofta externa forskare som får ta fram vetenskapliga underlag. Men Skolverkets beställarkompetens har allvarliga brister, enligt Riksrevisionen.
Ställer mycket låga krav i forskarsamarbeten
Till skillnad från andra myndigheter som samarbetar med akademin ställer Skolverket mycket låga krav på forskarna, enligt docent Helena Holmlund, som ansvarat för granskningen.
– Socialstyrelsen och SBU har till exempel en hel process för att försäkra sig om att forskarna arbetar systematiskt. En sådan metod, med krav på vad som är bästa tillgängliga kunskap, har inte Skolverket, säger hon.
I stället läggs ansvaret för innehållet och den vetenskapliga kvaliteten på de anlitade forskarna. Men det duger inte, enligt Riksrevisionen, som varnar för att den svaga kontrollen kan leda till att Skolverkets stöd bygger på ofullständiga underlag och forskares subjektiva bedömningar.
– Saknas det en systematisk och tydlig metod så är det naturligt att forskare i första hand beskriver den forskning som de själva behärskar bäst. Men kraven på sammanställningar som ska ligga till grund för en myndighetsprodukt måste vara högre än så, säger Helena Holmlund.
Processen följer ett bekant mönster
Att Skolverket i den pågående kursplaneprocessen bara angett att underlagen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet – utan att specificera vad det innebär – känner hon igen från de forskarsamarbeten som Riksrevisionen granskat.
Att forskarna endast fått några månader på sig att ta fram underlagen följer också ett bekant mönster, enligt Helena Holmlund.
Även om tidsramarna ofta styrs av regeringsuppdrag har Skolverket ett ansvar för att på ett tydligt sätt larma när tiden inte räcker till, menar hon.
– Ska man ta fram stöd till lärare som vilar på bästa tillgängliga kunskap så kräver det mer tid. I förlängningen är risken att det här påverkar undervisningen och att elever inte når så höga kunskapsresultat som de hade kunnat nå.
