Efter läroplanshaveriet – inga svar från ministern

Ämneslärarens granskning av arbetet med att ta fram nya läro- och kursplaner till grundskolan har fått stort genomslag och väckt starka reaktioner bland lärare.

I granskningen kritiserar så väl tunga forskare som lärare Skolverkets upphandling av de ämnesspecifika instruktionerna, som skulle säkra kursplanernas vetenskapliga förankring.

– Processen är ett haveri. Riv upp den och börja om, säger professorn Jonas Linderoth, som var en av experterna i läroplanstutredningen.

Ämnesläraren har sökt utbildningsminister Simona Mohamsson (L) för en intervju om kursplaneprocessen. Trots att det har gått snart två veckor sedan granskningen publicerades så har det inte varit möjligt ”av tidsskäl”, enligt ministerns pressavdelning.

”Största allvar”

I stället har en skriftlig kommentar skickats till Ämnesläraren.

”Jag tar de uppgifter som framkommit på största allvar och för en nära dialog med bland annat Skolverket och expertgruppen. Jag kommer inom kort att återkomma kring hur frågan kommer att tas vidare”, skriver Simona Mohamsson.

Flera experter menar att Skolverket måste göra ett omtag i kursplanearbetet, men det kravet har myndigheten avvisat.

Enligt Maria Weståker, chef för avdelningen för läroplaner, gör Skolverket sitt bästa för att säkerställa att de nya kursplanerna ska bygga på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Samtidigt betonar hon att tidsramarna för uppdraget är en begräsning.

Regeringen har beslutat att de nya styrdokumenten ska börja gälla hösten 2028. I sitt yttrande om läroplansutredningen har Skolverket varnat för att den snäva tidsplanen innebär betydande risker för att de nya kursplanerna inte kommer att ”motsvara utredningens goda ambitioner”. Myndigheten har därför föreslagit att de nya läro- och kursplanerna införs först läsåret 2029/2030.

Svarar inte på frågor om snäva tidsramen

Ämnesläraren har skickat skriftliga frågor till Simona Mohamsson om regeringens ansvar för kursplaneprocessen och den tajta tidsplanen – frågor som utbildningsministern inte har besvarat.

Enligt Riksrevisionens granskning har snäva tidsramar för regeringsuppdrag ibland försvårat Skolverkets arbete med att säkerställa att myndighetens stöd vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Riksrevisionens bedömning är att ansvaret för tidsramarna är gemensamt. Skolverket måste tydligt kommunicera vilken tid som krävs. Regeringen måste i sin tur se till att myndigheten ges tillräckligt med tid för att deras arbete ska kunna bygga på bästa tillgängliga kunskap.

I dag svarade regeringen på Riksrevisionens rapport i en skrivelse till riksdagen. I skrivelsen konstaterar regeringen att det är viktigt med ändamålsenliga tidsramar men man anser att det även måste finnas ett handlingsutrymme att ge uppdrag med kortare tidsramar, när det är nödvändigt.

”I kommande uppdrag till myndigheterna kommer regeringen beakta Riksrevisionens bedömning gällande tidsramar i den mån det är möjligt”, skriver regeringen.