Ida Lindell: ”Det systematiska arbetet alla älskar att glömma”
Krönika Syv-arbetet kräver systematik, och systematik kräver tid – Ida Lindell tar upp ett av yrkets stora dilemman.
LÄS MER Ida Lindell: ”Vi är Sveriges mest utbildade kundtjänst”
Det är torsdag eftermiddag. Kollegiet samlas för arbetslagsmöte. En av dagens punkter är studie- och yrkesvägledning. Någon tittar på klockan. Någon lägger armarna i kors. En tredje säger rakt ut: ”Men är inte det något syv:en ska fixa?”
Det är där vi är. I teorin är studie- och yrkesvägledning allas ansvar men i praktiken är det oftast ingens.
Systematiskt? Självklart. Men först kaffe.
Att arbeta systematiskt med syv innebär att det ska vara planerat, uppföljt och integrerat i skolans alla delar. Det ska finnas mål. Det ska följas upp. Det ska dokumenteras. Det låter professionellt, allvarligt och viktigt. Om man har tiden, mandatet och förståelsen med sig. Framför allt ser det bra ut.
Vi skulle aldrig säga att ”en dag med matte” är tillräckligt för att lära sig räkna, men när det gäller vägledning verkar det räcka med en föreläsning om ”framtidens arbetsmarknad”.
Men i många skolor är verkligheten en annan. Syv får gärna stå i verksamhetsplanen, i kursplanerna, i läroplanens fina ord om framtidstro och elevinflytande men när det är dags att planera? Då lyser både ansvar och tid med sin frånvaro.
Det är svårt att jobba systematiskt med något som fortfarande upplevs som ett ”projekt” snarare än ett pedagogiskt uppdrag. Svårt att få till progression mellan årskurser när ingen vet vad som hände i fjol. Svårt att göra syv till en röd tråd när det enda som är rött är lärarnas ögon av trötthet.
”Vi har haft en syv-dag – det räcker väl?”
Det är märkligt. Vi vet att barn gör val redan i förskoleklass. Vi vet att ungdomar behöver tid, övning och stöd för att fatta bra beslut. Vi vet att valkompetens är lika viktigt som läsförståelse. Men ändå räcker det ofta med en gymnasiemässa och ett prao-besök sen checkar vi av syv för året.
Vi skulle aldrig säga att ”en dag med matte” är tillräckligt för att lära sig räkna. Men när det gäller vägledning? Då verkar det räcka med en föreläsning om ”framtidens arbetsmarknad” och några broschyrer från arbetsförmedlingen.
Fördelarna med god studie- och yrkesvägledning? De är inte bara pedagogiska, de är livsviktiga. Snälla ni!
Trots detta finns det de som lyckas. De som bygger syv som en självklar del av undervisningen. Som väver in framtidsperspektiv i SO, NO, bild och idrott. Som ser eleverna inte bara som elever utan som blivande vuxna, yrkesverksamma, samhällsmedborgare.
Och ja, det kräver systematik. Det kräver ledning. Det kräver tid.
Vi som jobbar med detta vet att det inte går att trolla fram systematiskt syv-arbete på en eftermiddag. Det kräver styrning, samarbete och status. Det kräver att skolledare prioriterar det. Att lärarlag samarbetar kring det. Att elever får träna på det över tid.
Så nästa gång någon suckar när syv kommer på agendan, vill jag svara:
”Vet du vad som är jobbigare än systematik? Att elever lämnar oss utan att ha en aning om vart de är på väg.”
Och det är faktiskt vårt ansvar.
LÄS ÄVEN
Ida Lindell: ”Är vägledningen levande eller död? Öppna lådan!”
Ida Lindell: ”Låt oss se matematiskt på vägledning till gymnasieval”
Ida Lindell: ”Mer AI inom SYV – ja tack!”
