Nytt arbetssätt ska öka likvärdigheten

Under året kommer Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) att öppna upp nya samverkanskontor på 16 orter runtom i landet, från Luleå i norr till Malmö i söder.

Myndigheten har sedan tidigare kontor på platserna, men kommer under 2020 att utveckla arbetet på de utvalda orterna för att bli mer aktiva, dialogdrivna och uppsökande. Förhoppningen är att nå ut till fler skolor och huvudmän än vad man gör i dag.

– Vi har valt orterna utifrån att vi ska kunna nå ut så brett som möjligt och täcka behoven hos fler skolor och huvudmän. Men vi har också tagit hänsyn till att det inte ska kosta en massa pengar att börja jobba på det här sättet, därför använder vi oss av våra befintliga lokaler där vi redan har medarbetare och utvecklar arbetssättet där, säger SPSM:s generaldirektör Fredrik Malmberg.

Bakgrunden till det förändrade arbetssättet är framför allt likvärdighetsproblematiken, en fråga som får många att tänka på förorter. Men enligt Fredrik Malmberg handlar den lika mycket om glesbygden.

Fredrik Malmberg, generaldirektör.

– Även om senaste PISA visade på att mycket går åt rätt håll är det också tydligt att Sverige har stora problem med likvärdigheten. Den som följer debatten kan nog lätt tro att problemen bara rör storstädernas utsatta områden. Men som statlig myndighet kan vi se att det inte är hela bilden. För att förbättra likvärdigheten är det framför allt kommunala landsbygdsskolor man ska satsa på att ge stöd till.

I nuläget bygger SPSM:s arbete mycket på att en huvudman eller skola själv tar en första kontakt och ber om hjälp. Men hos myndigheten har man sedan en tid tillbaka lagt märke till en trend: de som söker stöd är sällan de som har störst behov av det.

Fredrik Malmberg, generaldirektör. problematik i att vissa skolor inte verkar ha förmågan, kraften eller kompetensen att ens använda sig av det stöd vi erbjuder. Tittar man på till exempel språkstörningar ser vi att de skolor och lärare som efterfrågar vårt stöd ofta redan har huvudmän som jobbar mycket med frågorna. Samtidigt ser vi många skolor där behoven verkar vara väldigt stora som aldrig kommer till oss och ber om hjälp, säger Fredrik Malmberg.

Genom att arbeta mer systematiskt med statistik från andra myndigheter som Skolverket och Skolinspektionen kommer man också att bli mer uppsökande i sin verksamhet. På så sätt hoppas man kunna nå även de skolor som inte själva har förmågan att be om hjälp, samtidigt som man kommer att fortsätta hjälpa dem som själva söker stöd.

– Tanken är att vi ska kunna få information kring hur läget ser ut på olika skolor, dels genom statistik och data, dels genom att jobba med lokala nätverk runt om i landet. Vi vill föra en dialog med skolor och huvudmän runt behoven och sedan kunna sätta in det stöd som behövs.