Professorn: ”Låt extra anpassningarna gå i graven”
”Extra anpassningar har inneburit en dramatisk försämring”, skriver debattören.
Debatt
Regeringen vill skrota de extra anpassningarna.
Arne Engström, professor i matematisk didaktik, ger tummen upp:
”Konsekvenserna av beslutet har inneburit en dramatisk försämring av villkoren för elever med svårigheter i skolarbetet”.
När specialpedagogen kommer in till dig med sina förslag på extra anpassningar som du anmodas göra för tre av dina elever blir du kanske fundersam.
Arne Engström
Ett antal anpassningar för Erik som har svårt för matematik, andra anpassningar för Jeanette med sina lässvårigheter samt ytterligare några för Mahmood som har problem med svenska som andraspråk och engelska. Det blir många extra anpassningar att hålla reda på.
Varifrån kommer det här med extra anpassningar?
”Varför får du inte resurser?"
Varför får du inte resurser till din klass så att eleverna kan få specialundervisning, som man hade förr i världen?
Berättigade frågor kan man tycka.
Extra anpassningar infördes 2014. Motiven som angavs i propositionen var att förtydliga reglerna, samt att minska lärarnas administration.
”Dramatisk försämring”
Det står inget om att slopa specialundervisning.
Konsekvenserna av beslutet har inneburit en dramatisk försämring av villkoren för elever med svårigheter i skolarbetet.
Extra anpassningar har i stor utsträckning kommit att ersätta särskilt stöd i form av specialundervisning. Men så var det väl inte tänkt?
Liberalerna vänder
Det är något av ödets ironi att Liberalerna nu föreslår att extra anpassningar, som var en del av Jan Björklunds omgörning av skolan, nu ska avskaffas.
Den förändring av svensk skola som Liberalerna under många år varit ansvarig för, håller nu på att demonteras av dem själva. Men låt oss lämna denna fråga.
Varifrån kommer de här tankarna om extra anpassningar? Liksom No excuses-skolor är det en import från USA.
Under 1990-talet lanserades ramverket Universal Design of Learning (UDL) för att göra skolan tillgänglig för elever med funktionsnedsättningar (disabilities).
”Från arkitekturen”
Frågan om ökad tillgänglighet kommer ursprungligen från arkitekturen.
Vid byggen av hus och gator skulle hinder för funktionsnedsatta undanröjas, trottoarkanten är numera fasad vid övergångsstället, och trappor undviks eller ersätts med en ramp för att underlätta för rullstolsanvändare.
Sedan kom dessa idéer att föras över till det specialpedagogiska området.
”Lobby-arbete”
UDL-rörelsen var mycket framgångsrik i sitt lobbyarbete. Alla inlärningshinder skulle undanröjas.
Tillgänglig lärmiljö, säger vi på svenska. På så sätt skulle alla elever kunna lära sig och utvecklas i skolan.
Men frågan är om inte detta är ett felslut.
”Läsa och räkna inget hinder”
Att lära sig att läsa och räkna kan knappast vara hinder i elevers utveckling.
Även de som kämpar med sin läsning eller räkning ska stimuleras till att lära sig mer än vad de gör nu med hjälp av speciallärare.
Extra anpassningar kan vara ett komplement, men aldrig en ersättning för specialpedagogiska insatser.
Evidens saknas
Vad som är oroande är att idéerna om UDL sedan ett par år av förespråkarna förs över till att gälla alla elever och alla stadier.
Liknar lärstilar
Den som synar UDL närmare i sömmarna finner att idéerna har stor överensstämmelse med det en gång upphaussade fenomenet lärstilar. Evidens saknas för dem båda.
Låt extra anpassningar gå i graven. Elever med svårigheter i skolarbetet ska ges särskilt stöd av speciallärare.
Arne Engström, biträdande professor i matematikdidaktik, Strömstad akademi
Vill du skriva en debattartikel på Vi Lärare?
Gör så här:
- Skriv max 3 000 tecken, underteckna med namn, titel och gärna bostadsort.
- Skicka helst texten som en Word-fil, och bifoga gärna ett högupplöst porträttfoto i färg (oftast duger en selfie tagen i bra ljus).
- Mejla texten till adressen nedan och skriv även ditt mobilnummer i mejlet ifall vi behöver diskutera texten.
Mejla till oss på: debatt@vilarare.se
LÄS ÄVEN:
Skolministern vill skrota extra anpassningar
