Skolministern: Skrota extra anpassningar

”Det är inte föräldrar och elever som ska besluta om särskilt stöd”, säger Åsa Fahlén, ordförande för Sveriges Lärare.

Liberalerna vill skrota de extra anpassningarna och ersätta dem med stödinsatser. Det skriver skolminister Lotta Edholm i en debattartikel i SvD.
Sveriges Lärares ordförande Åsa Fahlén varnar för att blanda ihop begreppen.

70 extra anpassningar – under en och samma lektion?

”Helt orimligt” kommenterar Lotta Edholm, Hannes Snabb (riksordförande i Liberala studenter) och Erik Berg (ordförande för Liberala ungdomsförbundet) när de hänvisar till Vi Lärare i sin debattartikel i SvD.

LÄS ÄVEN: Läraren: ”Inflation i anpassningar”

Liberalerna vill slopa de extra anpassningarna:

”Den överdrivna individualiseringen av en i grunden kollektiv verksamhet måste upphöra. Skolan behöver fler special­lärare som arbetar med eleverna och färre special­pedagoger med rådgivande uppdrag. Och skollagen behöver skrivas om. Lärandet får aldrig anpassas bort”.

”Eleverna skriver önskelistor”

– Idag är problemet att det blir en önskelista vad eleverna behöver, men det är inte elever och föräldrar som ska avgöra det. Lärare som har tid att se elever vet vad som behövs. Det är viktigt att professionen äger frågan, lärare, specialpedagoger och speciallärare med sina respektive uppdrag, säger Åsa Fahlén.     

Skolministern hänvisar också till forskarna Magnus Haake och Agneta Gulz, som kritiserar den svenska undervisningen för att gå stick i stäv med modern forskning,

– Jag och många med mig är frustrerade över att en del personer, som själva har stora luckor vad gäller vetenskapligt baserad kunskap om lärande och undervisning och ibland även förnekar att sådan kunskap alls finns, har så stort inflytande över utformningen av skolan liksom av lärarutbildning, säger Agneta Gulz, till Vi Lärare.

LÄS ÄVEN: Forskarna dömer ut trender i skolan: ”Bygger på myter”

Skolministern förespråkar i stället en återgång till mindre undervisningsgrupper tillsammans med speciallärare.

Åsa Fahlén vill också se mindre undervisningsgrupper. Men poängterar att det är viktigt att skilja på elever som behöver extra stöd av sin lärare och de som behöver specialpedagogisk undervisningsinsats. 

– Ofta klumpar man ihop dem och säger att alla behöver specialpedagoger och speciallärare, säger Åsa Fahlén.

”Lärare ska äga frågan”

Reglerna om anpassningar infördes 2014 med inkludering som syfte.

”Det har fått till följd att lärare i dag kan få långa kravlistor som i praktiken är omöjliga att leva upp till, samtidigt som man drar in på det särskilda stödet” skriver Lotta Edholm.

Och fortsätter:

”Idén att inkludera alla elever i samma klassrum och regleringen om extra anpassningar gjordes med goda intentioner, men resultatet har varit förödande, särskilt för de elever som behöver skolan som mest och för lärares arbets­situation”.

– Men det är viktigt att professionen äger frågan – lärare, specialpedagoger och speciallärare med sina respektive uppdrag, säger Åsa Fahlén.

LÄS MER:

Läraren om extra anpassningar: ”Ett svek”

Att undervisa ihop – en nyckel för anpassningar

Tre råd till lärare: Så arbetar du med anpassningar

Forskaren: ”Skippa anpassningar för varje elev”

Recept för inkludering: Lärare som samarbetar