Matteläraren om Pisas analys: ”Ingen rättvis bild”

Skolverket har låtit 15-åringar svara på frågor om sin upplevda trygghet och säkerhet på skolan. Som om de sett någon bli skadad i slagsmål eller om det känt av närvaron av kriminella gäng och vapen i skolan.

Svaren har sedan jämförts med de andra nordiska länderna och genomsnittet för OECD-länderna samt förhållandet mellan otryggheten och deras resultat på Pisa-provet.

Sambandet var tydligt. De elever som ofta upplevde störande moment i klassrummet presterade sämre på Pisa 2022.

Ett självklart samband

Föga förvånade, enligt matematik- och NO-läraren Anna Smit på Särlaskolan i Borås.

– Att det finns ett samband mellan studiero och kunskapsresultat säger sig ju sig själv.

Men, menar hon, det finns andra faktorer än stämningen i klassrummet som påverkar tryggheten. Faktorer som skolan inte kan påverka.

– Det finns annat som påverkar betygen och gymnasiebehörighet. Har man samma elever i tre år så blir relationen till dem såklart stark. Men så ser det inte ut på många skolor i socioekonomiskt svaga områden. Här byts kanske halva klassen ut under en treårsperiod. In- och utflyttningen är stor och det påverkar såklart möjligheterna att skapa perfekta förutsättningar. Antalet hemmasittare, begränsade språkkunskaper… Hur ska man kunna sätta betyg på en elev som kanske bara varit i landet några månader, säger Anna Smit?

Byter inte till ”bättre” skolor

Särlaskolan där Anna Smit jobbar ligger i ett socioekonomiskt ansträngt område och gymnasiebehörigheten är lägre än i genomsnittet för riket. Men det innebär inte att skolan skulle vara en otrygg plats.

– Vi har nolltolerans mot hot och våld på skolan och alla eventuella kränkningar anmäls direkt. Vi, lärare, all annan personal och skolledning, har en enad front mot allt sådant. Det krävs och det har fungerat. Särlaskolan är en trygg skola och hamnar alltid högt i sådana undersökningar. Men den höga elevomsättningen kan vi inte påverka. Eleverna byter inte till ”bättre” skolor. De tvingas flytta av många olika skäl. En del måste lämna landet, till exempel, säger Anna Smit.

Anna Smit, matematiklärare.

Enligt Skolverkets undersökning smittar elevers upplevda otrygghet av sig på andra elevers kunskapsresultat. ”När den skala som Pisa använder som ett mått på upplevda säkerhetsrisker ökar med ett steg på en skola minskar en elevs Pisa-resultat med motsvarande en termins kunskapsinhämtning.”, skriver Skolverket.

– Skolan kan inte stå själv i att möta samhällsproblem med ökat våld och grov brottslighet bland unga. Här krävs gemensamma insatser från alla delar av samhället, säger Pernilla Jonsson, enhetschef för internationella studier på Skolverket i rapporten.

”Borde viktas annorlunda”

Undersökningen visar att svenska elever upplever sämre studiero på matematiklektionerna än elever i övriga nordiska länder såväl som OECD-genomsnittet. Skolverket framhåller att analysen ger ett mått på statistiska samband men att dessa inte behöver vara orsakssamband. Det kan finnas andra bakomliggande orsaker.

– Pisa-undersökningen tar inte hänsyn till allt som påverkar elevernas resultat. Det kanske är omöjligt men den borde viktas annorlunda. Med fler parametrar skulle bilden bli mer rättvis, säger Anna Smit.

LÄS MER:

Skolverket: Mobilerna påverkar Pisa-resultatet

”Vi behöver inte OECD för att se att det är problem”

Ny forskning ger verktyg för studiero: ”En kunskapsbank”