”Vår oro borde vara hela samhällets oro”, sa Johanna Jaara Åstrand i sitt tal i Piteå. Foto: Pär Bäckström/Bildbyrån
Till startsidan
Sveriges Lärares ordförande Johanna Jaara Åstrand gick i täten under manifestationen i Piteå. Foto: Pär Bäckström/Bildbyrån
Nedskärningar
Johanna Jaara Åstrands reflektion efter en dag med besök i Piteå är att skolan lever i en verklighet – och politikerna i en annan.
– Kommunen borde lyssna på lärarna och lita på dem, säger hon.
LÄS ÄVEN: Lärarna i Piteå har fått nog – ”Det är ett stålbad”
Det har bara gått två veckor av läsåret.
– Ändå är det så många lärare som vittnar om att de redan är trötta. Det här måste de folkvalda ta på allvar. De måste lyssna när lärarna i en så stolt skolkommun som Piteå säger ifrån, säger ordföranden i Sveriges Lärare, Johanna Jaara Åstrand.
Men inte ens stolta skolkommuner som Piteå kan freda sig mot pandemi, kostnadsökningar och inflation.
– Jag fick se hur det saknas vikarier, hur skolorna inte kan sätta in stöd till elever som behöver det och hur klasserna blivit större. Allt det här bidrar till att lärarna blir slitna, säger hon.
Men Johanna Jaara Åstrand konstaterar att politikerna har en annan bild.
– De tycker att de satsar på skolan. Så bilderna skiljer sig åt. Vi kan inte ha olika verkligheter på det här sättet. Varför inte lita på lärarna?
Johanna Jaara Åstrand hoppas att regeringens beslut om den uteblivna skattesänkningen ska frigöra pengar till välfärden.
– Det krävs statsbidrag till skolan för att undervisningen inte ska bli mycket sämre – och det krävs mycket extra pengar för att undervisningen ska hålla samma kvalitet som idag. Det är den verklighet vi har idag. Det är så många rektorer och lärare som vittnar om det, säger hon.
* * * *
”Rapporterna duggar tätt från hela landet om kommuner som gör besparingar på skolor och förskolor. I vår senaste undersökning uppger inte mindre än 94 procent av lärarna att de är oroliga för nedskärningar. Drygt 6 av 10 lärare vittnar om att nedskärningar redan skett på deras arbetsplatser.
Vi ser det hända över stora delar av landet. En besparingsvåg sveper fram över skola och utbildning i kommun efter kommun. På grund av den höga inflationen så ökar kommunernas pensionskostnader, räntorna skjuter i höjden och det reala värdet på statsbidragen urholkas. Till detta kommer det demografiska trycket på kommunerna när allt fler medborgare blir allt äldre.
I det läget väljer Piteås politiker att lägga ytterligare ett sparpaket på skola och utbildning här i Piteå. Det talas till och med om ett stålbad för grundskolan. Det här sker i en situation där det redan är tufft. Kostnadsökningarna har redan slagit hårt på verksamheterna i förskolor, fritidshem och skolor.
Nedskärningspolitiken är förödande. Vi lärare och förskollärare ser ju i vår vardag vad sparandet ger för konsekvenser:
”Vår oro borde vara hela samhällets oro”, sa Johanna Jaara Åstrand i sitt tal i Piteå. Foto: Pär Bäckström/Bildbyrån
Vi som samlats här idag vet alla att en bra förskola och skola är nyckeln till framtiden för alla unga individer som växer upp. Och en förutsättning för deras förmåga att bidra till samhället i framtiden.
Piteå har i många år varit en stolt skolkommun med goda resultat. Och vi vet att det samhället investerar i utbildning idag, ger mångdubbelt tillbaka i morgon. Vi vet det. Föräldrarna vet det. Politikerna vet det. Ändå genomsyrar det inte beslutsfattandet i praktiken.
Därför är det så viktigt med manifestationer som den här. Så viktigt att vi höjer våra röster mot nedskärningar och för investeringar i allas vår framtid, det vill säga resurser till skola och utbildning.
Jag kan inte nog styrka under hur viktig det är att staten nu kliver fram och hjälper kommunerna i den här situationen.
Vår oro borde vara hela samhällets oro– för det som nu håller på att ske, här i Piteå, och över hela landet är ohållbart. Våra politiker måste börja ta verkligt ansvar för våra barn och elever, för läraryrkets villkor och utveckling – och framför allt – börja lyssna på oss lärare och förskollärare. Vi vet vad bra förskolor, fritidshem och skolor behöver.
Om politikerna missar att investera tillräckligt i ungas skolgång, så riskerar det att följas av förödande konsekvenser här och nu och en skyhög kostnad i framtiden. Specifikationerna på den notan heter sociala problem, segregation och utslagning, försämrad konkurrenskraft och välfärd, och minskad tillit och framtidstro.
Om nio dagar kommer regeringens budgetproposition. Där måste regeringen ge besked om att det kommer ökade statsbidrag till kommunerna i höst. Jag kan inte nog styrka under hur viktig det är att staten nu kliver fram och hjälper kommunerna i den här situationen.
Men det fritar inte våra kommunala politiker från sitt ansvar. Kommunpolitikerna måste göra sitt yttersta för att säkerställa kvaliteten i skolor och förskolor, fritidshem, vuxenutbildning och kulturskola. Vi kräver av kommunpolitikerna här i Piteå att de vågar prioritera barn och utbildning – även när det kan innebära att något annat måste stå tillbaka. Vi kräver att de tänker om och drar tillbaka det senaste sparpaketet. Vi kräver att gamla överskott nu används till investeringar för dagens barn och elever.
Vi förväntar oss modiga, framsynta och kraftfulla politiker som vill och vågar sätta skolan först. Som investerar i utbildning och ett attraktivt läraryrke.
Jag har sagt det förr och jag kommer fortsätta upprepa det: Politiker som sparar på skolan kommer i historiens ljus inte att ses som framgångsrika. Politiker som förstår värdet av kunskap och utbildning, som vågar investera för framtiden – de, däremot, kommer att ses som framsynta samhällsbyggare.
För faktum kvarstår: Det dyraste ett land – eller en kommun – kan göra är att spara på sin skola!
Stort tack för att ni är så många som inser det och för att ni slutit upp här idag.”
Budgetkaoset bubblar – här tvingas skolorna spara
Elins ilska drog igång lärarnas manifestation
Eldsjälen bakom protesterna i Göteborg: Kändes självklart
Åsa Fahléns politikerkrav: ”Lyssna på oss lärare!”
Skolprofilerna under demonstrationen: ”Vi måste bråka mer”
Maria Wiman: Det ligger en hisnande urkraft i att kroka arm tillsammans
Replik S: ”Vi måste inte välja mellan utbränd förskolepersonal och utbrända småbarnsföräldrar”
Guide Expertens bästa tips för lärare och elever.
Krönika Vissa lagförslag är så självklara att frågan är hur det någonsin kunnat vara annorlunda.
Jag är lärare ”Förskolan är en levande, oförutsägbar och kreativ miljö”
Ledarkrönika ”Positivt att regeringen förstärker statens roll gentemot skolhuvudmännen”
Den nya skolan Vi Lärare går på djupet med förändringarna inom skolan – och vad de betyder för lärarna.
Den nya skolan Extra anpassningar skrotas: ”Nya läroplanen kan vara det som krävs”.
Den nya skolan Jobbar hårt för att stoppa regleringen av undervisnings- och planeringstid.
Den nya skolan Nästa sommar kan lärares maximala undervisningstid vara reglerad.
Den nya skolan ”Man arbetar ihjäl sig – därför slutar många som lärare.”
Den nya skolan Mer likvärdiga och rättvisa betyg, samt mindre tryck på lärarna.
Den nya skolan Matematikläraren Nicklas Mörk har flera förhoppningar med nästa system.
Den nya skolan Experten varnar: ”Mycket pekar i fel riktning”
Den nya skolan Lärarna hoppas på förändring: ”Läsning har aldrig varit så viktigt som nu”
Den nya skolan Trang Bui, lärare i förskola: ”Jag vill räcka till för alla barn”.
Den nya skolan Professorn: ”De nya vinstreglerna kommer att spela en marginell roll”.
Den nya skolan Offentlighetsprincipen förväntas även omfatta friskolor.
Debatt Elevorganisationerna vill se en mer nyanserad debatt om elevinflytande
Debatt ”Digitalisering har blivit ett konkurrensmedel snarare än ett genomtänkt didaktiskt val”
Debatt Förslaget: Fem minuter läsning varje lektion – i alla ämnen
Debatt ”Ett professionellt nej kan ibland vara mer inkluderande än ett ogenomtänkt ja”
Politik Mohamsson (L) vill lagstifta om att man bara ska få bygga vackra skolor.
Friskolor Riskerar 8,5 miljoner kronor i böter: ”En tickande bomb”.
Debatt ”Det är skillnad på att bygga en hinderbana och att kasta en isklump.”
Debatt Femton lärare i gemensamt krav: ”Sparka uppåt, stenhårt”
Debatt Sex, samtycke och relationer har ”svällt till orimliga proportioner, med ideologiska förtecken”
Debatt Chefen för Academedias grundskolor vill se nationell datainsamling om läsning.
Debatt Forskaren Britten Ekstrand varnar för nivågruppering med statiska elevgrupper.
Lärarbrist Sveriges Lärare kräver insatser från staten och gruvbolaget för fler behöriga lärare
Digitala nationella prov Regeringens tålamod slut – Skolverket får en deadline med nya proven.
Skolpolitik Simona Mohamsson: ”Kommunaliseringen av skolan har skapat stora klyftor”.
Lön Tydliga skillnader i lön och sjuktal enligt ny forskningsstudie: ”Icke vinstdrivande förskolor kan ha en annan syn på pedagogiken”.
Arbetsmiljö Facket kräver mer: ”Lämnade till vårt, får lappa och laga”.
Matematik no teknik Ville inspirera eleverna i naturvetenskap: ”De ska äga sin undersökning”.
Förskola Barn börjar grundskolan utan att kunna svenska – trots flera år i förskolan.
Skolpolitik Kravet på SKR efter statliga utredningen: ”Öppna böckerna”
Krönika ”Skillnad mellan avancerade hinderbanor och isbumlingar i nacken på en klasskompis.”
Debatt Skolupproret kräver: ”Huvudmannaskapet måste prövas”
Debatt Tusen hål att fylla – men samma svar när lärare ropar på hjälp.
Debatt ”Måste vi vänta på en tragedi”, frågar sig debattörerna.
Fackligt Sveriges Lärare: ”Har haft ett ”tuta-och-kör-avtal”.
Ai Sveriges Lärares chefsjurist: ”Lätt att bli vilseledd”
Arbetstid Innebär en stor förbättring för lärarna: ”Finns flera skäl”.
Krönika ”Partierna försöker hitta vinklar man tror man kan vinna röster på.”
Debatt ”En allvarlig lärarfientlighet cementeras i landet”
Replik ”Hårdare tag är ofta kortsiktiga gratislösningar – jag tror att det är fel väg att gå.”
Skolpolitik Vill ”stampa ut” vinsterna i skolan – föreslår ny utredning.
Debatt Anna Olskog bemöter argumenten från SKR och Almega: ”9 av 10 lärare är för”.
Krönika ”Man kan inte prata om god undervisning som en allenarådande sanning.”
Debatt Tidigare chef för Skolforskningsinstitutet sågar kritiken om bristande vetenskaplighet