”Vår oro borde vara hela samhällets oro”, sa Johanna Jaara Åstrand i sitt tal i Piteå. Foto: Pär Bäckström/Bildbyrån
Till startsidan
Sveriges Lärares ordförande Johanna Jaara Åstrand gick i täten under manifestationen i Piteå. Foto: Pär Bäckström/Bildbyrån
Nedskärningar
Johanna Jaara Åstrands reflektion efter en dag med besök i Piteå är att skolan lever i en verklighet – och politikerna i en annan.
– Kommunen borde lyssna på lärarna och lita på dem, säger hon.
LÄS ÄVEN: Lärarna i Piteå har fått nog – ”Det är ett stålbad”
Det har bara gått två veckor av läsåret.
– Ändå är det så många lärare som vittnar om att de redan är trötta. Det här måste de folkvalda ta på allvar. De måste lyssna när lärarna i en så stolt skolkommun som Piteå säger ifrån, säger ordföranden i Sveriges Lärare, Johanna Jaara Åstrand.
Men inte ens stolta skolkommuner som Piteå kan freda sig mot pandemi, kostnadsökningar och inflation.
– Jag fick se hur det saknas vikarier, hur skolorna inte kan sätta in stöd till elever som behöver det och hur klasserna blivit större. Allt det här bidrar till att lärarna blir slitna, säger hon.
Men Johanna Jaara Åstrand konstaterar att politikerna har en annan bild.
– De tycker att de satsar på skolan. Så bilderna skiljer sig åt. Vi kan inte ha olika verkligheter på det här sättet. Varför inte lita på lärarna?
Johanna Jaara Åstrand hoppas att regeringens beslut om den uteblivna skattesänkningen ska frigöra pengar till välfärden.
– Det krävs statsbidrag till skolan för att undervisningen inte ska bli mycket sämre – och det krävs mycket extra pengar för att undervisningen ska hålla samma kvalitet som idag. Det är den verklighet vi har idag. Det är så många rektorer och lärare som vittnar om det, säger hon.
* * * *
”Rapporterna duggar tätt från hela landet om kommuner som gör besparingar på skolor och förskolor. I vår senaste undersökning uppger inte mindre än 94 procent av lärarna att de är oroliga för nedskärningar. Drygt 6 av 10 lärare vittnar om att nedskärningar redan skett på deras arbetsplatser.
Vi ser det hända över stora delar av landet. En besparingsvåg sveper fram över skola och utbildning i kommun efter kommun. På grund av den höga inflationen så ökar kommunernas pensionskostnader, räntorna skjuter i höjden och det reala värdet på statsbidragen urholkas. Till detta kommer det demografiska trycket på kommunerna när allt fler medborgare blir allt äldre.
I det läget väljer Piteås politiker att lägga ytterligare ett sparpaket på skola och utbildning här i Piteå. Det talas till och med om ett stålbad för grundskolan. Det här sker i en situation där det redan är tufft. Kostnadsökningarna har redan slagit hårt på verksamheterna i förskolor, fritidshem och skolor.
Nedskärningspolitiken är förödande. Vi lärare och förskollärare ser ju i vår vardag vad sparandet ger för konsekvenser:
”Vår oro borde vara hela samhällets oro”, sa Johanna Jaara Åstrand i sitt tal i Piteå. Foto: Pär Bäckström/Bildbyrån
Vi som samlats här idag vet alla att en bra förskola och skola är nyckeln till framtiden för alla unga individer som växer upp. Och en förutsättning för deras förmåga att bidra till samhället i framtiden.
Piteå har i många år varit en stolt skolkommun med goda resultat. Och vi vet att det samhället investerar i utbildning idag, ger mångdubbelt tillbaka i morgon. Vi vet det. Föräldrarna vet det. Politikerna vet det. Ändå genomsyrar det inte beslutsfattandet i praktiken.
Därför är det så viktigt med manifestationer som den här. Så viktigt att vi höjer våra röster mot nedskärningar och för investeringar i allas vår framtid, det vill säga resurser till skola och utbildning.
Jag kan inte nog styrka under hur viktig det är att staten nu kliver fram och hjälper kommunerna i den här situationen.
Vår oro borde vara hela samhällets oro– för det som nu håller på att ske, här i Piteå, och över hela landet är ohållbart. Våra politiker måste börja ta verkligt ansvar för våra barn och elever, för läraryrkets villkor och utveckling – och framför allt – börja lyssna på oss lärare och förskollärare. Vi vet vad bra förskolor, fritidshem och skolor behöver.
Om politikerna missar att investera tillräckligt i ungas skolgång, så riskerar det att följas av förödande konsekvenser här och nu och en skyhög kostnad i framtiden. Specifikationerna på den notan heter sociala problem, segregation och utslagning, försämrad konkurrenskraft och välfärd, och minskad tillit och framtidstro.
Om nio dagar kommer regeringens budgetproposition. Där måste regeringen ge besked om att det kommer ökade statsbidrag till kommunerna i höst. Jag kan inte nog styrka under hur viktig det är att staten nu kliver fram och hjälper kommunerna i den här situationen.
Men det fritar inte våra kommunala politiker från sitt ansvar. Kommunpolitikerna måste göra sitt yttersta för att säkerställa kvaliteten i skolor och förskolor, fritidshem, vuxenutbildning och kulturskola. Vi kräver av kommunpolitikerna här i Piteå att de vågar prioritera barn och utbildning – även när det kan innebära att något annat måste stå tillbaka. Vi kräver att de tänker om och drar tillbaka det senaste sparpaketet. Vi kräver att gamla överskott nu används till investeringar för dagens barn och elever.
Vi förväntar oss modiga, framsynta och kraftfulla politiker som vill och vågar sätta skolan först. Som investerar i utbildning och ett attraktivt läraryrke.
Jag har sagt det förr och jag kommer fortsätta upprepa det: Politiker som sparar på skolan kommer i historiens ljus inte att ses som framgångsrika. Politiker som förstår värdet av kunskap och utbildning, som vågar investera för framtiden – de, däremot, kommer att ses som framsynta samhällsbyggare.
För faktum kvarstår: Det dyraste ett land – eller en kommun – kan göra är att spara på sin skola!
Stort tack för att ni är så många som inser det och för att ni slutit upp här idag.”
Budgetkaoset bubblar – här tvingas skolorna spara
Elins ilska drog igång lärarnas manifestation
Eldsjälen bakom protesterna i Göteborg: Kändes självklart
Åsa Fahléns politikerkrav: ”Lyssna på oss lärare!”
Skolprofilerna under demonstrationen: ”Vi måste bråka mer”
Maria Wiman: Det ligger en hisnande urkraft i att kroka arm tillsammans
Debatt Vittnesmålet: ”Vi hinner inte med alla. Eleverna som inte får hjälp lämnar passet frustrerade”.
Debatt Forskaren kräver mod från politikerna – så tas lärares kunskap på allvar
Debatt ”Ge lärarna en dräglig arbetsmiljö med mindre klasser, så att de har tid och ork”
Arbetsmiljö Nya regler efter att ha jobbat på skolan i tio år: ”Ska inte få se mig ledsen”.
Skolpolitik Hoppas vinna budgivningen på Simona Mohamsson – samlat in 40 000 kronor.
Granskning Lärarna fick aldrig ta del av pengarna. ”Vi har inte fått någon ursäkt”
Lön Sveriges Lärares ombudsman tipsar om vad du bör tänka på gällande din lön.
Elevhälsa Står med öppna armar: ”Kan passa dem svag teoretisk begåvning”.
Debatt Arne Engström applåderar Liberalernas vändning i frågan om extra anpassningar
Debatt Lärarna är skeptiska, men Kristina Axén Olin (M) försvarar kulturlistorna
Krönika Är det någon som har ordning på något här? Haaallååå??
Digitala nationella prov Efter kaoset och fackets krav – inga digitala nationella prov de närmaste åren.
Vuxenutbildning Lillemor Malmbo: ”Vad jag vill se är nationella regleringar”
Debatt ”Att kräva att en elev har sin dator och sin penna är inte hårt... det är verkligheten”
Arbetsmiljö Budskapet: ”Alla som bryr sig bör dyka upp”.
Elevhälsa Tvingas hitta egna lösningar: ”Många sätter E istället för F”.
Debatt Professor Thomas Nygren om varför den vetenskapliga grunden i skolan brister.
Likvärdighet Ny rapport varnar: ”Det är ett svek mot barnen och eleverna.”
Skolpolitik Avgörande frågorna klubbades på partiets landsmöte.
Elevhälsa För begåvade för anpassad undervisning – men kognitivt begränsade för att klara skolan.
Valet 2026 Splittrade Liberaler ska rösta om friskolorna – stort väljarstöd för vinststopp.
Slutreplik Niclas Fohlin: ”Jag förespråkar en evidensinformerad praktik.”
Krönika ”Tänk om vi fick resurser att bemöta de där knorrungarna innan det är försent.”
Debatt Debatten om det relationella perspektivet på undervisning fortsätter.
Replik ”Niclas Fohlin tycks invända med att lärares olikheter i att praktisera en metod reduceras till siffror”, skriver Susan Sall
Debatt Hanna Schmidt, 16 år: ”Elever vägrar att göra uppgifter, vill inte lyssna och är respektlösa”
Debatt ”Finansieringen är grunden till hur arbetet fungerar på skolan”
Digitala nationella prov Sätter press på utbildningsministern: ”Lärare och elever får inte betala priset”.
Debatt ”Ge oss hellre en tidig julklapp: Slopa DNP hela läsåret”.
Digitala nationella prov Lärarens vädjan efter nytt besked om digitala nationella proven: ”Gör likadant i vår”
Digitala nationella prov Lärare och rektor i gemensamt skyddsstopp för digitala proven: ”Stressande”
Gymnasieskola Kritiken: ”Undervisningstiden hanteras väldigt slapphänt.”
Gymnasieskola Ny utredning: ”Vi vill täppa igen kryphålen för friskolorna.”
Krönika ”Vem bär ansvaret för att ha slösat sönder min tid under alltför många år?”
Debatt Han vill utveckla SFI-undervisningen i stället för att införa språktester.
Debatt Begärde ut lärares prov – nu introducerar företaget AI-rättning.
Skolmyndighet Så arbetar skolmyndigheterna för att lärare ska få bästa vetenskapliga stöd.
Skolverket Joakim Malmström svarar på Riksrevisionens kritik: ”Stort städarbete”
Krönika ”Vi befinner oss i någon slags jättelik experimentfas och är fortfarande lika förvirrade.”
Skolmyndighet Lärare och facket stämmer in i kritiken mot skolans myndigheter.
Krönika ”Vi behöver sluta behandla beprövad erfarenhet som vetenskapens fattige kusin.”
Digitala nationella prov Uppgivna läraren: ”Lägg ner provplattformen – bara Simona Mohamsson kan göra det.”
Arbetsmiljö Juristen: Därför är domen ett problem.
Undervisning Pristagarens Ayaz Razmajooeis bästa tips för att automatisera matten.
Krönika ”Vi är kvar på ruta ett – hur går det till?”
Digitala nationella prov Haveri för lärare och elever som testade: ”F till Skolverket”
Krönika ”Det handlar inte om bestraffa barn – utan om att rädda de andra.”
Debatt Lärarens varning inför valårets utspel: ”Skolan känns splittrad”.
Debatt ”Handlar mer om hur skolsystemet i stort hanterar frågor om makt, ansvar och tillit”
Friskolor 26 av 30 granskade kommuner måste bli bättre på att identifiera oseriösa aktörer.