Förskolan som skapar en vetenskaplig arbetskultur

Centralt i Jönköping ligger Arredalen, en förskola med cirka 65 barn fördelade
på fyra avdelningar varav en för barn med flerfunktionsvariation. Här har förskolläraren Karin Johansson arbetat de senaste elva åren, på avdelningen med 4–5-åringar.

För fyra år sedan togs ett centralt beslut i Jönköpings kommun om att delta i Ifous-programmet Flerstämmig undervisning i förskolan. Tillsammans med sju andra kommuner skulle deltagarna, i samarbete med forskare vid Malmö universitet, undersöka vad undervisning kan vara i en förskolekontext. Målet med programmet var att stärka förskollärares yrkesidentitet, som undervisande lärare i förskolan.

– Jag visste inte vad det skulle innebära när jag tackade ja till att vara nyckelperson på mitt förskole­område, men det är något jag aldrig ­ångrat! säger Karin Johansson.

Projektet innebar mycket nytt att förhålla sig till – det som tidigare hade varit självklart blev nu belyst ur ett annat perspektiv. Tiden i programmet var som en berg- och dalbana, ibland präglad av frustration och ovisshet men framför allt fylld av nya insikter och kunskaper för pedagogerna.

– Kollegorna på förskolan var positiva och i takt med att vi märkte de gynnsamma effekterna växte intresset och engagemanget. Visst hade vi pratat om vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet även tidigare, men nu fick vi redskap att pröva det i praktiken, på riktigt, säger Karin Johansson, som ledde arbetet tillsammans med rektorerna i sitt förskoleområde.

Representanterna från kommunens förskolor träffades dels sinsemellan, dels med forskare vid Malmö universitet, och med jämna mellanrum även i andra konstellationer på olika nivåer. Forskarna gav deltagarna ämneskunskaper via regelbundna seminarier. 

– Det blev tydligt att ämneskunskaper, för att veta vad vi skulle undervisa om, var något som saknades. Och att vända en ”görande-kultur” till en ”undervisande-kultur” sker inte över en natt, säger Karin Johansson. 

Teorier för bättre diskussioner

Olika undervisningsupplägg med teoretisk koppling diskuterades, analyserades och prövades av alla arbetslag, varpå nya diskussioner och analyser tog vid. Bland annat prövade de variationsteoretiskt informerat upplägg med fokus på programmering, och pragmatiskt informerat upplägg med hållbarhetsfrågor i fokus. 

– Teorierna gav oss gemensamma begrepp att diskutera kring och redskap för fördjupade diskussioner om lärarens roll i undervisningen. Nu kan vi följa vad vi som undervisande lärare bidrar med i barnets lärande och utveckling.

Pedagogerna på Arredalens förskola tog filmkameran till hjälp i arbetet. 

– Vi filmade jättemycket, ett suveränt hjälpmedel som uppmärksammade oss på saker som vi missat när vi undervisade. Men framför allt gav det oss möjlighet att titta på oss själva.

Tidigare hade de tittat på barnen och analyserat vad de har gjort, men att i stället lyfta tillbaka fokus på sig själva gav dem insikter i vilka förutsättningar de ger barnen att utvecklas och lära.

– Vi gör annorlunda i dag, vi är mer precisa. Vi vet vad vi gör och varför. Dessutom talar vi med andra ord och begrepp, där har teorierna varit till stor hjälp. Vi har också fler och djupare diskussioner.

Vetenskapligt förhållningssätt

Mycket av det som startades upp under Fundif-programmet har nu blivit etablerat på förskolan. Exempelvis filmandet som analysverktyg. Karin Johansson berättar också att organisationen ger möjligheter till reflektion och kollegialt lärande, vilket är en förutsättning när man ska ha ett vetenskapligt förhållningssätt. 

– Nu gäller det att hålla i och fortsätta det vi påbörjat för att inte falla tillbaka i ”det vi alltid gjort”.

Ett av målen med Fundif var att de medverkande skulle utveckla ett vetenskapligt förhållningssätt i sin praktik, och samarbetet med forskarna var något Karin Johansson verkligen uppskattade och gärna skulle vilja se mer av i framtiden. 

– Det var jättespännande och berikande, de hade så mycket kunskap att dela med sig av. Vi har ju en högskola här i Jönköping som vi samarbetar med till viss del. Jag tänker att vi har mycket att lära av varandra.

Barnskötarna delaktiga

Huvudmännen som deltog i Fundif arbetade alla lite olika med programmet på hemmaplan. I första hand riktade sig insatsen till förskollärare, men på Lustigkullens förskoleområde där Arredalens förskola ingår valde de att involvera all pedagogisk personal. 

– Vi inkluderade även barnskötarna och hade nätverk för dem, säger Karin Johansson. Det är viktigt att alla är delaktiga i förskolans utbildning och får möjlighet till kollegialt lärande utifrån sin kompetens, för då stärker vi alla. Allt har fallit väldigt väl ut. Så mycket som jag lärt mig under tre år med Fundif har jag inte lärt mig i någon annan utvecklingsinsats.

LÄS ÄVEN

Ny rapport: Förskolan måste få återhämtning!

Erik Stenkula: ”Tystnadskultur? Den har jag aldrig stött på i förskolan, tvärtom!”

Fråga facket: Har man rätt att gå ned i arbetstid?

Lyssna på Förskolan här!