Lena Lyckeståhl är undervisningsråd på Skolverket.
De flesta lärare välkomnar skärmfri förskola
En majoritet av lärarna är positiva till slopat digitalt krav, visar Förskolans enkät.
Fokus Sex av tio lärare i förskolan är positiva till de nya skrivningarna i läroplanen om digitala lärverktyg. Det visar Förskolans stora enkät, där det också framgår att många nu satsar på rörelse och högläsning i stället för skärmar. Men det finns även kritiska röster.
Av de 1 400 lärare i förskolan som svarat på tidningen Förskolans enkät tycker drygt sex av tio att det är bra att förskolan nu i huvudsak ska vara skärmfri. Många motiverar sitt svar med att barnen får tillräckligt med skärmtid på fritiden och att förskolan ska fokusera på annat.
Anna-Karin Wastesson-Lif, lärare på Fockens förskola i Norrköping, hör till dem som är positiva till de nya skrivningarna.
– Jag tror på det analoga och att man ska låta barn vara barn. I synnerhet de allra yngsta, de är nyfikna på andra saker. Nu kan vi ha större fokus på rörelse, fysisk aktivitet och mer lekfrämjande arbete. Vi är överens i arbetslaget om att barnen har tillräckligt med skärmtid hemma, säger hon.
Direktivet: Mer rörelse, mindre skärm
Det var i oktober för två år sedan som Skolverket fick ett regeringsuppdrag att göra en översyn av läroplanens krav på att digitala lärverktyg skulle användas i förskolan. I somras trädde regeringens beslut om de nya skrivningarna, som innebär att lärverktygen i förskolans undervisning främst ska vara analoga, i kraft. Samtidigt betonas ytterligare vikten av lek, rörelse och högläsning.
– Förskolan ska alltså överlag vara det som beskrivs som ”skärmfri”. Passivt och oreflekterat användande av digitala lärverktyg har aldrig varit, och är inte heller nu, förskolans uppdrag. När förskolläraren väljer att använda digitala lärverktyg ska det ha ett tydligt pedagogiskt mervärde, förklarar Lena Lyckeståhl, undervisningsråd på Skolverket.
I den reviderade läroplanen framkommer också att valet av arbetssätt och lärverktyg, exempelvis digitala lärverktyg, är lärarnas ansvar och att valet ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.
– Det är i sig inget nytt att förskolans utbildning ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, men nu har det förstärkts i läroplanen. Skrivningarna om förskollärares förstärkta ansvar handlar om att stärka deras autonomi. Det är förskollärarna som har kunskap och kompetens att värdera och välja lärverktyg i undervisningen. Vi har stor tilltro till lärarna och det var därför vi föreslog det utökade ansvaret i vårt förslag till regeringen, säger Lena Lyckeståhl.
Forsatt stor variation i mängden digitalt arbete
Vår enkät visar även att de flesta, närmare sju av tio, inte kommer att förändra sitt sätt att arbeta med digitala lärverktyg. Samtidigt minskar andelen som tidigare dagligen har använt digitala lärverktyg, från 24,6 procent till 14,9 procent.
– Även i samband med våra samråd med forskare, förskollärare, organisationer, rektorer och annan personal framkommer att variationen är stor när det gäller användandet av digitala lärverktyg i förskolan, från tio minuter i veckan till dagligen, säger Lena Lyckeståhl.
(Texten fortsätter efter grafiken.)
Att 40 procent av dem som svarat på enkäten uppger att de inte är överens i arbetslaget om hur man nu ska förhålla sig till det digitala i förskolan, och att färre än hälften har tagit fram gemensamma riktlinjer tycker inte Lena Lyckeståhl är så konstigt.
– Det kan hänga ihop med att det fortfarande är tidigt i implementeringen. Precis som tidigare är det viktigt att föra en dialog om hur man använder olika lärverktyg, och det måste finnas möjligheter till mötesplatser där man kan samtala om detta, särskilt nu när det har blivit förändringar i läroplanen. Man måste få stöta och blöta detta tillsammans, det måste få vara en process, säger hon.
Läraren: ”Beslutsfattarna misstror oss”
Alla är dock inte positiva till förändringarna. Av de lärare som svarat på enkäten tycker var tredje att det är dåligt med en i huvudsak skärmfri förskola. En av dem är Jessica Mattsson, lärare på Bränninge förskola i Habo kommun där det nu talas om att minska användningen av digitala lärverktyg genom att minska på antalet ipads till förskolorna.
– Man blir misstrodd, det verkar som om beslutsfattarna inte kan se att vi lärare i förskolan är kompetenta och arbetar utifrån varje barns behov. Vi har inte för mycket skärmtid i förskolan, utan det är ett digitalt verktyg som vi arbetar med bredvid många andra, analoga, verktyg enligt en it-plan som finns i kommunen. En av riskerna jag ser med allt detta berör barn med NPF eller annat modersmål, både de och vi lärare har ju haft ett stöd av det digitala, säger hon och tillägger att debatten om barns skärmtid är delvis felriktad.
– Uppmaningen om mindre skärmtid borde riktas mer mot vårdnadshavarna, det är där det kan behövas föräldrautbildning om riskerna med skärmar, men där läggs det för lite krut, säger hon.
V: Läraren Jessica Mattsson vill se större tillit till lärarna. H: Forskaren Susanne Kjällander tycker inte att skärmdebatten speglar verkligheten.
Skillnad på pedagogiskt verktyg och digital barnvakt
En annan som förespråkar undervisning med både digitala och analoga lärverktyg i kombination är Susanne Kjällander, forskare och föreståndare för avdelningen för förskollärarutbildning och förskoleforskning vid Stockholms universitet.
– Att säga att det digitala används som barnvakt är att nedvärdera en hel lärarkår. Det stora problemet är att man i debatten blandar ihop hemanvändandet med de pedagogiska verktygen som används i förskolan, och det är väldigt synd, säger hon.
Hon nämner också att Svenska Barnläkarföreningens rekommendation, om att barn under två år inte ska ha någon skärmtid alls och att barn mellan två och fem år ska ha högst en timme per dag, visserligen lutar sig på forskning men att där refereras till forskning om språkutveckling på ett missvisande sätt. De hänvisar till en systematisk översikt från 42 studier som sammantaget visar att en större mängd skärmanvändning påverkar barns språkutveckling negativt, medan den typen av skärmanvändning som sker i förskolan, det vill säga utbildningsprogram och att man tittar tillsammans och pratar om det man ser, var positivt kopplad till barns språkliga färdigheter.
– I förskolor med kvalitet är man ju alltid tillsammans, säger Susanne Kjällander med eftertryck.
(Texten fortsätter efter grafiken.)
För- och nackdelar med de nya råden
Hon har själv varit delaktig via samråd hos Skolverket när de nya skrivningarna togs fram, och hon är inte oavkortat kritisk till de förändringarna som nu har genomförts.
– Jag är positiv till att problemet med skärmtid lyfts och de här skrivningarna kan vara bra i förlängningen, om det leder till ett moget användande av digitala lärverktyg på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Och om det medför att skärmanvändningen i hemmet förändras eller minskar, säger hon.
Men Susanne Kjällander ser även att de nya skrivningarna kan få negativa konsekvenser för förskolans likvärdighet om vissa ser förändringen i läroplanen som ett förbud medan andra fortsätter som vanligt.
– Det finns inget egentligt behov av det digitala för de allra yngsta, men för de äldre barnen finns stora värden, och barn med olika funktionsvariationer och de med annat modersmål har stor hjälp av digitala lärverktyg, säger hon.
