Debatt: Ingen slump att hjärnrötan brer ut sig i skolan

Det sägs ofta att språket speglar samtiden. Så när den senaste nyordslistan publicerades i slutet av december, dröjde det inte länge innan kommentarerna flödade i media.

Dagens Nyheter (29/1-25) menade att ”Årets nyord krishanterar med nonsens och ironi”. Några exempel var ”hjärnröta”, ”broligark”, ”mammakorv” och ”handelsbazooka”. Tydligaste nonsensorden var ”six seven” och ”skibidibi”, två virala ord bland dagens elever.

Men vad säger denna ironiska nonsenstrend om skolan och samtiden? I DN menar en representant från Språkrådet att trenden handlar om verklighetsflykt. De senaste årens krig, katastrofer och kriser har öppnat säkerhetsventilerna till det lättsamma och ironiska. Hellre skratta än gråta, helt enkelt.

”Hjärnrötan” har speciell relevans för skolan

Bortom de lättsamma ironierna, har ett ord en speciell relevans för skolan: ”hjärnröta”. För under de senaste decenniernas intensiva digitalisering av skolan har en flödande utvecklingsoptimism vänts till muttrande pessimism. Backar vi bandet 10–20 år blir detta extra tydligt, då det mesta i skoldebatten handlade om farorna med att ”missa IT-tåget” och att ”skolan måste hänga med i den digitala utvecklingen”. Annars skulle ju dåtidens barn och unga halka ohjälpligt efter i framtidsracet.

Skolans viktigaste drag var då att ge varje elev en bärbar dator samtidigt som böcker och lärarledd undervisning sattes på undantag. Naturligtvis blev detta mumma för skolledningar som ville skära kostnader, då engångskostnaden för en dator alltid är lägre än för personal. Och vem kunde argumentera mot påståendet att obegränsad tillgång till internet också innebar en obegränsad tillgång till information? Ännu starkare blev utvecklingen när antalet smartphones exploderade under åren runt 2010.

Sedan kom baksmällan – riktigt ordentligt. Det psykiska måendet störtdök bland barn och unga samtidigt som bokstavsdiagnoserna sköt i höjden. Exakt hur dessa samband ser ut kommer forskare att diskutera länge och mycket, men att en förvandling skett i vårt sociala liv krävs det ingen högre utbildning för att märka. Inte heller saknas det robust men lättfattlig evidens för att den oändliga informationsfloden sätter våra hjärnor under svår press och stress.

Redan 2007 publicerade den neurovetenskapliga forskaren Torkel Klingberg boken ”Den översvämmade hjärnan”, följt av titlar som ”Distraherad” av Sissela Nutley (2019) och Anders Hansens (2019) rika produktion av böcker och tv-program som visar att vår hjärna tar stryk av för mycket osorterade digitala aktiviteter.

Läxan är enkel

Efterklokhet är en bekväm väg till visdom. Men med begreppet ”hjärnröta” finns ändå en läxa att lära för oss i utbildningssystemet. Läxan är enkel: ju skörare och svajigare ett skolsystem är, desto mer lockar genvägar, mirakelmetoder och trendkoncept. Det må vara en övertro på digitalisering, nedvärdering av lärarstyrd undervisning eller ett ensidigt upphöjande av någon pedagog. Värst blir det när modetrenderna utnyttjas av kommersiella intressen med sluga och starka marknadsföringsresurser.

Så låt oss vara ärliga: Vem har inte sett en strid ström av trendkoncept och trendkonsulter passera revy genom skolsystemet under de senaste decennierna? Vem upplevde inte digitaliseringens halleluja och bortsåg från varningssignalerna? Detta skedde samtidigt som andelen behöriga lärare sjönk, skolsegregation växte sig starkare och de svenska elevresultaten i de internationella kunskapsmätningarna försvagades.

Ordet ”hjärnröta” kan naturligtvis användas på olika sätt. I skolans värld handlar det om att bygga motståndskraft mot kortsiktiga lösningar och glättiga genvägar, att inte förringa och överge fungerande metoder och tillvägagångssätt bara för att det kommer externa experter och viftar med nya fräsiga material och drar snygga presentationer.

Landets lärare måste stå i fokus

Just därför är det viktigt att dagens ideal om en evidensbaserad skola inte hastas igenom och okritiskt hamnar i händerna på ännu en regim av forskare som uppifrån elfenbenstornet anses veta vad som fungerar i klassrummet. Sveriges skolsystem låg ju faktiskt i världstopp innan 1990-talets förändringsvindar började vina, detta samtidigt som en standardförklaring till Finlands framgångar är att de undvikit förändringssjukan och byggt sin skola, sten för sten, med stark respekt för läraren och lärarkompetensen.

Så oavsett utfall i valet 2026 behövs en hållbar skolutveckling där landets lärare står i fokus. En skolutveckling där det stabila och genomtänkta ges större utrymme än det flyktiga och förföriska. En skolutveckling där välgrundad lärarkompetens blir ledstjärnan.

Erik Cardelus är fil. dr i språkdidaktik, knuten till Handelshögskolan i Stockholm, och legitimerad gymnasielärare i svenska, historia och moderna språk.

Referenser

Hansen, A., & Zachrisson, L. (2019). Skärmhjärnan : hur en hjärna i osynk med sin tid kan göra oss stressade deprimerade och ångestfyllda / Anders Hansen ; grafisk form och illustrationer: Lisa Zachrisson.

Klingberg, T., Illiste, A., & Söderling, S. (2007). Den översvämmade hjärnan : en bok om arbetsminne, IQ och den stigande informationsfloden / Torkel Klingberg (1. utg..). Stockholm: Natur & kultur.

Nutley, S. (2019). Distraherad : hjärnan, skärmen och krafterna bakom / Sissela Nutley. (Första utgåvan.).