”Jag censurerar aldrig texterna utan tar mitt ansvar och diskuterar dem med eleverna”, säger Roine Borgstrand. Här tillsammans med Viljan Jahnke, Anton Nilsson och Isak Tretinjak.
Till startsidan
Roine Borgstrand har listat flera tips på hiphop-låtar som lärare kan använda i undervisningen. ”Folk i min ålder känner ofta bara till Latin Kings, Timbuktu och Petter. Sen tar det stopp”, säger han.
Lektionstipset En lektion. En vers. Alla läser. Alla skriver. När svenskläraren Roine Borgstrand släpper in hiphop i klassrumsvärmen hänger sig högstadieeleverna åt poesi.
Ända sedan tonåren har Roine Borgstrand lyssnat på och skrivit hiphop-låtar. I dag är han lärare på Pilängskolan i Lomma men han har tidigare varit musiker på heltid.
Sin kärlek till hiphop och de lyriska texterna bär han fortfarande med sig – ända in i klassrummet. Det var när han såg elevernas läsförmåga och uthållighet dala som han plockade in hiphop-verser i undervisningen.
– Att det är så pass lite textmassa gör att alla kan läsa hela verk. Det är en skön känsla för dem. Plötsligt börjar de se sig själva som läsare, säger Roine Borgstrand.
Upplägget är enkelt. Under en lektion arbetar klassen tillsammans med en vers. De läser, skriver och diskuterar.
– Ingen sitter frågande utan alla hänger sig verkligen åt arbetet.
Låtarna som Roine Borgstrand väljer har eleverna sällan hört. Att han inte lyfter de texter som eleverna själva ”rapar” i korridorerna beror på att de ofta saknar litterär höjd.
”Jag censurerar aldrig texterna utan tar mitt ansvar och diskuterar dem med eleverna”, säger Roine Borgstrand. Här tillsammans med Viljan Jahnke, Anton Nilsson och Isak Tretinjak.
– Den hiphop som de lyssnar på väcker inte de frågor jag vill åt, varken tematiskt eller språkligt. Men jag känner inte att jag måste ta in de senaste låtarna. De är välvilligt inställda till verserna ändå, säger Roine Borgstrand.
Han tycker att hiphopen har en självklar plats både i det svenska lyriska kulturarvet och i skolan.
– Många lärare känner inte till hiphopens rika historia i Sverige utan dömer ut den utifrån hur det låter och porträtteras i media i dag. Men det här är poesi, 100 procent.
LÄS ÄVEN
Expert: Hiphop kan ge elever en ”språkkick”
Skolelever ger ut drömbok med Linda Pira
Debatt Erik Cardelus: De förstod att utbildning och utveckling hänger ihop.
Läroplanshaveriet Kommer inte göra ett omtag: ”Varit vårt uppdrag i alla år som Skolverket funnits.”
Läroplanshaveriet ”Tydligt att Skolverket värderar lärares beprövade erfarenhet väldigt, väldigt lågt.”
Läroplanshaveriet Professorerna om hårda kritiken: ”Vi måste bevaka vårt ämne.”
Läroplanshaveriet Agneta Gulz om forskarnas rekommendationer: ”Styr 180 grader åt fel håll.”
Panelen Så svarar tre lärare i svenska och samhällsvetenskapliga ämnen.
Forskning Forskaren: Eleverna efterfrågar läroböcker.
Forskning Forskaren: ”Man talar till exempel om att eleverna måste bli förberedda inför nationella prov.”
Reportage Tyskläraren: ”Jag försöker hela tiden få eleverna att prata så mycket som möjligt.”
Krönika ”De stora resurserna måste sättas in så tidigt som möjligt.”
Lektionstipset Engelskläraren om uppgiften som triggar både fantasin och språkkunskaperna.
Debatt ”Vi har pressat all luft ur systemet och kallar det effektivisering.”
Läsinlärning Ministern: ”Ingen elev ska längre få en Ipad eller hörlurar i stället för läsning.”
Forskning Expertens krav efter hårda kritiken mot skolmyndigheterna.
Debatt ”Ett av få moment som i praktiken garanterar att prestationen är elevens egen.”
Krönika ”Skapas en illusion av att språket bara betyder något i just ämnet svenska.”
Debatt Erik Cardelus: Bad Bunny visar något djupt relevant för skolan.
Debatt Engelskläraren: När eleverna når högskolan blir detta glapp smärtsamt tydligt.
Debatt Tyskläraren: Elevernas förkunskaper är så låga – trots att de läst språket sedan årskurs 6.
Skrivkrisen Läraren: ”Det är katastrofalt. Vi får en generation som inte kan uttrycka sig.”
Skrivkrisen ”Vi måste sätta ner foten i en ny kursplan.”
Skrivkrisen Professorn: Stark felaktig föreställning att elever lär sig att skriva genom fri lek.
Skrivkrisen ”Inga skrivregler följs. Stor och liten bokstav blandas utan hänsyn. Ordföljden är bedrövlig.”
Skrivkrisen Rådgivaren: ”Det kan vara avstigmatiserande.”
Skrivkrisen ”Vi skjuter bara problemen framför oss.”
Krönika Svenskläraren: ”Det gör något med självkänslan att inte kunna.”
Krönika Redaktören: Det borde vara självklart att alla elever får med sig skrivandets byggstenar.
Debatt ”Våra hjärnor är formade för en helt annan miljö än dagens digitala verklighet.”
Krönika Svenskläraren gick från att vara Ipad-ivrare till att ha helt skärmfria lektioner.
Krönika ”Det märks faktiskt inte att läsning är viktigt, varken i skolan eller i samhället utanför.”
Debatt ”Behovet av europeisk samsyn och samhörighet har blivit akut.”
Forskning Professorn om nya studien: ”Oroväckande resultat”.
Debatt Läraren: Filosofi och psykologi bör göras obligatoriska på alla gymnasieprogram.
Debatt Uppmaningen: Bygg motståndskraft mot kortsiktiga lösningar och glättiga genvägar.
Krönika Svenskläraren: Likt Bambi på hal is försökte jag bara överleva.
Debatt ”År verkligen nyheten om repetitionens betydelse för lärande och så speciellt ny?”
Betyg Nya siffror: Så stor andel av betygen höjs efter NP – ämne för ämne.
Krönika Svenskläraren: Svårt att arbeta i en skolvärld som alla förstår bättre än vad vi lärare gör.
Debatt Lärarens tio tankar om läroböcker.
Krönika Svenskläraren: Hur kan det bli så?
Böcker Tips: Fem bra julklappar till lärare.
Lön Ny statistik: Här tjänar gymnasielärare och högstadielärare bäst och sämst.
Läsning Svenskläraren om arbetssättet där alla har en stor chans att delta.
Panelen Så ser de till att reglerna faktiskt följs.
Forskning Forskaren: Centralt för att alla elever ska utveckla ämneskunskaper.
Forskning Kravet efter Ämneslärarens granskning: ”Finns ingen annan väg att gå.”
Krönika Svenskläraren: Är det bara jag som är orolig för vad det här leder till?
Lektionstipset Religionslärarens grepp får fördomar att komma på skam: ”Dynamiskt och komplext.”
Betyg Svenskläraren om de rekorddåliga betygen: ”Måste läsa mycket mer”
Undervisning ”Jag har fått en nordisk dimension i min undervisning.”